Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. 26 september 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 ! DU N 477
Ostsoppan.
Ett matrecept, på vers och i musik.
ïf[9»es annales-» heter en mycket spridd och an-
sedd fransk veckotidning, som behandlar po-
litiska och literära ämnen från vidsträckt
och varierande synpunkt. Om dess värde och auk-
toritet kan man döma af följande utom och inom
Frankrike berömda namn, som vi bland andra finna
bafva undertecknat artiklarne: François Coppöe,
André Theuriet, Gny de Maupassant., Stanley, comte
Paid Vasili, Pierre Loti, Jean Richepin, Francisque
Sarcey, Jules Claretie, Théodor de Ranville, Henri
Meilhac, Aurélien Scholl, Jules Lemaitre, Jules
Barbier, Catulle Mendös, Paul Gioristy m. fl.
i»Les annales» har äfven egnat det Ibsenska nam-
net en sympatisk uppmärksamhet, något som visst
icke alltid kommit det till del i Frankrike eller
i England. Bladet har ett porträtt af den norske
skalden — mindre lyckadt i motsats mot dess van-
liga utmärkta illustrationer.
Under den allmänna rubriken: »Chansons popu-
laires de France» upptager numret 3ö0 för den 18
maj i år ett stycke, La soupe au fromage, ord af
Max Buchon och musik af M. Schanne. Det egen-
domliga poemet hafva vi öfversatt så troget som
möjligt och i motsvarande svenskt verssnitt — vi
tillägga, att kulinariske kännare sagt oss, att mat-
receptet är utmärkt och såsom man kunde vänta det
af den franska kokkonsten.
Saken är ett poetiskt och musikaliskt skämt. Hvad
öfversättningen angår, må den betraktas som en
brottning med det franska språket — en öfning i
»gava scienzia», hvilken ju damerna alltid gynnat.
Om någon vill, kan således »Iduns» ärade läsa-
rinnor sätta sig ned vid pianot och med känsla och
kläm sjunga och spela Ostsoppan, vare sig på sven-
ska eller på franska. Hon bör likväl komma ihåg,
att refrängen skall bisseras.
Gör upp eld och pannan sätt,
Lägg dit smör att jäsa —
Men blott icke alltför nätt —
Då det börjar fräsa,
Kom med mjöl och därpå lök;
Gör ditt vackraste försök,
Att ostsoppan smakar.
Löken väl du stufva bör,
Häll hett vatten öfver —
Återstoden elden gör,
Du ej mer behöfver.
Lägg i salt, men litet blott —-
Och nu tror jag det blir godt,
Vår ostsoppa smaklig.
Tiosto,dt bröd strös därpå ut,
Som vår rätt mottager,
Bästa gammal ost till slut
Lager uppå lager.
Låt mig få som prof en del:
Ja, nu tager jag ej fel,
Att ostsoppan smakar!
Hvilka fina trådar se’n
Liksom karameller
Man med skeden utur den
Grå substansen häller!
Hvilken outsäglig doft
Tränger in i näsans loft,
Lefve vår ostsoppa!
O, hvad detta smakar bra!
Säger jag väl galet?
Vill en portion mer du ha?
Två är jämna talet.
Ett glas vin hör saken fill,
Men förut jag sluta vill
Visan om ostsoppan.
Kvinligheten består i något annat än att
rodna och slå ned ögonen. Blygheten är och
förblir alltid det fagraste och finaste hos en
kvinna; men den är icke allt. I modet att
lefva, i frimodigheten i all strid, däri ligger
lifvets lycka. Den hygges blott af starka hän-
der och starka hjärtan.
M. Colban.
Mannen dömer på grund af skäl. Kvin-
nans dom är hennes kärlek; där kvinnan icke
älskar, har hon redan dömt.
F. v. Schiller.
Paroles
\ de ’
Max BUCHON
La Soupe au fromage
(CHANSONS POPULAIRES DE FRANCE)
Musique
de
M. SCHANNE
ORGUE
PIANO
9à lit»
■RITOURNELLE
And.!,! mod*0
i CHANT, solennel
Met . tez
Et. si . tut. qu il pieu
le trop peu
crai _ priez que
;—y— ^±—rr■ t - ,r:=z
-f -S-
1
-*• v ! *•
—g-. -,.
.
.-jt_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_$
/ a Tempo.
soupe
U
Les oignons bien frica -scs,
! Versez l’eau bouillante, \
Puis, faire à son gré laissez.
La .’lamme brillante. .
Un peu de sel, mais pas."trop :
Et voilà partie au irut ; :
La soupe au fromage. (bis./
III
Du pain ies plus beaux croûtons,
Vite à la soupière.
Et par couche entremettons’
t Notre vieux gruyère. t
Pour le coup versez-moi là
Vowe marmite... et voilà. .,.
La soupe au fromage! (bis.)
IV
Quels superbes filets._bIan.CSi
• La soupière grise
Fait rayonner doses flancs
4 Sitôt qu’on y puise !
Quel ineffable fumet
Lance à notre nez gourmet
Dieu f comme’cela descend !
}■ Qu’en dis-tu; compère l
Second service à présent :
£ Les deux font la paire !
J ’ai soif à n’y plus tenir,
Mais il faut d’abord finir
La soupe au fromage! (bis.) ’ La soupe au fromage ! (bis.)
som för kort tid sedan kommit i besittning
af det kära modersnamnet, hade gjort, att sam-
talet så småningom förts in på deras ansvars-
fulla plikter. Och snart var diskussionen om
ammor i full gång.
Fru G., som en stund suttit tyst och tank-
full, hade blifvit uppmanad att yttra sig om
en kvistig punkt i frågan, men bad att i
stället få berätta en historia, som just fallit
henne i minnet.
»För all del berätta, berätta!» ljöd det en-
stämmigt.
»Nåväl», sade fru G.., »min framställnings-
konst är just inte synnerligen stor, men jag
hoppas, att det intressanta ämnet skall försona.
eder därmed. Men jag säger på förhand ifrån,
att jag kommer att fingera namnen. Ty hi-
storien har jag, uppriktigt sagdt, under tysthets-
löfte fått af min man, den käre aflidne».
Hon drog en djup saknadens suck, men
började sedan med sin låga, behagliga stämma:
»Grefven och grefvinnan von P. vistades,
på grund af den förres tjänstgöring vid hof-
vet, för det mesta i hufvudstaden. Ledighe-
terna tillbringades vid utländska badorter.
Däraf kom sig, att fideikommisset, ehuru beläget
i Södermanland, sällan fick besök af innehaf-
varen. Men då grefvinnan blef moder och
amma skulle anskaffas åt den lille nyfödde
fideikommisarien, föll naturligt nog tanken
på att söka en sådan bland det adliga god-
sets underhafvande. Och man lyckades också
bland dem finna en ung, kraftfull torparhustru,
hvilken samtidigt med grefvinnan nedkommit
med en flicka, som hon nu måste lemna ifrån
sig till en grannhustru, ty det på samma gång
ärofulla och inbringande anbudet kunde ju
icke afslås.
Ni får inte vänta annat, ’afbröt sig fru G.’,
än att detta skall blifva en fragmentarisk
konturteckning. Jag måste tilllåta mig åt-
skilliga friheter med tid och rum, som icke
skola förefalla er aDgenäma, men som jag
tvingas till genom min ofullständiga känne-
dom om personerna i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
