Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 37. 11 september 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm, Gernandte Boktr.-Aktleb.
.,•"7 ^ ^
- ■-=“ -, - . ■ - ■■ ■
’# åm
Kvinnan
«a
mmî
■■■■*&*
iP : te
mm:
N:r 37 (195) Fredagen den 11 september 1891. 4:de årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun med Modetidningochko-
lorerade planscher ............. kr. 8: —
Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50
Idun ensam.............................. » 4: —
Drottning Margherita af Italien.
Byrå :
Hamngatan 16, 2V2tr.
(midt för Kungsträdgården.)
Prenumer. sker i landsorten å post-
anstalt, i Stockholm hos redaktion.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10—11.
Allm. Telef. 61 47.
Utgrifning-stid:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre.
(vid kompletteringar).
Annonspris :
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» och »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjad! tiotal stafv.
Utländskaannonser70 öre pr nonp.-rad.
S
amtidens historia
har jämte ej få
mörka punkter
lyckligtvis att uppvisa
ett och annat stordåd af
det slag, som måste ver-
ka välsignelsebringande
för många släkten. Dit
kunna vi i främsta rum-
met räkna de tyska och
italienska småväldenas
konsolidering till enhet-
liga stater, hvarigenom
tvänne stora kulturfolk
först kunna känna sig,
i ordets fulla bemärkelse,
som hemma hos sig och
just därigenom äfven i
stånd att med mångdubb-.
lad kraft lemna sin in-
sats i det stora civilisa-
tionsarbetet. I synner-
het gäller detta om Ita-
liens omgestaltning till
ett enda konungarike —
frukten af sexhundraåri-
ga ihärdiga sträfvanden
— som ju kunnat åväga-
bringas utan vådligare
slitningar och utan att
kvarlemna ömtåliga tvi-
steämnen, farliga ej blott
för freden,utan för själfva
civilisationen i Europa.
En viktig roll i be-
fästandet af det italien-
ska enhetsverket har dess
konungahus spelat. Vit-
torio Emmanuele var po-
pulär redan som konung
af Sardinien, innan han
kunde helsas som »fäder-
neslandets befriare», och
v •
«SM
W ’L M m
■>v
’■*.*«■»»’•A"»
denna popularitet har,
synes det, i oförminskad
grad öfvergått på hans
son och efterträdare, ko-
nung Umberto, och ej
på honom allenast, utan
på hans gemål och hela
hans hus. Orsaken här-
till är enkel och klar.
Så väl fader som son ha
till lynne och karaktär
ej mindre än genom för-
hållandenas makt varit
de mest typiska represen-
tanterna för det demo-
kratiska konungadömet i
Europa; de ha med ett
ord varit alldeles sådana
italienarne — det vill sä-
ga den stora massan af
folket — vilja ha sin
konung. Och då det
italienska folket hyser
precis samma tanke om
sin nuvarande drottning,
är det ej underligt, om
konung Umberto och
drottning Margherita hel-
sas med det uppriktiga-
ste jubel, hvarthelst de
begifva sig inom sitt
sköna rike.
Då äfven den unge
kronprinsen Vittorio Em-
manuele, det italienska
konungaparets enda barn,
som för närvarande gör
vårt land hedern af ett
besök, redan hunnit läg-
ga i dagen gedigna egen-
skaper, skall det ej dröja
länge, innan äfven han
har att fröjda sig åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
