Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. 6 juni 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890
280 I DU N
är ensam, men sträcker turen sig till 500
meter eller därutöfver, bör båt alltid medfölja.
Och nu till dräkten. Den förfärdigas af
ylle, helst något slags mjuk flanell, som hvar
och en kan få i sin favoritfärg. Den van-
ligaste fasonen är att sy en lång, tämligen
vid blus, garnerad med några bandrader eller
slåar, och som om lifvet sammanhålles af ett
skärp. Den bör vid halsen vara något urrin-
gad och knäppes framtill. Skärpet bör gö-
ras mycket vidare än ett vanligt klädnings-
skärp för att ej hindra andhämtningen. År-
marne behöfva endast räcka på halfva öfver-
armen. Byxorna sys ganska vida, rynkas
och förses med linning, som knäppes nedom
knäet. Upptill knäppas de i båda sidorna.
— Men se här en annan beskrifning, som i
min smak är mycket trefligare.
En sjömansblus (småpojksfason) af skär
flanell. Den stora kragen, som framtill lem-
nar en liten bit af halsen bar, göres endera
af hvit flanell eller och garneras den med
två rader hvita band. Blusen knäppes med
livita porslinsknappar, och har man band på
kragen, böra på båda sidor om knapparne
två bandrader anbringas. Ärmarne, som gö-
ras mycket vida, få genom en flerdubbel bred
fåll, som ej alls tillplattas, utseende af att
vara uppkaflade. ■ Goûteras ej dessa, kunna
vanliga puifärmar användas. Till dräkten
med den hvita kragen hör ett bredt, hvitt
flanellsskärp med en rosett i ena sidan.
Byxorna, äfvenledes skära, sys liksom de före-
gående, och om blusen är garnerad med band,
anbringas en dubbel bandrad i hvardera
sidan.
Tror ni inte, att en sådan dräkt ser »sti-
ligt» ut?
Lilian.
Iduns månadsrevy.
’/iWJaj månad inleddes med den stora internationela
©id arbetaredemonstrationen, hvilken samtidigt kom
till utförande i de större städerna i Europa, flere-
städes i Noidamerika, ja äfven på ett par ställen i
Australien. Den fick en imposant prägel och var
egnad att göra ett djupt intryck genom den mön-
stergilla hållning och den fasta disciplin, som i all-
mänhet utmärkte de demonstrerande folkmassorna.
Från den 1 maj står 8 timmars normalarbetsdag fast-
slaget upptagen på arbetarpartiets program, har di-
skuterats i pressen samt skall väl efter hand göra
sig alltmer uppmärksammad äfven hos regeringarne
och i riksförsamlingarna. I Stockholms annaler var
den stora arbetardemonstrationeu på Ladugårdsgärdet
den 1 maj med de tätt böljande och dock sa still-
samma folkmassorna, de röda fanorna och de uppel-
dande, men dock i det hela saktmodigt mottagna
talen en företeelse, som har få motstycken.
Att det under den lugna ytan dock rätt betänkligt
jäser bland den kroppsarbetande befolkningen, det
far man bland annat erfara genom de alltjämt upp-
repade stora strejkerna. Äfven i vårt land har denna
»strejkmani» kännbart visat sina verkningar. Mest
har naturligtvis den allmänna bagarstrejken här i
Stockholm ådragit sig uppmärksamhet och motsetts
med orolig spänning. Yar den en »lönfråga» för de
strejkande arbetarne, så var den i ordets fullaste
mening en »brödfråga» för den stora allmänheten
här i hufvudstaden. Det har emellertid nu visat sig,
att Stockholms befolkning ej behöfver sakna bröd,
äfven om samtliga bageriarbetarne taga sin hand
från degen; måhända skall äfven hädanefter den
under dessa dagar flitigt öfvade hembakningen komma
till större användning. Ej mindre betydlig, om ock
af ett mindre omedelbart intresse för den stora all-
mänheten har strejken bland arbetarne vid Bolinders
mekaniska verkstad varit. På båda hållen ser det
nu vid månadens slut ut, som om en återgång till
de normala arbetsförhållandena — med eller utan
eftergifter från arbetsgifvarnes sida — vore förestå-
ende. * I alla händelser torde denna rörelse hafva
* Sedan detta skrefs, ha, som bekant, Bolinders
arbetare upphäft strejken, utan att ha vunnit något
af sina önskemål.
den goda följd med sig, att en del för arbetarne
tryckande och till missnöje retande behandlingssätt
torde inskränkas eller aflysas.
Vår svenska riksdag har nu afslutats efter att
några dagar öfver den normerade tiden hafva ut-
sträckt sin samvaro. Det vore väl något for elakt
att, såsom någon gjort, vilja kalla detta riksmöte
för »riksnatt» i stället för riksdag. Men nog får
man medgifva, att pressen, det fria ordet och den
ej alltid nöjaktigt erkända församlingsrätten näppe-
ligen vunnit det omhuldande, på hvilket de torde
kunna göra sig berättigade anspråk. Däremot hafva
de militära anslagskrafven tillgodosetts med en fri-
kostighet, som betydligt torde underlätta uppgiften
för de »försvarsföreningar», som flerestädes i lands-
orten upprättats, till ej ringa del genom medverkan
från damernas sida. Man rustar sig redan för de
förestående valen och väntar särskildt, att andra
kammaren skall genom en helt annan uppsättning
af Stockholmsbänken få en väsentligt modifierad
prägel.
Den tyska riksdagen, som under månadens lopp
pågått, har vid månadens slut tagit sig ferier. Kiks-
kansleren Caprivi har här haft sin debut och i det
hela gjort ett godt intryck; att han ej utvecklade
sin företrädares nedtryckande »pondus», var honom
snarare till favör än till nackdel. Militärlagen har
under denna riksdag undergått sin första behand-
ling. Den nuvarande fredsstyrkans förökande med
18,000 man tros blifva »föregångaren för en ny mi-
litärismens æra», som lär ställa betydligt större kraf
särskildt på preussiska folkets krigiska offervillighet.
»Den eviga fredens» dagar synas sålunda ännu vara
långt borta, och kejsar Wilhelm, hur »arbetarvänlig»
han än ter sig, tycks fortfarande ställa sin ätts mili-
tära traditioner främst.
Under det Tyskland alltjämt visar sig jäsande och
krigiskt, tycks däremot den politiska situationen i
Frankrike gestalta sig allt lugnare. Franska rege-
ringen förfogar öfver en stor majoritet i deputerade
kammaren, hvarför hennes ställning kan anses fullt
betryggad, helst som högern nu visar sig jämförel-
sevis försonlig. Med boulangisternas förhoppningar
tyckes det nu äfven vara alldeles slut, och den
»tappre generalen», som en tid gjorde så mycket
väsen af sig, får väl nu bekväma sig att återgå till
privatlifvets anspråkslösa lugn.
Uti Italien står Crispi numera ej på så säkra fotter
som fordom. Genom en kyrklig stridsfråga, nämligen
om den föreslagna regleringen af välgörenhetsinrätt-
ningar, ställda under katolska kyrkans förvaltning,
har han kommit i spändt förhållande till senaten,
där de högkyrkliga tendenserna äro rådande. Hans
tyskvänliga utrikespolitik, hvilken nu tycks blifva
alltmer opopulär, ju mer sympatierna för Frankrike
tilltaga, vållar honom på annat håll åtskilligt bryderi.
Sålunda egde den 21 maj ett ganska stormigt upp-
träde rum i den deputerade kammaren. En depu-
terad yttrade till honom rent ut: »Er regering är
ett uttryck för den allmänna korruptionen och upp-
bäres af den». I följd af den rådande jäsningen har
han äfven sett sig föranlåten att fran Italien utvisa
främmande korrespondenter.
Frågar man, för hvilken utländsk notabilitet den
stockholmska allmänheten för närvarande hyser stör-
sta deltagande, frukta vi att Caprivi, Crispi, Bou-
langer, ja sjelfve Stanley få stå tillbaka för den för
några dagar sedan sorgligen omkomne, unge och
älskvärde luftseglaren Bolla, hvars sista ballongfärd
fick ett så sorgligt slut.
Otto Sjögren.
ßtor pristäflin
Sjuhundrafemtio kronor utdelas
i pris.
Vi inbjuda härmad samtliga våra läsarin-
nor och läsare, en hvar som hugad vara må,
att deltaga i en stor pristäfling, den Redak-
tionen anordnar i afsikt att bereda tidningens
innehåll än ytterligare ökadt intresse och ge-
diget värde. Och utfäsla vi för denna täfling
följande pris:
För den bästa och för tidningens publik
mest lämpade och underhallande följotopg
med ett omfång af minst 40 af vara
vanliga textspalter utbetala vi ett
honorar af:
Femhundra. (500) kronor.
För den bästa, kortare skiss eller
berättelse om 3 af Iduns spalter
betala vi ett pris af:
Sjuttiofem (75) kronor.
För den yppersta uppsats i ämne
rörande kvinnan eller hemmet
på högst 5 af våra spalter ut-
betalas likaledes ett honorar af:
Sjuttiofem (75) kronor.
För en samling af 3 de hästa
poem äfvenså ett pris af:
Sjuttiofem (75) kronor.
Samt slutligen: för den bästa förslags-
lista, omfattande namn på 20
kvinnor, lämpliga och värda att
porträtteras i Idun, ett honorar af:
Tjugufem (25) kronor.
Vid bedömandet af de till denna täfling
inkommande skrifterna ha följande personer
godhetsfullt lofvat biträda: skriftställarinnorna
fruarna Mathilda Langlet och Eva Vigström
(Ave) samt skriftställarne herrar J. Björk-
lund, Georg Nordensvan och Birger Schö/dström.
Samtliga för denna täfling afsedda skrifter
skola vara insända till Redaktionen före den
1 augusti detta år, åtföljda af förseglad
namnsedel och på konvolutet försedda med tyd-
lig påskrift: Till den stora pristätiingen.
Hvad icke prisbelönade täflingsalster angår,
förbehåller Redaktionen sig företrädesrätt att
efter närmare öfverenslcommelse med förf. dem
använda.
I förhoppning om liflig anslutning och in-
tresse helsa vi alla eventuelle deltagare hjärtligt
välkomna.
Stockholm i juni 18.90.
^Redaktionen af Idun.
Minneskonst.
Ett litet afslöjande för Iduns läsarinnor
af Pq.
(Nedanstående lilla uppsats är naturligen på intet
vis afsedd som något underkännande af det popu-
lära Tivoli-etablissementet, hvilket vi tvärtom af
personlig erfarenhet på det varmaste rekommendera
dem af våra läsarinnor, som i hufvudstaden på ett
angenämt sätt vilja tillbringa en afton med harm-
lösa och omvexlande förströelser. Den lilla kriti-
ken, ha vi tänkt oss, kan ju möjligen ge uppslag
till åtskilliga liknande försök i hemmen — alltid
tankeskärpande och öfvande; miss Kennedy s och
mr Lorentz’ prestationer bereda i hvarje fall dagli-
gen den talrika publiken det ögonskenligaste nöje.
Red.)
f
errskapet liar väl besökt Viktoriateatern å Djur-
gården, sedan den öppnades för innevarande
säsong?
Naturligtvis !
Och herrskapet har, förstås, häpnat och grubblat
värre öfver miss Kennedy’s och mr Lorentz’ pre-
stationer?
Åtminstone har det »stått i bladen», att »hela
Stockholm i dessa dagar frågar sig», huru man skall
förklara de ofvannämnda artisternas konststycke. Man
lär till och med ha trott, att det beror på hypnotism.
Ja, se den hypnotismen får då skull för så myc-
kat nu för tiden!
Fastän, nog kan det verkligen förefalla häpnads-
väckande, famöst, pyramidalt, när man ser miss K.
sitta slilla och snäll där borta på scenen med för-
bundna ögon samt en smula magnetiskt preparerad,
och hör mr L. från andra ändan af salongen fråga
henne t. ex. serienumret å en af någon åskådare
förevisad sedel och hon ögonblickligen svarar rätt.
Han frågar t. ex. :
»Kannst du mir nun also wieder diese Zahl sagen?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
