Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 47. 21 november 1890
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 I DU N 601
gylda stift vid en en 2 cm tjock träskifva och
fastknytas sedan med hvarandra med smala si-
denband, 2 cm från öfre randen. Pappskifvorna
prydas med någon liten enkel målning af hlom-
sterranka e. d. I öfre hörnen fästas buketter af
pressade blommor, gräs, ax o. s. v. Dessa an-
bringas hängande nedåt samt upptill fästes en
knapp af en förgyld frökapsel af vallmo. Vill
man sedan i ställningen anbringa lefvande blom-
mor, måste man förse den med en insats af pors-
lin eller bleck i den form, som ställningen har.
Ser mycket prydlig och treflig ut.
Ina.
*■
XXX1I1. Finare arbetskorg. Man tager en fyr
kant, 38 cm stor, af grön, flätad säf. Hörnen böjas
först uppåt, sedan utåt, hvarefter man syr till-
sammans dessa 28 cm högt. Därefter tages en
14 cm lång båge (äfven af flätad säf) och fästes
fast vid de två motsatta hörnem Korgen fodras
sedan med röd atlas invändigt. På yttersidorna
af de fyra hörnen fastsys trekantiga plyschstyc-
ken, (helst blå) som äro 18 cm i sidohöjd och 24
cm nedre bredd; dessa fä dock ej fastsys alldeles
upp i kanten, utan lemnas 1 à 2 cm af säfven,
som först bronseras. Plyschstyckena prydas med
ett lätt broderi, innan man sätter dem på korgen.
Bågen omlindas med en blå plyschremsa. Bo-
setter af ,blå atlasband pryda den nätta arbets-
korgen för öfrigt. Ina.
*
XXXIV. Tofflor. Af boltengarn virkas med s.
k. toffelvirkning en fyrkantig bit (30 cm åt herre
och 25 cm åt dam) som vikes dubbel, så att
tvärsidorna mötas, hvarefter dessa hopvirkas. Ar-
betet bildar då liksom en bred, grund påse. I
kanten uppomkring virkas ett hvarf, bestående af
en luftmaska och en stolpe och ofvanför detta
virkas en liten udd. Ett kautschukband dragés
genom hålhvarfvet och toffeln är färdig. Kan
sedan prydas med en rosett.
Teff.
*
XXXV. Väska för handskar. Af papp göres
en 30 cm bred och 35 cm lång fyrkant. På ena
sidan påspännes juteväf, på den andra foder. Se-
dan broderas på 4 kvadratformiga juteväfslappar
monogram i midten och en smal bård kring kan-
ten. Dessa fodras och fastsys pä den klädda
pappen. I kanterna fastsys en kordong eller vec-
kadt band. Om man vill hafva flere rum, tages
större papp. Hänges på väggen i tamburen och
när hvar och en har sitt rum med namn, behöf-
ver ingen söka efter sina handskar.
H—na.
(Forts.)
Revolution i klädtvätten.
Bref till Idun.
London i november 1890.
Man har här länge insett, att den gamla
tvättmetoden medels gnuggning var både kläd-
och tidsödande. Maskiner, hvari kläderna
mera varsamt behandlas, hufvudsakligen med
kokning och användande af särskilda tvätt-
tvålar, hafva länge begagnats både i hemmen
och vid tvättinrättningar. Men på det sista
året har en ny metod vunnit allt mer och
mer spridning. Den består helt enkelt i an-
vändande af en obetydlig kvantitet vanlig fo-
togen, som har befunnits ega en starkt lö-
sande egenskap.
En liten pannmur finnes här i alla hem,
ty någon tvätt, om ej hela tvättningen, göres
alltid en gång i veckan; och därför förekom-
ma ej här de stora svenska månads-, att ej
säga half- eller helårstvättningarna. Förde-
len att under månader gömma på smutsiga
kläder är svår att förstå, då däremot det
osunda däri och den ökade kostnaden med
att ha så stora förråd, som då fordras, äro
lätt insedda.
Den engelska tvätten, d. v. s. egentligen
Londontvätten, är visserligen ej mönstergill
i färg, men detta torde ej bero på sättet att
tvätta, utan på det hårda vattnet och den
oklara luften, som kläderna torka i.
Med tvättning medels auvändniug af foto-
gen tillgår på följande sätt: till omkring 73
liter vatten tages ungefär 425 gram van-
lig hushållstvål, som torde motsvara ungefär
samma vikt af svensk grönsåpa. Då vattnet
kokar i pannmuren — eller i en stor panna
på spiseln •— och tvålen är väl upplöst,
ihällas 2 à 3 matskedar vanlig fotogen. Nu
iläggas kläderna, så mycket som kan rymmas
väl täckt af vattnet. Bäst är att lemna de
smutsigaste, såsom kökshandukar och dylikt
till ett senare kok med tillsats af ännu en
matsked fotogen. Ylle och kulörta kläder
kunna naturligtvis ej tvättas på detta sätt.
Man låter kläderna koka en half timme,
och under denna tid bör man blott en och
annan gång röra om dem med en käpp. De
sköljas därpå i kallt vatten och vridas väl
samt äro färdiga att hängas ut att torka.
Samma behandling genomgå de smutsigare
kläderna, som därjämte torde behöfva litet
såpas och gnuggas samt böra, som sagdt, ha
ännu en matsked fotogen i det kokande vattnet.
Om man så vill, kan man kvällen förut
lägga kläderna i blöt i såpvatten; och, om
så anses nödvändigt, kan ju den traditionella
klappningen utföras efter vridningen.
Ingen fotogenlukt stannar kvar i kläderna.
Förra vintern kunde man ej här öppna en
damtidning, utan att se denna tvättmetod be-
handlas i artiklar, i frågor eller svar. Alla
som försökt den, uttalade sin stora tillfreds-
ställelse därmed och prisade den såsom be-
sparande både tid, pengar och krafter, för-
utom det att kläderna undgå nötningen me-
dels gnuggning.
Jag tror, att om svenska husfruar ville
pröfva denna metod, skulle de finna den lika
användbar för svenska fö hållanden som för
engelska.
*
: #
Men hvad säga nu våra svenska fruar om
att koka ylle och att efter en kvarts timmes
kokning finna en tjock yllefilt alldeles som
ny, utan att vara det minsta filtad eller
krympt?
För några dagar sedan var jag i tillfälle
att åse tvättning efter en ny, förträfflig me-
tod, som möjliggör detta. Denna s. k. Solvo-
tvättning är uppfunnen af professor Gamgee
här i London, och hufvuddragen äro följande:
en vanlig pannmursgryta förses med ett inre
fodral af tenn utan botten och så mycket
mindre än grytan, att ungefär en half tums
mellanrum lemnas utefter väggarne, hvar-
jämte den upptill är försedd med hål af -J
tums diameter. Här passas in en korg af
mycket gles ståltråd, hvari kläderna läggas,
och hvilken inställes i grytan, sedan en ny,
patenterad såpa är löst i det kalla vattnet
däri. Sedan vattnet börjar koka, drifves det
af luftens tryck ned mot botten, upp mellan
de begge kärlen, in genom hålen, ned igen,
och således i en ständig rotation ge-
nom kläderna, som äro alldeles stilla och
därför undgå all nötning. De ömtåligaste
kläder och finaste spetsar kunna tvättas på
detta sätt, utan att taga minsta skada. Den
fullkomligaste frånvaro af gnuggning är till
stor del orsaken, hvarför metoden kan använ-
das för ylle, men därtill bidrager äfvenledes
såpan, hvilken ej innehåller minsta spår af
soda eller alkalier. Dylik såpa kan endast
användas med destilleradt vatten, och sådant
kan nu framställas genom en annan professor
Gamgee’s uppfinning med högst obetydlig kost-
nad utan den vanliga dyrbara kondenseriugs-
metoden. Efter en kvarts kokning sköljas
kläderna i kallt vatten, vridas väl och torkas.
Utom fördelen att kunna tvätta ylle utan
krympning eller filtning, har denna metod
den stora hygieniska fördelen att yllevaror
sålunda genom kokning kunna desinficieras,
hvilket är af stor vikt, enär annars mycken
smitta sprides genom ylle, tvättadt, men ej
kokadi.
En tvättanstalt med denna metod har se-
dan en tid varit i gång i Brighton (på södra
kusten), en skall inom kort anläggas i Lon-
don, och ett bolag är under bildande för att
sätta i verket en mängd dylika inrättningar,
som säkerligen snart skola bli starkt an-
litade.
* *
*
Skulle det ej vara skäl att någon kemiskt
kunnig och affärsvan person från Sverige re-
ste hit för att taga reda på ofvannämnda
metod och sedan föraustalta dylika tvättin-
rättningar i Sverige?
Där tillgång finnes på regnvatten, kan me-
toden lätt användas, om man inrättar de
nämnda, enkla apparaterna för sin pannmur
och använder prof. Gamgee’s såpa, som här
finnes till salu för billigt pris.
Jag vill blott tillägga för att visa, hur en
dylik affär drifves här i England, och hur den
bär sig, att »the lady Manageress» vid Brigh-
ton Solvo Laundry har en lön af närmare
3,000 kronor - och allting fritt.
Vid möjligen förekommande förfrågningar
skall jag gärna i Iduns spalter stå till tjänst
med svar.
Å. Fl - d D.
Iduns panoptikon.
j/iaha, mina damer, ett ohyggligt väder har
® det varit nu i en månads tid. Det må den
bäst veta, som har anlag för snufva, katarrer
och reumatism, hvilka anlag afgjordt måste
räknas till de dåliga anlagen, äfven om de upp-
träda hos i öfrigt fullkomligt oklanderliga och
välartade människor.
Jag skall inte så noga kunna säga, hvem
det egentligen är, som nu för tiden reglerar de
s. k. nederbördsförhållandena. Förr i världen,
då det gamla romarefolket stod i sitt flor, hette
han Jupiter Pluvius, men nämnda gudomlighet,
som egentligen aldrig lyckades förvärfva någon
större popularitet annat än tillfälligtvis hos jord-
brukarne, är nu för längesedan afdankad. Men
hans efterträdare må nu vara hvem som helst,
så skall jag ändå fördrista mig till det påstå-
endet, att han slösar en smula med de fuktiga
förråd, som blifvit ställda under hans förvalt-
ning. Den mest öfverspände vattenentusiast bör
du kunna vara trött på trakteringen, sedan han
i fyra veckors tid fått gå »öfverspänd» med
ett paraply, från hvars alla spjälor det forsar
som ur stuprör.
Och hvad beträffar det oupphörliga regnan-
det under Mårtensveckan, så kunna vi väl alla
vara öfverens om, att det endast varit att »slå
vatten på gåsen», en operation, som aldrig stått
i något vidare anseende hos klokt folk.
* *
•i*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1890/0605.html
