Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 51. Julnummer. 19 december 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
688 I D U N 1890
kalfvar ock oxar äro utstyrda med den mest
egendomliga ståt af bandrosetter, pappersblom-
mor samt guirlander och knippor af grönt,
framför allt af hollyn med dess vackra röda
bär. Och fågelbodarne ! Hvilken ofantlig mängd
af vild fågel, kalkon, fasaner, höns, ankor,
gäss m. m., äfven ordnade med grönt och
band. De trenne sistnämnda slagen tillhöra i
allmänhet de mindre bemedlades julmiddag,
medan de förra, jämte biff, utgöra »les pièces
de résistance» på de rikas ymniga bord. Hela
husgafveln, ofvan och på bägge sidor om de
vida, öppna ingångarne, samt väggar och diskar
innanför, äro öfverfyllda med rad öfver rad af
dylikt fjäderfä. De äro mestadels f. d.
befjädrade, ty nästan alla äro plockade, och
inga säljas med fjäderklädnad och innanmäte.
Julklapparna spela, som sagdt, föga roll i
England. Presenter gifvas visserligen i famil-
jer, där barn och ungdom finnas — hvarje
medlem ger en julklapp till hvar och en af
de andra — men de äro sällan arletade af
gifvaren själf, utan köpta färdiga. Bodarne öf-
verbjuda hvarandra därför i rikt och prydligt
utställande af eleganta och lockande varor; i
synnerhet om kvällarna förete de ofantliga bod-
fönstren en strålande och vacker anblick. Ut-
om prislappar gifvas uppgifter sådana som :
»Christmas Presents», »Useful Xmas Gifts»
etc., motsvarande de svenska anvisningarna:
»passande för julklapp», o. s. v. Många bodar
anordna särskilda afdelningar, kallade julbazarer,
för allt hvad i småsaksväg kan lämpa sig för julen.
Utdelningen af julklappar sker juldagen ;
någon gång på aftonen, men i allmänhet för
barn på så vis, att dessa aftonen förut upp-
hängt sina strumpor på sängstolparne i förvän-
tan, att de under natten skola fyllas af Sankt
Klaus (julgubben), barnens sanne vän. De
små äro ej sena att påjulmorgonen undersöka,
hvad den snälle Klaus — i pappas och mam-
mas person —■ har stoppat in i deras strumpor.
Julgranen, som infördes i England af prins
Albert af Saxen-Coburg Gotha (drottning Vic-
torias gemål) är numera ganska allmän, och
man ser hvarje år ett ökadt antal däraf utan-
för blomster- och frukthandlares bodar. Alla
— från de små af 1/2 meters höjd till de 2 à 3
meter höga —- säljas med rötter i kruka. De
odlas i stor mängd af trädgårdsmästare på lan-
det, men trifvas ej länge i Londons rökiga luft.
Med frukter, glitter och grannlåt klädas de i
hemmen och tändas på juldagsaftonen.
Det är en gammal sed, att rummen skola
dekoreras med holly, lager och annat vinter-
grönt, hvarpå England Ur så rikt. Detta sker
på julaftonen, och är det isynnerhet alla taflor
och större vaser, som prydas på detta vis.
Då upphänges äfven — oftast i en dörröpp-
ning — en bundt mistel, och en gammal
tradition tillåter en herre att kyssa den dam,
som oförsiktigt ställt sig därunder.
Med det intresse, hvarmed de flesta här om-
fatta sin kyrka, är det helt naturligt, att kyrko-
dekoreringen medek grönt och blommor, vid
julen och andra högtider, här vunnit den all-
männa spridning och tagit de storartade dimen-
sioner, som nu är fallet. Ett par söndagar
förut tillkännagifves, till hvilken dag blommor
och grönt skola vara insända, och under de
yngre presternas (»the Curats») ledning utföres
dekoreringen af församlingens unga damer och
äfven herrar. I koret ordnas ståtliga blom-
grupper, pelare och balustrader lindas med
guirlander, men rikast klädas altaret, predik-
stolen och dopfunten.
Julaftonen på kvällen och under juldagen
hållas gudstjänster i de flesta kyrkor — dock
ej i alla, ty »dissenters». erkänna ej andra
helgdagar äu söndagarne. Vid-julaftonens korta
gudstjänst sjungas i st. f. de vanliga hymnerna
några af de gamla »Christmas Carols». Dessa,
stundom blott halft religiösa, sånger sjungas
och spelas också både före och efter jul om
nätterna af kringvandrande sångare och musi-
kanter. Äfven fattiga barn gå omkring om
kvällarne och sjunga sina »Carols» utanför in-
gångsporten (»or the doorstep») för att belö-
nas med ett par pence. De nattliga musikan-
terna infinna sig efter jul för att anhålla om
»the Christmas Box (julpengar) for the waits»,
som de kalla sig.
På landet bibehålies ännu å några orter det
gamla bruket att under glädje och gamman
draga hem från skogen »the Yule log», ett
stycke af en trädstam, som skall brännas som
julbrasa under juldagen.
Bokmarknaden öfverflödar på julböcker, och
alla de mångfaldiga magasinen och illustrerade
tidningarna ha sina julnummer. Julkort äro
ännu mycket i bruk, och till den grad är po-
sten anlitad vid denna tid, att Londons »ge-
neral post office» då måste öka sin kår med
3,000 extra män.
På flere af Londons teatrar ges stora jul-
pantomimer, egentligen talpjäser med sagor till
motiv och féeriscener, öfverdådigt dyrbart och
storartadt uppsatta samt en »great attraction»
både för unga och gamla. Mot barns uppträ-
dande i dessa har från flere håll en stark op-
position varit rådande. Ett parlamentsbeslut
förra året tillstädjer dock barn i pantomimer
»under vissa lämpliga vilkor».
Till. julmiddagen samlas, så vidt möjligt, alla
familjens medlemmar från när och fjärran. Det
gamla bruket att servera ett vildsvinshufvud
— numera representeradt genom ett vanligt
svinhufvud — fullföljes ännu på stora herre-
säten och vid några af Oxfords »colleges».
Hufvudet är prydt med en grön guirland, en
citron är instucken i det öppna gapet och på
ett silfverfat bäres det in med högtidlig ståt
af »the butler» (munskänken), hvilken på ömse
sidor åtföljes af betjänter, bärande brinnande
vaxljus. Denna ceremoni helsas af bordsgä-
sterna med en »carol», på engelska med la-
tinskt omkväde. När plumpuddingen ställts på
bordet, tillkommer det den yngsta familjemed-
lemmen att däri. placera en bärrik hollyqvist,
allt under samtligas lifliga handklappningar.
Annandagen är ej kyrklig helgdag, men en
af årets 4 »Bankholidays», stiftade pä banki-
ren, Sir John Lubbock’s, förslag, för att ge
fridagar åt den öfveransträngda affärsvärlden.
Dagen kallas »Boxing-Day» efter den , gamla
seden, att på den dagen i »boxes» (lådor) ut-
delas gåfvor till de fattiga. Dessa »boxes»
bestå numera i drickspengar, och slaktare- och
bagardrängar, mjölkbud, tidningspojkar, lykt-
tändare m. fl. infinna sig denna eller följande
dagar för att få sina »Christmas Boxes».
Men hvad som mest utmärker julen i Eng-
land är dock ett ständigt växande deltagande
för nödställda likar. De otaliga barmhertig-
hetsinrättningarna sända före jul omkring sina
upprop om hjälp, och stora summor fela ej
att inflyta.- »Christmas Dinners» och »Teas»
samt förlustelser af mångfaldiga slag gifvas i
all synnerhet för ålderstigna och barn. Alla
föreningar, alla hospital, arbetshus och många
skolor o. s. v. hafva sina »entertainments»;
få försumma att göra något för att under denna
glädjens fest hjälpa,fröjda, och omhulda dem, hvil-
kas lif annars kanske eger högst få glada stunder.
Och detta är ju den ädlaste julglädjen —
och det bästa sätt att »fira julen».
^f^onungslig gåfv.a i gyllene brand
filar fallit nyss på hans lott.
fDe ädlaste kryddor i ’Österland
jfill öfverflöd har han fått.
J\len sägnen förtäljer: blomstren små,
Som herdarne strött öfver krabbans strå,
fDe fägnade mest hans öga.
fäan mäktar ren med sin späda hand
fDem föra mot barnamund.
fEtt strå, förvissnadt från hedens - sand,
SPorgylldcs i samma stand:
fävart blad Uef grönare, blomstren, nyss
Så bleka, rodnade under hans kyss
"Och doftade mera ljufligt.
Çuds heliga blick till hjärtegrund,
fävar gärnings väsende går.
S)/"u reses hans krabba kring jordens rund,
fäan tusendens hyllning får.
X)ch, liksom i sagan undrets glans
fjförskönade herdarncs enkla krans
"Och halmen i guld förbyttc,
Så gifver han huldt välsignelse åt
fDcn ringaste gåfva än..
fäans makt förgyller det vissna strut
’öch skapar kärnor igen.
fDct ■kärlekens, verk, som öfvas tyst,
— ;Likt späda blomman, som barnet kysst ■
fj‘år högre, skärare fägring.
JJnna Knutson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
