Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 18 april 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 I D U N 189
Sommarnöjen ja! Se där ha vi ännu en
sak, som man kan fundera på, till dess Bötel
kommer. Sccevo/a.
4^
Några ord om hönsskötsel.
Af yGallus».
(Forts. o. slut fr. föreg. n:r.)
Det är märkvärdigt att se, huru olika afkastning
kan vinnas al samma höns under olika behandling
och värd.
Då en vanlig s. k. »bondhöna» i allmänhet vär-
per 70 à 80, någongång 100 ägg på året, är det ej
svårt, att med ofvan anförda skötsel få en sådan att
lägga ända till 150 ägg på samma tid. Dock utöfva
race och därmed följande egenskaper ett stort infly-
tande på produktionsförmågan.
Dét finnes en sådan mångfald af racer inom höns-
släktet, att det skulle vara alltför vidlyftigt att här upp-
räkna dem. Jag vill därför endast omnämna en, som
jag funnit motsvara alla fordringar på goda värphöns,
nämligen »Svarta Minorka». De äro härdiga, vackra
och lifliga höns, svarta, såsom namnet angifver, med
en enkel stor kam, som vanligen ligger ned åt ena
eller andra sidan. Lifligheten hos en höna är ett
säkert tecken till god äggläggare, ty ingen må in-
billa sig att en höna, som en stor del af dagen står
och solar sig eller ligger och myllar sig i sanden är
bra som äggproducent. »Svarta Minorka» lägga om-
kring 200 ägg årligen, och man kan då lätt räkna
ut, huru mycket mera skäl det är att hafva sådana,
än t. ex. vanliga höns, om äfven dessa skulle göra
sitt bästa och lägga 150, då födan i båda fall är
densamma. Det är en skilnad af 50 ägg pr höna
och på en »hjord» af 50 stycken 2500 ägg år-
ligen, som man titan någon ökning i underhållet
får gratis genom att skaffa sig goda racehöns. En
olägenhet hafva dock dessa höns — om man får
kalla det för olägenhet — de vilja nämligen ej »rufva»
eller »ligga». Man måste därför, om man själf vill
uppdraga sin stam, äfven hålla några andra, vare sig
vanliga eller racehöns för liggning.
Nu några ord om kycklingarnes skötsel m. m. Det
är en gammal sed, som hvarje husmoder nog hört,
att man bör lägga en höna på udda antal ägg, van-
ligen 11 à 13 stycken. Hvarifrån denna sed här-
leder sig är omöjligt att säga, men att den nästan
alltid följes, det är säkert. Ägg, som äro afsedda för
liggning, få naturligtvis ej vara för gamla, cirka 6 à
8 dagar högst för att vara fullkomligt säkra. Då
jag på våren säljer afvelsägg af ofvan nämnda race,
»Svarta Minorka», sändes intet ägg, som är äldre än
2 dagar, och jag har också haft den glädjen att se
utmärkta resultat däraf, då ofta af 13 ägg, som re-
kvirerats, blifvit 12 kycklingar, och det oaktadt skak-
ningen på järnvägen ej är för äggen förmånlig.
Man har numera kommit underfund med, att man
kan se skillnad på ägg, hvaraf blir tupp eller höna.
Om man nämligen mot ett klart ljus i mörkt rum
undersöker äggen, så ser man den s. k. luftblåsan i
äggen, och ligger densamma vid äggets spets, blir
det en tupp, men ligger den på sidan af ägget, blir
kycklingen en höna. Om denna regel håller streck,
hvilket jag ännu ej till fullo utrönt, så vore ju där-
med för hönsafveln mycket vunnet, därigenom att
man då kunde få endast hönor eller endast tuppar
efter behag.
Huru en höna tillkännagifver, att hon vill »ligga»,
känner hvar och en, som något sysselsatt sig med
hönsskötsel. Då man således har en sådan och vill
lägga densamma, gör man i ordning ett rede af halm
och agnar hälst i en korg eller tunna och ställer
den på en undangömd plats, där lugn och någon
skymning råda, lägger dit äggen och väntar därefter
tåligt till kvällen, då hönsen flugit upp, och tager
då den bestämda hönan samt lägger henne sakta på
äggen. Ligger hon då kvar på morgonen, så kan
man vara tämligen säker på, att hon verkligen vill
ligga, och att hon »ej blott till lyst» gjort sig min
däraf. Hennes skötsel under den tid af 21 dygn,
som hon ligger, består endast uti att gifva henne
kraftig föda och rent vatten eller mjölk samt efterse,
att inga ägg söndertrampas, hvilka i så fall borttagas
och kunna, om hon legat högst 3 à 4 dagar, ersät-
tas med nya, som då i allmänhet kläckas samtidigt
eller obetydligt senare.
Då kycklingen kommit till världen, behöfver han
på första dygnet ingen föda, utan lefver af det han
fått med sig från ägget, och man bör då ingalunda
oroa dem genom att nödvändigt vilja hafva dem att
äta, då det lätt händer att modern i ifvern att för-
svara sina små trampar ihjäl en eller flere.
Först andra dagen efter kläckningen ges dem litet
söt mjölk och förut svällda korngryn. Äfven hamp-
frö har jag funnit för deras utveckling synnerligen
bra, dock gifvet i små portioner.
Så snart de uppnått några dagars ålder kunna de
få gå ut, om vackert och varmt väder inträffar, och
man skall med förundran se, huru fort och kraftigt
de därefter utveckla sig. Dock måste de noga aktas
för kråkor och skator, som gärna vakta på de små
kräken och stjäla dem, hvarför det, som förut nämnts,
är säkrast att hafva nät spändt öfver och omkring
platsen, där de vistas. Snart nog tillväxer kycklin-
gen så, att han kan äta samma mat som de äldre,
och af ofvan nämnda race är ej så ovanligt, att kyck-
lingar, som äro födda i maj, lägga de första äggen
redan i oktober eller november. Eedan som små
kan man åtskilja tupp från höna på det större huf-
vudet och den större kammen, som hos hönan då är
liten och hvitaktig, hos tuppen röd och någorlunda
stor.
Om kycklingarne gäller detsamma som om äldre
vis à vis maten, att de nämligen under uppväxten
måste hafva riklig föda för att utveckla sig och hinna
snart blifva fullväxta, ty därpå beror naturligtvis i
hög grad, om de förr eller senare börja värpa.
Har jag förut visat själfva racehönsens företräde
framför andra i produktionsförmåga, vill jag nu visa
äggens företräde. Vanliga ägg väga pr tjog cirka 1 kilo
(2 <S> 35 ort), men ägg af »Svarta Minorka» ända till 1
kilo 445 gram (3 & 40 ort) pr tjog. Det är därför långt
ifrån fördelaktigt, åminstone för säljarne, att sälja ägg af
senare slaget tjogvis, utan är rättvisast så försäljaresom
köpare, att äggen, som allt annat, köpas efter vikt, och
jag vill också här taga tillfället i akt och vördsamt
uppmana alla husmödrar: »Köpen alltid ägg efter vikt;
ty då veten I, livad I fån för edra penningar».
Någon måste alltid göra början, och ni må ej tro
att landtbefolkningen, i hvars intresse det ligger att
sälja sina små ägg tjogvis, därvidlag tager första
steget, men fördelen för eder blir alltid stor och för
dem, att de lägga sig vinning om att skaffa sig höns,
som värpa stora ägg och sålunda få mera betaldt
för dem, pr tjog räknadt. Det är lika galet att köpa
ägg tjogvis som strömming eller sill kastvis, hvilket
senare därför nu i allmänhet är bortlagdt.
Till slut torde jag få yttra några ord om bästa
sättet att fort och billigt få npp en »stam» höns.
Har man höns förut, så köper man ett par kullar
afvelsägg och låter ett par hönor ligga ut desamma.
Af dessa kan man dock knappast nästa år taga af-
velsägg, emedan erfarenheten lärt, att ägg efter kyck-
lingar äro mindre säkra till afvelsägg än efter 2-
åringar. Säkrast blir, att på hösten köpa 2 à 3
stycken äldre (2-åringar) af samma race man önskar,
och då de på våren värpa, kunna deras ägg använ-
das till rufägg, förutsatt att jag har tupp af samma
race.
För dem, som ej hafva höns förut, men vilja lägga
sig till därmed, vill jag föreslå, att de köpa sin stam,
t. ex. 10 stycken, af den race de vilja hafva från
ett ställe, men alltid skaffa sig en tupp af samma
race från annat håll, för att slippa se de goda egen-
skaperna och storleken hos hönsen småningom min-
skas, hvilket säkert inträffar, om hönor och tupp äro
af samma kull eller föräldrar.
Till sist vill jag med några siffror visa, att höns-
skötseln ej är så dålig i ekonomiskt afseende, som
mången tror. Jag antager nu, att jag har 50 hönor
och 4 tuppar.
Dessa hönor kosta, om jag köper dem,
3 kr. pr stycket .................................... = 150 kr.
Tupparne 2 kr. pr stycket ... _______ = 8 »
Summa = 158 kr.
Räntan, som hönsen då å kapitalet måste betala,
utgör, om jag fördelar dem på 4 år, — den tid en
höna vanligen värper bäst — 2 kr. 37 öre.
Därtill kommer födan med, drygt räknadt, 18 tun-
nor säd om året à 12 kr. = 216 kr. och därtill
litet potatis och affall ur köket, som vi kunna upp-
skatta till 10 kr., och således hela utgiftssumman
228 kr. i rundt tal.
Hönsen värpa i medeltal, lågt räknadt, 180 st. ägg
pr styck d. v. s. 9,000 på 50 höns ora året = 450
tjog och, antaget att jag öfver hufvud endast får 1
kr. pr tjog, så har jag dock i behållning på dessa
höns 222 kronor om året. Kan jag mera begära af
dessa små djur? Detta endast vis à vis äggproduk-
tion. Vill jag så äfven lägga an på att sälja kyck-
lingar, så ställer sig resultatet ännu -fördelaktigare,
då de betalas med 2 il 3 kronor vid 6 månaders
ålder.
Jag tror mig nu hafva tillräckligt ordat om, livad
till grunddragen i en rationel hönsskötsel hörer, och
jag skulle känna mig rikligen ersatt för dessa små
upplysningar, om någon af Iduns värda läsarinnor
med deras tillhjälp får en annan tanke om den för-
aktade hönsskötseln och inkomsten däraf. Själf var
jag för några år sedan den starkaste »tviflare» i den
vägen, som kunde finnas, men nu har jag genom
praktik och intresse för saken kommit på helt andra
tankar. Skulle någon af Iduns läsarinnor vilja hafva
än vidare upplysningar om något, som har afseende
på hönsgårdens skötsel eller dylikt, samt hvar afvels-
ägg eller höns af ena eller andra slaget kunna fås,
är jag villig att efter bästa förmåga besvara dithö-
rande frågor och stå de ärade damerna till tjänst,
om de antingen fråga genom »Idun» eller hos Re-
daktionen af densamma anhålla om adress. ’
Teater och musik.
Kungl. operan återupptager, antagligen under loppet
af nästa vecka, Mozarts »Figaros bröllop». Af
förutvarande rollinnehafvare kvarstå endast fru
Edling (Susanna) och hr Strömberg (Bartholo).
Nya i sina uppgifter äro hr Johansson (grefve
Almaviva), fru Östberg (grefvinnan), hr Nygren
(Figaro), fröken Jungstedt (Chérubin) och fru
Strandberg (Marcellina).
I slutet af månaden anländer i och för gäst-
uppträdande å k. operan den ryktbare tenoren
Bötel från Hamburg. Hr B., hvilken från början
varit droskkusk i nyssnämnda stad, anses ega en
af de skönaste tenorstämmor, som någonsin funnits.
K. Dramatiska teatern gjorde i söndags början med
en serie gratisföreställningar för den arbetande
klassen. Företaget, för hvilket teaterns direktion
förtjänar det största erkännande, synes komma att
omfattas med synnerligt intresse af dem, för hvilka
det närmast är anordnadt. I söndags uppfördes
»Mäster Olof» för en fulltalig och högst intresserad
publik. Nästa söndag gifves »Galeotto». Gratis-
föreställningarna, till hvilka biljetter utdelas genom
Kvinnoklubben, Arbetareinstitutet m. fl., gifvas på
middagen.
Nästa nyhet å Dramatiska teaterns ordinarie
repertoar blifver Gogols »Revisorn».
Filharmoniska sällskapet gifver sin tredje abonne-
mentskonsert om söndag kl. 1,30 i Musikaliska
akademien. Programmet upptager som hufvud-
nummer Edv. Griegs »Olav Trygvason» för soli,
kör och orkester samt Andreas Halléns »Styrbjörn
Starke», symfonisk ballad för manskör, solo och
stor orkester; dessutom uvertyren till »Tann-
häuser» och balett ur Glucks »Orpheus», bearbetad
för orkester af Hallén. Biträdande solister äro
fru Edling, en musikälskarinna, hrr Bjarne Lund
och G. Holm. Biljetter säljas i Abr. Lundquists
Hof-Musikhandel.
Striden om hjärtan.
Ur ett kvinnolifs historia
af
Johan Nordlmg.
IV.
(Forts.)
Söderut.
’i^^fåonja kom sent upp på sitt rum, trött efter
den långa dagens mödor, ännu med alla
känslor sjudande inom sig efter kvällens
stora händelse, böljande som . ett lugnt, aldrig till-
förene grumladt vatten, nu plötsligt upprördt
från botten af ett oanadt källsprång. Hennes
hjärta klappade häftigt; hennes kind var röd.
Och hon kände ännu läpparne bränna efter den
sista kyssen, Kurt röfvat ifrån henne, då han
smugit sig efter henne i trappan och hejdat henne
just vid hennes dörr.
»Vi skola mötas i våra drömmar,» hade han
hviskat invid hennes öra, när hon halft med våld
vred sig lös ur hans starka famntag.
Hur underbart — det var som ginge hon redan
inne i en dröm! Förvirrad stannade hon midt
på golfvet, strök med händerna öfver sina heta
tinningar, sina svidande ögon.
Dessa sista timmar vid den uppsluppet bull-
rande supén hade kostat henne mycken möda,
mycken själfbeherskning. Fadern och Kurt hade
öfverenskommit att ej för dagen tillkännagifva
något om den unga förlofningen, och de hade
därför alla måst iakttaga en sträng försiktighet
att intet förråda, hvilken särskildt förefallit Sonja
mycket pinsam, direkt ryckt som hon var, ur den
allt omfattande känslostämningen och förd in att
spela uppmärksam och intresserad värdinna bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
