Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 27. 4 juli 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 I D U N
reflektion, återkallat bilden af den blonda skogs-
vandrerskan.
Det var, måste då vara hon.
»Ni förvånas, grefve Stjärne,»-sade Rathe Bent-
son med ett behagfullt småleende, »och det är ju
helt naturligt, då ni ej hade en aning om, att den
dam ni i går så ridderligt bistod och den förak-
tade och hatade Käthe Bentson voro en och sam-
ma person. Jag kände eder genast.»
Hon sköt fram en stol och bjöd honom med en
åtbörd af handen att sitta.
Otaliga voro de känslor och tankar, som under
dessa ögonblick stredo i Karl Stjärnes hjärta, kor-
sades i hans hufvud. Han måste hata, och dock
älskade han, han måste fördöma och var själf
dömd.
I stum ångest vred han sig fram och åter på
stolen, medan Käthe, tyst, med halft drömmande
blickar, stödd mot dörrens post tycktes bida på
hans ord.
När dessa dock läto vänta på sig allt för länge,
gick Käthe fram, fattade hans ena hand med båda
sina och sade i en ton, hvars djupa sorg kom
Karl Stjärne att skälfva:
»Är jag då värd att dömas så hårdt, därför att
jag mycket älskar?»
»Icke därför,» svarade grefven till sist, lång-
samt och eftergrundande, som talade han blott
till sig själf; »icke därför. Ni är ung, ett barn
nästan; jag trodde er vara en mognad kvinna.
Men kärleken måste gifva och ej taga, kärleken
måste offra sig och ej begära offer.»
Käthe Bentsons smärta gestalt skakades af snyft-
ningar, och utan att släppa grefve Stjärnes hand,
den hon hårdt höll fast som den drunknade räd-
darens, sjönk hon på knä framför honom, böjde
ned sitt vackra hufvud och grät.
»Jag vet — hvarför ni kommit — —» flämtade
hon fram mellan gråtens anfall; »jag har väntat
er — länge — —• hvarje dag — — Ni vill slita
mig — ifrån honom — — ni vill säga mig —
att jag — ej är honom värdig — — att jag må-
ste offra — — vår kärlek — — för, för ...»
»Icke så, icke så,» sade Karl Stjärne mildt och
strök med den lediga handen öfver hennes huf-
vud; »jag tror tvärtom, numera, att ni kunde vara
honom värdig — värdigare kanske än de flesta
andra. Vi äro ju alla svaga människor och döma
icke. Men det gifves skrankor, dem samhällslif-
vet rest upp, skrankor af en annan art, än dem
som skilja godt och ondt på det moraliska områ-
det, och ingen, tro mig, mitt unga barn, ingen
har hittills ostraffadt öfverskridit dem. En före-
ning med min bror skulle göra eder båda olyck-
liga.»
331
»Hvad begär ni då af mig,» snyftade Käthe,
»hvad begär ni, att jag må visa, att min kärlek
är stark nog att offra?»
»Res härifrån, hvart ni vill, hur ni vill, blott
ni lemnar Axel. Så länge han ser er, kan han
icke glömma. Vore ni långt fjärran, funnes nå-
gon möjlighet, och ni kunde ju båda finna er
lycka på andra håll. För er, Käthe,» (han kallade
henne ofrivilligt vid förnamn; han frågade sig
ej, huru det kom sig; men han kände sig så nära,
i förtrolighet dragen till denna unga kvinna, att
han endast inför två andra förr kännt något lik-
nande: sin hustru och sin dotter), »för er, Käthe,
ligger ett långt lif, som, jag är viss därom, göm-
mer mycket solsken. I mig skall ni, om ock
fjärran, alltid ha en vän.»
Plötsligt sprang hon upp och släppte hans
hand. De vackra ögonen glänste af tårar, kinden
brann röd.
»Jag skall göra del,» sade hon, »al/t vill jag
offra.»
Det låg en våldsam beslutsamhet i hennes röst,
fastän den ännu skälfde af gråten. Solen föll, i
en bred strimma genom dörrens glänta, in öfver
hennes gestalt. Hon tycktes i detta ögonblick
Karl Stjärne som förklarad i sitt uppoffrande och
sin skönhet.
(Forts.)
Förslag till matordning för veckan
6 — 1 2juli.
Söndag: Grönsoppa; inkokt lax
med holländsk sås; roast beef med
stekt potatis och spenat ; stekt selleri ;
krusbärskräm med grädde och mandel-
spån.
Måndag: Köttpudding med färsk
potatis; smultron med mjölk.
Tisdag: Puré på bruna bönor;
fylld stekt gädda.
Onsdag: Kyckling å la Mallugo;
filmjölk.
Torsdag: Rökt skinka (spicken)
med stufvade gröna ärter; rabarber med
mjölk.
Fredag: Stekt refbenspjäll med
lingonsylt; puré på färska gröna ärter.
Lördag: Pannbifi’ med lök och po-
tatis; hafresoppa.
Recept.
Stekt selleri. Tät selleristjälk skäres
i 4 tum långa bitar, förvälles i tio
minuter i kokande vatten, kastas där-
på i kallt vatten, putsas väl, tvättas i
flere vatten och får afrinna. Stjälkarne
hopbindas tre och tre, kokas med bul-
jong, vatten, en morot, salt, peppar och
litet smör i tät kastrull sakta under 2
timmar. Stjälken klyfves därefter på
längden, doppas i tjock hvit smörsås,
får kallna och rullas först i rifvet bröd,
sedan i vispadt ägg och åter i rifvet
bröd. Stekes strax före serveringen i
kokande flottyr, tills den erhåller ljus-
brun färg. Får afrinna och upplägges
på servet med stekt persilja.
Kyckling à la Mallugo. En vacker,
välgödd kyckling rengöres och sönder-
skäres såsom till frikassé, nedlägges
jämte 2 matskedar finaste matolja, 2
matskedar smält smör, 1 lök, salt, pep-
par i en kastrull, så att styckena icke
ligga på livarandra, hvarefter alltsam-
mans stekes med locket pålagdt 10 mi-
nuter, då bitarne vändas och stekas på
nytt 10 minuter, då de böra vara hvita
och fylliga, men icke bruna eller skrynk-
liga. Man tillser noga, att det hela
icke får torka eller hårdna. Köttet
upplägges på fat och hålles varmt.
Litet mjöl blandas till oljan och
smöret i kastrullen, fräses öfver elden
4 minuter, hvarpå buljong och cham-
pignoner tillsättas, och det hela får
koka utan lock 10 minuter under flitig
omröring, då såsen bör vara ganska
simmig; den skummas icke, utan slås
het öfver köttet ; serveras.
Sättes tryffel till champignonerna,
höjes smaken.
Fylld stekt gädda. Gäddan tvättas,
fjällas, urtages, fylles med fiskfärs, späc-
kas på ena sidan med anjovis, på den
andra med inlagda gurkor, beströs med
peppar och salt samt lägges på ett
smörbestruket papper, som äfven beströs
med kryddor, persilja samt gräslök.
Fisken inlindas i papperet, stekes i
ugn eller på sked och öfveröses ofta
med smält smör. Serveras med pikant
sås.
Kan äfven späckas med strimlor af
ål eller fint späckfläsk. O. H. D.
hagas) påhälles och blandas väl om.
Då spenaten kokar upp, lyftes den af
elden. Sedan göres en smet af 4 ägg-
gulor, hvari vispas 1 tesked hvetemjöl,
1 tesked potatismjöl och 3 deciliter
mjölk eller grädde, sist hvitorna vispa-
de till hårdt skum. Gräddas i pann-
kaksplåt i ugn (ungf. 1 kvart), till den
blir ljusbrun. Spenaten lägges då på
ena sidan, den andra vikes öfver.
Vegetabilisk matsedel n:r 2. Handarbeten.
1.
Söndag: Morotssoppa; spenat mellan
pannkakor. Måndag: Blomkål; majs-
pudding. Tisdag : Potatiskroketter,
ryska ärter; grönsoppa. Onsdag: Bruna
bönor med stekt lök; sagosoppa. Tors-
dag : Arter ; pannkaka. Fredag : Fisk,
gädda eller aborre (ingen fet fisk); ärt-
puré. Lördag ; Arma riddare ; katrin-
plommon.
2.
Söndag: Potatispuré; rispudding.
Måndag : Smörsås med varm potatis ;
hafresoppa. ’lisdag: Aggröra med spe-
nat uti; saftsoppa. Onsdag: Stufvadt
kålhufvud; äggmjölk, lorsdag: Pann-
kaka; ärter. Fredag: Potatispudding;
ärtpuré. Lördag: Makaronipudding;
choklad med skorpor.
3.
Söndag: Blomkål med skirdt smör;
majspudding. Måndag : Stekta ägg ;
stekt potatis; grönsoppa. Tisdag: Po-
tatiskroketter med ryska ärter; hafre-
soppa. Onsdag: Bruna bönor, stekt
lök; nyponsoppa. Torsdag: Ärtsoppa
(på vatten);’ pannkaka. Fredag: Ma-
karonipudding med färsk ost; katrin-
plommon. Lördag: Spenatomelett;
jordärtskockspuré.
4.
Söndag : Diverse grönsaker såsom :
morötter, ärter, och störbönor; choklad-
soppa. Måndag: Rispudding; krusbär
eller rabarber med mjölk. Tisdag : ägg-
röra med spenatpudding ; potatissoppa.
Onsdag : Gädda ; äggmjöik med skorpor.
Torsdag: Ärter och plättar. Fredag:
Ärtpuré; hela jordärtskockor; rispud-
ding. Lördag: Sparrisomlett ; grön-
soppa.
Till grönsoppan tagas hvilka grönsaker
som behagas, kokas i vatten med litet
salt. När grönsakerna äro mjuka, af-
redes soppan med litet smör och mjöl
eller vispade äggulor och ett par sked-
blad grädde.
Spenatomelett. Spenaten rensas, sköl-
jes och förvälles, hackas fin, lägges i
kastrull med en bit smör och litet
hvetemjöl att fräsa. Litet söt mjölk,
socker och rifven muskott (om så be-
Sänglöpare. Denna liknar till for-
men helt och hållet bordlöparne och
har, liksom dessa, endast till mål att
pryda. Eme-
dan de äro i
dagligt bruk
och således
lätt bli smut-
siga, böra de
ej väljas af
allt för öm-
tåligt mate-
rial. Alltef-
ter sängens
ställning
lägges löpa-
ren på läng-
den eller på
tvären.Midt
på densam-
ma anbrin-
gas en me-
daljong med
stort mono-
gram ; på
båda sidor
om detta ut-
föras mer el-
ler mindre
rika brode-
rier. Båda
ändarna af
sänglöparen
prydas med
enkla, vir-
kade spetsar
eller makra-
mé-spetsar,
medan den i
sidorna kan
efter behag
ytterligare
garneras med genomdragna kulörta
band eller snodder och i*hörnen pry-
das med rosetter eller tofsar.
Föreliggande modell är en 80 cm.
bred och 180 cm. lång remsa af linne,
med ett präktigt hvitsömsbroderi med
blå konturering och ett ornamentalt
stjälkstygnsbroderi, utfördt med ljust
och mörkblått garn samt hvitt glans-
garn. Makramé-spetsen är likaledes
knuten i två färger, blått och hvitt.
Porträttram af halm. Dylika ramar
förfärdigas af otröskad, svaflad halm.
ihn, sm
S£>’JS
ifï’.iJa
i
Man söker ut vacker, rak halm, lägger
3, 4 till 5 strån bredvid hvarandra (an-
talet strån beror naturligtvis på hur
bred man önskar ramen), gifver dem
den önskade längden, lägger dem kors-
vis öfver hvarandra och fäster dem
tillsammans med ett par stygn. Vid
strånas föreningspunkter anbringar man
för att dölja stygnen, knappar, pärlor,
rosetter o. s. v. På öfre tvärsidan fast-
bindes en liten knippa ax, hälst af
hafre eller darrgräs.
Syltning-.
Fikonsylt. Ej fullt mogna fikon stic-
kas med grof nål och få ligga 24 tim-
mar i vatten, hvari litet aska blifvit
kokt, därefter ytterligare 1 timme i
friskt vatten. (Vill man ej detta, så
kan man i stället förvälla dem.) När
de afrunnit bra, färdigkokas de i socker-
lag, eller hälles en lag af 1/3 liter ät-
tika, kokt med 1/a kg socker och litet
kanel, 3 gånger het på frukten.
Waldmeister. Färskt plockad Wald-
meister sköljes och torkas igen, lägges
sedan med strösocker (på 300 gr W. 1
kg socker) hvarftals i syltglas, som
öfverbindas med pergamentpapper. Viil
man tillreda en bål, så tar man endast
af sockret, upplöser det i vatten och
tillhäller moselvin. Stenia-
Vinbärssylt på fransyskt sätt. Råa,
rensade vinbär läggas i vidhalsade
svallade syltburkar. Förut bar man
kokt en lag af | kg socker och liter
vatten; då denna kallnat, hälles den
öfver bären, så att de blifva väl betäck-
ta. Burkarna bindas öfver med blåsa
eller pergamantpapper, lindas i hö eller
stoppas i små påsar och sättas på eld
i en gryta med kallt vatten (som dock
ej bör stå öfver glasen). Man räknar
från det ögonblick vattnet verkligen
börjat koka 3 minuter. (För hallon
blott 1 minut, körsbär 5, plommon 8.)
Upptagas ej, förrän glasen kallnat i
vattengrytan. Stenia.
Iniag-g-ning.
Flädsrbär. (Bären af Sambucus ni-
ger). Dessa bär förtjena tagas till vara
af de husmödrar, som bo så långt söder-
ut, att busken trifs där. De egna sig
dock ej till sylt, utan till saft, som är
riktigt god till soppor och af ovanligt
vacker färg. De fullt mogna svarta
bären afrepas och stampas sönder öfver
elden utan att koka (ty då händer det
att saften blir bäsk). Då de äro rätt
heta, silas saften, som utan socker kc -
kas. Praktiskt är dock att sy passande
påsar af groft linne till detta ändamål.
Sylten behöfver koka i ångbad t à |
timme och burkarna kallna i vattnet.
Stenia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
