Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. 16 maj 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 I DU N 1890
tillvaro, och vid ingången till det ännu större,
som väntade henne, kommo dessa småaktiga,
lumpna tankar, som hon föraktade, och trängde
sig emellan för att få plats äfven de. —
Människonaturen? Hvilken underlig samman-
sättning !
(Forts.)
Undviken öfverflöd!
in väninna gaf som nygift fru sin för-
sta supé. Jag kom på hennes bön
en stund, innan festen började, för att tillsam-
mans med henne taga en sista öfverblick af
det hela. Sedan vi gått genom sällskaps-
rummen, kommo vi äfven till matsalen. Bor-
det med den bländande hvita damastduken,
det nya silfret och den praktfulla servisen,
i hvars midt prunkade en väldig, smakfullt
ordnad blombukett, väckte min högsta beun-
dran. Men min väninnas uttryck af stolt
tillfredsställelse lemnade rum för en ögonblick-
lig misstämning, när hennes man utbrast:
»Men, min vän, det är ju omöjligt, att man
kan äta af allt det där. Man kan ju rent
af tro, att bordet skall krossas, så öfver-
lastadt är det. Det finns ju knappast plats
för lamporna.»
Och han hade rätt. Jag räknade till ej
mindre än ett dussin olika inlagda saker,
därjämte diverse sallader och nyinkokta fruk-
ter, och när därtill kommo stekfat, potatis
och legymer, kunde det hvarken bli tal om
en lugn njutning af maten eller om en ge-
mytlig konversation. Å ömse håll måste man
vara i ständig rörelse vid framsättandet af
dessa många fat och karotter, man måste
rikta hela sin uppmärksamhet på detta fram-
sättande och borttagande, och om en granne
vore tanklös nog att vända sig åt andra sidan
och fordjupa sig i ett samtal, måste man med
eller mot sin vilja störa honom, för att ej
en dam skulle uppstå för denna uppsjö af
rätter. Min princip att borta smaka på hvarje
rätt, vare sig af kritiklystnad eller nyfiken-
het, kom här till korta — det fanns för
mycket af det goda! — När min väninna
bad att få höra mitt omdöme om hennes
kokkonst, måste jag tillstå, att jag icke var
i stånd att säga något om de flesta af de
framsatta rätterna.
Detta »för mycket» var en liten skugga,
som föll öfver min väninnas första fest, men
hon tog visserligen den lärdomen däraf, att
öfverflöd i mat icke endast är ohelsosamt,
utan äfven inverkar på sinnesstämningen, och
sedan dess ha hennes tillställningar antagit
en mycket angenämare prägel.
För resten tänker, jag att hennes hushålls-
kassa äfven mår mycket bättre däraf.
Fru Egbert.
Undertecknad år bortrest från och
med den 4 dennes, och förestås redak-
tionen under min bortovaro afhr Johan
JVordling samt expeditionen och eko-
nomien af hr Alexander Hellberg.
Skrifvelser, som innehålla bidrag till
tidningen eller på något sätt röra tid-
ningens innehåll, böra adresseras till
Iduns Redaktion, rekvisitioner, pen-
ningförsåndelser och dylikt till Iduns
Expedition, Stockholm.
Frithiof Hellberg.
En orden för damer.
Dekorerade landsmaninnor.
VV-’
.vvW”’
iimå
Sk* 3
V:’.»
’rm
Ja, därhän hafva vi kommit! Nu behöfver ej
längre »det täcka könet» afundas männen deras
ordenslullull ; de hafva sin egen orden, våra da-
mer, och kunna bli dekorerade — i Turkiet!
Det är den nu regerande sultanen, som varit
nog tidsenlig och chevaleresk att instifta orden
Chéfakat. Den har redan förut tilldelats trenne
svenskor, nämligen grefvinnan Elisabeth Hoch-
schild, friherrinnan Antoinette Ribbing samt drott-
ningens kammarfröken Märtha Eketrä; nu har se-
nast för några dagar sedan svensk-norske mini-
sterns i Konstantinopel gemål, fru Louise Reuter-
skiöld, född Nordenfalk, hedrats med densamma.
Den konstantinopolitanska tidningen Stamboul
för den 3 dennes skrifver om saken :
»I vår officiella tidning för i går läses, att h.
m-.t sultanen tiHdelat fru Reuterskiöld, f. Norden-
falk, storkorset af kejserliga orden Chéfakat. Vi
tro oss veta, att det var på måndags afton efter
i/tar (den måltid som museimännen intaga under
ramazanfastan just i solnedgången), vid hvilken
fru Reuterskiöld hade äran att närvara, som sul-
tanen tillkännagaf för svensk-norske ministern, att
det skulle vara honom ett nöje att tilldela denna
ansedda orden åt fru Reuterskiöld.»
Vi ha trott, att det skulle, som ett pikant åpro-
pos, intressera våra läsarinnor se en afbildning af
denna orden för damer, som en af de svenska
bärarinnorna godhetsfullt satt oss i tillfälle taga.
Den vackra dekorationen bäres i hvit, vattrad
sidenrosett med gröna och röda kanter. Det in-
nersta runda fältet är af guld, ramen omkring af
guld och grön emalj ; stjärnans fem uddar äro
emaljerade i rödt med gyllne kanter; den strålande
stjärnsolen där bakom är rikt inlagd med briljan-
ter och ametister; halfmånen och stjärnan, som
förena rosetten och dekorationen, äro emaljerade
i rödt.
Bäst hvarken brödlös eller
rådlös.
Hedersomnämndt svar på prisfrågan VII,
af iBlind höna».
(Forts. o. slut fr. föreg. n:r.)
(äur åter fråga om ett stadshushåll, så kan man
ju alltid ställa så till, att man har någon
färsk och lättkokt fisk, såsom torsk eller spättor,
hemma, och alltid bör man i brist på annat lämp-
ligt kött eller stek hafva till hands en kotlettrad
eller innanlår, passande till biffstek eller chateau-
briand, och i yttersta nödfall bör man i en större
stad alltid kunna erhålla sådana tillhackade, men
det blifver mycket dyrare, och dessutom faller det
sig rätt ofta svårt och olägligt för matmodern att
i sista stunden behöfva sända ut en tjänare till
uppköp.
Buljong måste man hafva kokt förut, ty god
sådan får man ej köpa hvarken på hotell eller i
charkuteribodar, att ej tala om det höga priset
därför.
Ju mera man kan ha hemma att vid oförut-
sedda tillfällen taga till, dess mer besparing af
tid och pengar blir det, d. v. s^ då man ofta må-
ste se middagsgäster hos sig.
Äfven i stad kan man förse sig med kompotter
och bakelser, tillagade i hemmet.
Ett hufvudvilkor vid anordnandet af en i hast
tillkommen, men god middag är, att alla varor
äro, ej blott fullkomligt friska, utan äfven af prima
kvalité, liksom att de behandlats och förvarats
med all nödig omsorg och noggrannhet. På lan-
det, där man har tillgång på is jämförelsevis
billigt, må man ej försumma att betjäna sig däraf.
Den, som eger tid och förmåga, bör själf kunna
koka in grönsaker och frukter, ja, äfven höns,
hvaraf man sedan får rik vinst.
Man må bo på landet eller i staden, så kan en
god middag aldrig serveras utan längre beredelse,
med mindre man ej tager för regel att alltid på
förhand hafva inköpt ej blott socker, kaffe och
alla andra specerier, utan äfven de olika ingre-
dienser, som utgöra vanligaste beståndsdelarna i
förekommande föda, hvartill i första rummet
få räknas mjöl, smör, ägg m. m. annat. Den,
som utan för stor förlägenhet vill mottaga i sista
stunden anländande middagsgäster, må ock väl
tänka sig för vid förseende af källare och skafferi
med hvarjehanda förnödenheter, hvilka en om-
tänksam husmoder aldrig ställer sig utan, ty dels
blir det billigare att af nödvändighetsvaror, som
eljes^duga att gömma, köpa ett större parti på
en gång, dels blir det ju ej önskligt resultat, om
de nödvändiga betingelserna saknas.
Vare detta sagdt om själfva middagsanrältnin-
gén, som ju blott utgör en del af de bestyr,
som förekomma, då middagsgäster anlända.
Rätterna må vara aldrig så smakliga, så ligger
största vikt uppå ej blott att de väl serveras, där-
vid äfven bör göras afseende på en prydlig och
lämplig uppläggning, utan äfven på ett väl dukadt
bord.
Därtill fordras bländande hvitt och väl mang-
ladt bordlinne, en servis, som ej är skadad eller
defekt, och har man äfven några eller någon pryd-
nad midt på bordet; blommor, smakfullt anbrin-
gade, passa både för enklare och finare bord. En
vacker bordlöpare och brutna servietter samt lämp-
lig dekorering af kristall och silfver höja betyd-
ligt bordets utseende, men för att kunna åstad-
komma detta måste alla pjäser, som ofta använ-
des, städse hållas putsade och blanka, därtill äf-
ven en duglig jungfru bör tillhållas, förutsatt
att nödig tid därtill anslås. Att porslin och glas
skola vara ej allenast väl torkade, utan äfven
blanka och fläckfria, faller afsig själft, samt måste
uppassningen vara god, ej för långsam, men framför
allt ordentlig och lugn, så att det ej skramlas med
silfver och porsliner.
Gästerna böra placeras med ryggarne vända
mot serveringsrummet eller den dörr, hvarigenom
maten inbäres.
Finnes ej mer än en jungfru, måste denna vara
så inöfvad, att hon efter noggranna instruktioner
kan tillreda middagen på egen hand, men med
frun, som afsmakar och öfvervakar rätterna, och,
medan jungfrun är sysselsatt i köket, måste frun
duka bordet. Nödigt duktyg, förut genomsedt och
aflagdt på särskild plats i linneskåpet, bör genast
finnas färdigt att blott tagas fram. Där sträng
ordning inom husets olika områden utgör en dag-
lig plikt, underlättas betydligt olägenheterna af
ofta förekommande främmande, som taga ganska
mycken tid, ej blott före och under besöket, utan
äfven efteråt, genom att man då skall sätta allt be-
begagnadt på sin plats; men häri, liksom i allt annat,
kan tillämpas det så sanna ordspråket: »öfning gör
mästaren».
Till värdskapets plikter höra äfven en förbind-
lig och angenäm konversation och umgängeston,
härflytanda från välvilja och god uppfostran. Om
än värdinnan känner sig orolig öfver en möjligen
misslyckad middag, må hon dock söka beherska
sig samt ej låta utseende eller sätt ådagalägga
för mycken ängslan, utan snarare uppbjuda sin
kvinliga förmåga att genom ett godt samtal afleda
uppmärksamheten från en mindre väl lyckad rätt.
Hennes egen takt bör äfven säga, då det kan vara
på sin plats att framföra en lämplig eller behöf-
lig ursäkt.
En hufvudsak blir alltid, att rätterna, huru
enkla de än må vara, dock äro ordentligt och väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
