- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1891 /
290

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 37. 11 september 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290
IDUN 18Ô1
*§tßt
En hvar bland människor har blifvit buren Men utaf flit och omsorg frambesvuren
Till verksamhetens mödosamma kall, En riklig skörd ur modan växa skal .
Reinhold yinter.
— T T fl’* 1 1 _ 1_ J !! M "L. rtl 1 -£_* 1 y ^ /f tv n /V~V\ 1 /Ï / / /l O /» /I 1V1 /V /I C K*’f’7
samma folkgunst som föräldrarne, så framt
det ej redan är ett fullbordadt faktum. Hans
porträtt får man, med anledning af besöket,
numera se öfverallt, i våra boklådor och
i våra illustrerade tidningar. Idun, trogen
sin gamla dervis: »Ehret die Frauen!», har för
sin del funnit tillfället lämpligt att för sina
läsarinnor framlägga porträttet af den unge
furstens moder, drottning Margherita, hvars
anseende att vara en af Italiens skönaste
kvinnor de snart uppnådda fyrtio åren ej ännu
kunnat jäfva.
Drottning Margherita och konung Umberto
leda båda sitt ursprung från samma släkt,
som räknar anor i bredd med Europas äld-
sta furstesläkter, de gamla grefvarnes och
hertigarnes af Savoyen ätt, med säker ätte-
längd från förra hälften af 1000-talet En
grefve Herold af Savoyen och Maurienne,
som lefde vid nämnda tid, anses som ättens
stamfader. I4l6 erhöllo grefvarne af Sa-
voyen hertiglig värdighet och närapå tre år-
hundraden senare (genom freden i Utrecht
I7l3) konungatitel, af Sardinien, då Sicilien,
som i nämnda fred tilldelades huset Savoyen,
några år senare utbytts mot denna ö. Den
regerande ättegrenen utdog I83l, då prins Carlo
Alberto af Carignan (härstammande från en
yngre son till hertigen af Savoyen Carlo
Emmanuele I, f 1630) ärfde Sardiniens krona.
Denne Carlo Albertos sonson, UmbertoI, är det
förenade konungariket Italiens andre konung.
Men trots denna huset Savoyens under tider-
na växande makt och betydenhet har det ej
längre i behåll det land, hvarifrån det egent-
ligen härstammar. Savoyen måste år I860
afträdas till Frankrike för den mäktiga hjälp
kejsar Napoleon III lemnade vid det italien-
ska befrielsekriget.
Konung Vittorio Emmanuele hade en bro-
der, prins Ferdinando af Genua, som var
förmäld med prinsessan Elisabeth af Sachsen.
I deras äktenskap föddes den 20 nov. I85l
prinsessan Margherita Maria Teresa Giovanna,
hvilken vid sexton och ett halft års ålder
den 22 april 1868 — trädde i brudstol med
sin kusin, Italiens dåvarande kronprins Um-
berto. Sedan den 9 januari 1878 delar hon
vid sin gemåls sida Italiens tron.
Prinsessan Margherita gjorde sig först be-
märkt för sin ovanliga skönhet. Ett i egent-
lig mening sydländskt tycke eger emellertid
denna skönhet ej. Det är ej romarinnomas
eller syditalienskornas blåsvarta hår, oliv-
färgade hy och blixtrande stenkoisögon, som
ge densamma sin prägel; det är tvärtom denna
dragning i blondt med en ljusare hy, som
af gammalt väckt italienarnes hänryckning,
och hvars typer man kan beundra på vene-
tianarnes taflor, som förlänar hennes fägring
dess egentliga charm.
Snart kom man dock underfund med, att
hennes intelligens och bildning godt kunde
täfla med hennes skönhet, — hon är sär-
skildt lifligt intresserad för literatur och konst,
synnerligast musik — och hvad som helt
och hållet eröfrat folket är det behag i hela
hennes väsen, denna förtjusande älskvärd-
het, som kommer direkt ur ett godt hjärta,
som synes henne medfödd och därför heller
aldrig lemnar henne.
Hur populär Italiens drottning är, ser man
af det sätt, hvarpå folket helsar henne, då
hon besöker någon af de större städerna —
och det plägar hon regelbundet göra hvarje
år. Folket där vill gärna se henne, och hon
vill gärna komma till dem. Man torde ock-
så med nöje göra en eriksgata i sitt fäder-
nesland, när dess städer heta Röm, Florens,
Venedig, Neapel, och när man på dessa orter
har palats att bebo, sådaaa som Qvirinalen,
Palazzo Pitti, Neapels Palazzo reale med sin
hänförande utsikt öfver golfen och Venedigs
kungl. palats vid den världsberömda Markus-
platsen. Om sommaren vistas hon helst i ett min-
dre slott i Toscana. Vid stora festligheter, däri
drottningen väntas deltaga, bära gemenligen
alla herrar och äfven många damer hennes
blomma, en margherita (tusensköna, bellis).
Lägger man nu till allt detta, att hon är
lika innerligt fäst vid sin familj som denna
vid henne — hon, furstinnan, har ju gift
sig af kärlek, som det påstås — kan man
förstå, att drottning Margherita är lika lyck-
lig, som hon är god och skön, och alltså i
nästan alla afseenden en af mänsklighetens
utvalda. Har hon någon sorg, är det väl
den, att hon som god, till och med ifrig
katolik måste lida af den tvädräkt, som rå-
der mellan påfvestolen och det unga konun-
gariket Italien, hvilka från Vatikanen ochKvi-
rinalen betrakta och bevaka hvarandra som,
efter hvad det tyckes, oförsonliga fiender.
J. A—st.
fgarl Jfnoilsktj,
IS4I—KOI.
%var svensk,
och älskar hogt
så klart som hi
och stolt som kl
som håller dikten kär
sitt modersmål,

.mlens stjärnehär
’.außen utaf stål,
skall säkert hyll
den skald, som
i lyran ßrep m
och hjärtan van,
ftians unßdoms
hur toß den ej
jjn söderns ros
den växte skön

.a varmt i daß
från sin första sunß
ed mästartaß
n -på samma ßånß.
diktniiiß, llodfullt stark
vår själ med storm!
ur lavamark
till färß och form.
jDet var en sällsam ßlöd däri,
som tanken lätt tillhaka lar
till CJYlasaniellos hämdeskri
när spanskt üfeapel ännu var.

-Och i Sorrentos stjärnenatt,
när näkterßalen sjönß så vekt,
i dröm försänkt, det säßes, att
han visor fram ur lyran smekt.
fjvlen i naturens helßcdom,
där callan härmar nordens snö,
han länptade en kväll från fP\om
till hvitklädd skoß och frusen sjö.
fy svensk han är. 3 hvarje dikt,
som rör siß om vår stormaktstid,
det svenska lynnet ßör sin likt
i markna’ns vimmel som i strid.
3 elßhudskyller eller rock
af vadmal ßra och enkel snitt —
de äro män ur samma flock
och deras fosterland är ditt.
-Och än så länße svenskan har
sitt välljud och sin klang af stål,
hans sånper skola lefva kvar
som pärlor i vårt modersmål.
Ben 8 sept. Daniel Fallström.
t
et ä
att
Föresatser.
är många måhända, som sörja öfver,
de icke kunnat liålla sina föresatser ;
månne vi icke hellre böra sörja öfver
att icke kunna fatta dem?
Det är sannt, det står oss ju alltid fritt
hvad stund som helst att tänka oss så många
goda regler vi vilja och slå fast, att vi skola
följa dem. Men det går så ofta som för
kungen i Hamlet, då han reser sig från sin
bönpall :
Upp flyga orden, tanken stilla står,
ord utan tanke aldrig himlen når.
Själen är icke redo hvar dag och stund
att gå in i sig själf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1891/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free