Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19. 9 maj 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 I DU N 235
Förslag till matordning för veckan
1 2—18 maj.
Söndag: Buljong med grönsaker;
lam med dillsås; brödpudding (recept
Idun mr 1.)
Måndag: Puré på morötter; lapp-
skojs (recept Idun n:r 1.)
Tisdag: Rödspotta, stekt; vin-
soppa.
Onsdag: Oxkött à la Charles X;
dansk rödgröt (Idun n:r 4.)
Torsdag: Kalfbringa, stekt; puré
af torra gröna ärter.
Fredag: Kabeljopudding (Idun n:r
6); sagovälling.
Lördag: Gädda med pepparrot;
puré på bruna bönor.
Recept.
Rödspotta, stekt à la Colbert: Då
fisken är rensad, göres en djup skåra i
densamma från hufvudet till stjärten,
och ryggbenet afskäres upp- och ned-
till; uttages. Fisken vändes i ägg och
rifvet bröd, stekes i smör. Garneras
med persilja och serveras med en half
citron.
Oxkött d la Charles X. Ett saftigt
köttstycke bultas, späckas och kokas
med hälften ättika och hälften vatten
samt temligen mycket salt, peppar och
lök; uppslås i porslinskärl, får ligga i
sitt spad öfver natten. Skäres i tunna
skifvor, som doppas i smält smör, sam-
manvispadt med äggulor, rullas i rif-
vet bröd, blandadt med något salt och
peppar, och stekes i smör.
Puré af torra gröna ärter. Torra
gröna ärter kokas i vatten, till de
mjukna; då ilägges oxkött eller kalf-
kött (lägg), lök efter behag i skifvor,
litet socker och salt, hvarefter allt får
koka 2 timmar; köttet upptages, är-
terna drifvas genom sikt och spädas,
om så behöfves. Serveras med stekt
bröd.
Anm.: Man kan äfven i stället för
ox- eller kalfkött använda rökt lägg till
buljongen. O. H. D.
Våra barn.
Lekar i det fria. Vi vilja här be-
skrifva några lekar, som säkerligen
nu till det fria utelifvets tid skola mot-
tagas med tacksamhet af de små.
Vän och fiende. De lekande dela
sig i två partier med lika stort antal.
De åtskiljas lätt genom att binda en
näsduk om armen, genom gröna kvistar
o. s. v. Hvardera partiet har sitt bo,
där de lekande stå hand i hand. När
man bestämdt sig för, hvilken flock
skall börja, skiljer sig den sista i ked-
jan från de öfriga och springer ut på
lekplatsen. Det samma gör en från
det andra partiet. Denna sista börjar
nu förfölja den, som först sprungit ut.
Därpå springer ånyo en ut från första
flocken och förföljer den, som sist sprang
ut från den andra o. s. v.
Regeln är den, att hvar och en en-
dast får förfölja den, som sprang ut
strax före. Med ett slag på axeln ta-
gas deltagarne till fånga och måste
följa med till det fiendtliga partiets bo.
Den, som en gång sprungit ut, får ej
återvända till boet, förrän han fångat
någon. Den som blifvit tillfångatagen,
måste stanna hos fienden, tills leken
är slut. Det parti, som tillfångatager
hälften af det andra vinner.
Stenleken. En af deltagarne lägger
sig sammankrupen midt på lekplatsen,
medan de öfriga bilda en ring och
springa omkring stenen. Plötsligt re-
ser sig »stenen» och söker beröra nå-
gon af de öfriga, som ögonblickligen
fly. Den, som blifvit vidrörd, blir
»sten» nästa gång. Får inte »stenen»
fatt i någon, måste han spela samma
roll äfven nästa gång.
Resleken. Alla deltagare med .un-
dantag af en välja sig en friplats, som
benämnes efter städer eller orter. Den,
som inte har någon friplats, går om-
kring och vänder sig till hvem han
vill med följande fråga : »Hvart skall
jag resa ? Den tillfrågade uppger nam-
net på två friplatser t. ex. »mellan
Stockholm och Göteborg.»
De, som inneha de uppgifna friplat-
serna, böra nu skynda sig att byta om
plats, men den resande söker på sam-
ma gång att uppnå en af dem. Den
af de tre springande, som kommer sist,
blir resande nästa gång.
Farbror Olle.
Handarbeten.
Användning af gamla konstgjorda
blommor. Allt mer och mer har det
nästan blifvit ett påhitt af modet att
pryda våra rum med vackra väggde-
korationer, och därvid har äfven helt
naturligt uppstått den önskan att i
detta afseende tillfredställa vårt skön-
hetssinne mot möjligast minsta kostna-
der. Detta sträfvande ha vi att tacka
för det uppfinningsrika användandet
af gamla blommor, hvilka, förvandlade
till metallblommor, med förträfflig ver-
kan kunna användas till garnityr på
väggtallrikar och ramar eller till för-
skönande af makartbuketter. Arbetet,
som är helt lätt, tager endast i anspråk
litet smak vid fördelningen af färgerna
och i arrangeringen af blommorna,
hvarför hvarje, icke alldeles ovan hand,
kan gripa sig an därmed.
De erforderliga materialen äro : brun
korgfernissa, hvit kopalfernissa, koppar-,
silfver-, guld-, grönt och brunt brons-
pulver jämte sicativ (äfven kallad brons-
olja).
Sedan man genom att böja bladen
återgifvit de kanske något illa medfar-
na blommorna sin ursprungliga form,
doppar man dem antingen i brun el-
ler hvit fernissa, allt efter som man
önskar dem mörkare eller ljusare, och
hänger dem sedan till torkning med
stjälken uppåt. För att gifva många
blommor mjukare former — i synner-
het rosor — kan man äfven använda
smält stearin. Sedan blommorna tor-
kat väl och blifvit styfva, börjar man
bronsera dem. Detta sker medels en
mjuk hårpensel, i det man för hvarje
gång endast blandar en knifsudd brons-
olja i en så liten kopp som möjligt,
emedan annars mycket färg går förlo-
rad till följd af den hastiga torkningen.
Hvarje färg måste för öfrigt ha sin
särskilda kopp. — Mycket vacker ef-
fekt uppnås, om blommorna hållas lju-
sare i silfver eller guld och bladen
mörkare ; de sistnämda brun- eller grön-
aktiga med ådror af koppar eller guld.
Väggtallrikar af tunnt papp kan man
köpa öfver allt i olika storlekar, och
tafvelramar kan man mycket lätt själf
förfärdiga af tjockare papp. Dessa före-
mål bestrykas med gummi-arabicum och
beströs tätt med hirskorn samt bron-
seras likaledes, sedan de torkat, med
guld eller silfver. För att fästa de
förut till en vacker gren arrangerade
blommorna, borrar man fina hål ge-
nom pappet, hvarigenom man drager
fin ståltråd, som man på afvigsidan
låter fortsätta från den ena fästningen
till den andra. Slutligen bronserar
man äfven baksidan af tallriken, me-
dan ramen efter taflans isättning på
afvigsidan öfverdrages med papper.
En af papp skuren och med plysch
beklädd palett, prydd med dylika blom-
mor, utgör likaledes en vacker vägg-
dekoration.
Fleuriste.
Bostaden.
Bokhylla. Man låter göra en bok-
hylla af trä med lösa hyllor, som hvila
på små, tunna lister. Hyllorna tagas
bort och själfva stommen beklädes med
ylle, hvilket, så vidt möjligt, väl-
jes i den färgton, som är förherskande
i rummet. Tyget fästes med helt små
stift på baksidan. När ramen är öf-
verdragen, bekläder man hyllorna med
samma slags tyg, i det man syr ett
slags fodral, i hvilket bräderna inskju-
tas. Främre kanten af hyllorna pry-
der man med fransar, som fästas med
förgyllda stift. På bokhyllan placerar
man en statyett eller något annat pryd-
nadsföremål. X.
Kulörta ljus. I handeln förekommer
numera en mångfald färgade och bro-
kiga ljus, men emedan dessa äro gan-
ska dyra, torde det kanske intressera
mången att få veta, hur man själf kan
dekorera stearinljus med hjälp af s’ k.
metakromatypibilder. Man fuktar bil-
dens rätsida väl med sprit i stället
för med vatten. Efter några minuter
lindar man den brokiga eller förgyllda
bilden kring ljuset, fuktar baksidan med
vatten och löser papperet försiktigt
från ljuset, på hvilken bilden nu är
aftryekt. -X.
Fönsterträdg-ården.
Solfjäderspalmens vård. Denna palm-
art trifves väl i rum. 12—15 graders
värme kan vara tillräckligt för den-
samma, men stiger temperaturen i sol-
sken till 19— 20 grader, är detta blott
till växtens fördel, ehuru man bör be-
reda den skugga genom att släppa ned
rullgardinen. Om sommaren bör man
låta den få mycket frisk luft genom
att öppna fönster, i synnerhet i regn-
(Forts, å nästa sida.)
En bildad engelska
söker sommarplats.
Miss E. YELL. 28 Biblioteksgatan.
[1932]
En anspråkslös bättre flicka
med jämt och godt lynne, önskar plats
i familj att biträda i husliga göromål.
Den sökande är därjämte villig att be-
tala 100 kr. pr år. Svar märkt »M.
M. K.» torde godhetsfullt sändas till
Öresundspostens byrå, Helsingborg.
-[1937]
En ung flieka,
elev af Hr Rich. Anderson, önskar un-
der sommaren mot fritt vivre o. resor pl.
som musiklärarinna i familj, där ett vän-
ligt bemötande erhålles. Närmare gen.
svar till »W. W. 1890», Iduns b. Sthlm.
[1902]
En språkkunnig och musikalisk flicka
önskar öfver sommaren mot fritt vivre
plats på landet att undervisa eller helst
att få medfölja till utlandet. Svar till
»Berna», Iduns byrå. [1920J
E
n skånska önsk. pl. i fam. att, mot det
att hon underv. minderår., få lära
sig hushållet. Deltager i handarb. o. skrif-
göromål. Sv. till »Svea», Iduns byrå.
[1023]
LEDIGA PLATSER.
Mot fritt vivre
kan genast erhållas plats på landet, nära
Stockholm, för en anspråkslös flicka,
kunnig att undervisa 2:ne 9 och 10
års flickor i musik och vanliga skoläm-
nen. Sv. t. »Undervisning», Rosersberg.
[1929]
hvarest saknas d. moderliga handlednin-
gen för fyra minderåriga barn, sökes
en lärarinna, hvarvid fordras med de
två äldre vara behjälplig vid inlärandet
af den förstabokligaundervisningen samt
med samtliga såsom samvetssak föregå
med godt moderligt exemp. Då antagen
sökande — flicka eller enka,ingendera öf-
ver 30 år — äfven kundefå sig anförtrodt
högsta ledningen inom huset, har den fö-
reträde, som med sparsamhet förstår sköt-
seln af ett mindre hushåll på landet.
Löneanspråk jämte rekommendationer
samt fotografi, hvilket återsändes, adres-
seras »A. X. 4», Iduns byrå, Sthlm.
[1916]
Lärarinna.
En examinerad lärarinna, bosatt i
Stockholm, med färdighet i franska
språkets talande och musik, kan till
instundande höst som lärarinna för en
elev erhålla plats.
Närmare af Herr Doktor Eugène
Schwartz, Grefturegatan 46, 2 tr. upp,
kl. \Ö—J6 e. m. (G 2536) [1884]
PLATSSÖKANDE.
Å Fredrika Bremerförbundets
byrå, Stockholm,
finnas anmälda kvinliga arbetssökande
såsom: svenska och utländska lärarin-
nor för hem och skolor, kontors- och
skrifbiträden, husföreståndarinnor, säll-
skap och biträden i hem, föreläserskor,
gymnaster, sjuksköterskor m. fl. [1829]
E
n ung bildad musikalisk flicka, kun-
nig i hushållet och som genomgått
en kurs å Handarbetets vänner, önskar
plats hos bildad familj på landet som
biträde i hushållet mot fritt vivre.
Svar till »X.» inlemnas å fru Bloms
Inackorderingsb., Sthlm, d. v. uppl. erh.
(S. N. A. 2318).[1903]
E
n flicka af god familj söker plats
såsom lärarinna för minderåriga
barn ; hon är villig att dessutom
biträda vid skrifgöromål samt att gå
frun tillhanda. Plats hos någon äldre
dam såsom hjälp och sällskap antages
tacksamt. Svar till »A. Z.», Luleå,
poste restante. [1883]
Musikengagement
sökes öfver sommaren af en skicklig
framstående pianist emot fritt vivre
för henne och en 6-årig dotter. Vi-
dare meddelar fru Sobotka. Karlstad.
[1908]
En folkskollärariima
önskar under sommarmånaderna mot
fritt vivre plats i en treflig familj.
Adress »I. 26», Nyköping, poste restante.
[1910]
En medelålders bildad tyska,
som talar och skrifver franska o. en-
gelska, önskar plats som sällskap hos
äldre pers. o. kan biträda i småbestyr
eller med skrifning. Goda rekommen-
dationer å Fredrika-Bremerförbundets
byrå. ’ (G. 2784) [1924]
En praktisk och frisk flicka af god
familj önskar plats att gå frun
tillhanda. Den sökande är kunnig i
vanliga hushållsgöromål samt i enklare
väfnad och linnesömnad. Små pre-
tentioner. Svar emottagas tacksamt,
märkta M. 22. Arboga p. r.
[1844]
Informatorsplats
önskas af en filosofie kandidat, van vid
undervisning. Om så önskas, är den
sökande äfven villig att deltaga i kon-
torsgöromål. Svar till »F. K. 23.» adr.
S. Gumælii annonsbyrå, Stockholm.
(G. 2682) [1911]
E
n anspråksl. bild. flicka frågar, om
det finnes någon fam., som skulle
vilja taga henne med till badort eller
brunn. Hon är villig åtaga sig trogen
och vänlig vård af barn eller vara
biträde åt frun. Svar emotses tacksamt
till »M. A.» Motala p. r. [1915)
En nng’ bildad flicka önskar
plats i Stockholm eller på landet för
att gå frun till handa och läsa med
mindre barn mot fritt vivre. Närmare
på fru Bloms inackorderingsbyrå, 3S
Drottninggatan, Stockholm.
(S, K. A. 2301) [1912]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
