Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 45. 6 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1881 IDUN 359
Genmäle i gymnastikfrågan.
artikel i Idun om kvinnogymnastiken i
pFnij Finland har framkallat tvänne genmälen,
ett från Sverige och ett från Finland, in-
gendera oväntade för den, som känner förhållan-
dena inom de gymnastiska kretsarne.
Det förstnämnda genmälet är hållet i en så öfver-
lägsen ton, att, man vore frestad att antaga det
där bakom stode en stor auktoritet. Men månne
en sådan behöfde tillgripa ett medel sådant som
stenkastning? Annorlunda kan man ej beteckna
yttranden såsom detta: »Möjligen kan grunden till
uppsatsen sökas i något personligt förhållande».
I en offentlig tidskrift är det väl saken och prin-
ciperna, som böra dryftas, icke det personliga för-
hållande, hvari den eller den befinner sig.
Att »Gymnast» talar om saker, som han icke
känner, röjer han i yttrandet: »Till allt detta måtte
åtgå mycken tid». Det tar icke mera tid att öfva
rörelser i vexlande former, utan alldeles tvärtom,
ty man vinner under samma tid mera, då man
har barnens håg och uppmärksamhet på ett mera
tilldragande sätt fängslad. För öfrigt har »Gym-
nast» fullkomligt rätt i påståendet, att »själfva gåen-
det» icke är finländskt, utan »alldeles kosmopoli-
tiskt», men frågan gäller att såsom öfning utföra
denna konst på det mest uppfostrande sättet för
att uppnå det bästa möjliga mål.
Att »ett icke alldeles obetydligt antal finska, isyn-
nerhet kvinliga gymnaster, årligen besöka Sve-
rige», är en sanning, men de besöka äfven Dan-
mark, Tyskland, Schveitz o. s. v. efter råd och lä-
genhet, stundom med stipendier af staten.
Omdömet att såsom resultat af besöken i Sve-
rige uppstått en »behaglig blandning» i metoderna,
kan bero på icke allenast tycke och smak, utan
olika synpunkter. Den ene ser i gymnastiköfnin-
garna en »kur» (förvexling med sjukgymnastiken),
den andre en pli-exercis (förvexling med militärisk
yrkesinöfning), den tredje ett pedagogiskt skolämne
(fysisk och psykisk uppfostran), den fjärde litet af
hvarje.
Genom brytningen mellan olika meningar bely-
ses saken från alla sidor och kommer ett steg
närmare fullkomning.
Vänner af den tyska metoden anse den sven-
ska oskön, enformig och militärisk samt framför
allt icke lämpad för kvinnor, ej heller för barnens
olika stadier.
I Idun n:r 40 står under rubrik »Från kvinnans
arbetsfält» om »kvinliga sjukgymnaster och gym-
nastiklärarinnor» följande: »Äfven vid flicksko-
lorna, åtminstone de större, har man oftast man-
liga lärare i denna bransch. De flesta kvinnor, som
genomgå Central-institutet, egna sig väl åt sjuk-
gymastiken, dels som biträden å de sjukgymnas-
tiska privatinstituten, dels som själfständigt utöf-
vande sjukgymnaster, fältskärer och massörer.»
— Hvarför känna sig icke kvinnorna tilltalade af
kallet att leda kroppsöfningarnainom flickskolorna?
Ingen vill väl betvifla, att icke detta vore ett af
»kvinnans arbetsfält» och ett af de viktigaste.
Hvad fru Kallios genmäle beträffar, kan jag fatta
mig kort. Äfven här har Idun kommit mig till
hjälp. Hon har nyss berättat om partiförhållan-
dena i Finland ganska målande saker och tyvärr
sanna.
Att jag skulle utöfvat »förmyndareskap» öfver
fruntimmersgymnastikföreningarna i Finland är ett
påstående, som förtryter mest den, som sagt det,
emedan det icke är faktiskt. Hvad öfningarna i
fru Kallios förening beträffar, som hon i Idun för-
säkrar vara svenska, så vet den allmännhet, som
i Finland åsett hennes vackra och väl anförda
uppvisningar, att hon begagnat stafvar, gungringar,
räck, hord, vågrät stege, lutande dito o. s. v., allt
tyska redskap, äfvenså ordnings- och friöfningar,
t. ex. sprången.
Stockholm den 26 oktober.
Mathilda Asp,
i förra artikeln undertecknad
Fack.
Som Iduns strängt begränsade utrymme omöj-
liggör en polemiks utdragande i oändlighet, måste
vi med ofvanstående uppsats förklara meningsut-
bytet i föreliggande fråga afslutadt. Red.
Sen till, att Idun med Modetidning
finnes hos alla edra bekanta!
Smånotiser från kvinnovärlden.
Afliden åldring. Vid den höga åldern af
nära 92 år affed härstädes i lördags borgmästaren
i Falköping Settergrens enka Eva Johanna, född
Richert. Den vördade gamla, dotter af häradshöf-
dingen i Vadsbo härad i Vestergötland, lagmannen
J. Richert och Margareta Christina Bergendahl
samt syster till vår utmärkte rättslärde, förste
expeditionssekreteraren Johan Gabriel Richert, in-
gick 1822 äktenskap med borgmästaren Settergren
samt var enka sedan 1867. Hon sörjes af sönerna,
kaptenen Chr. Settergren och advokatfiskalen i
Svea hofrätt Evald Settergren, samt barnbarn och
barnbarns barn.
Dödsfall. I söndags på aftonen afled härsfä-
des i en ålder af 63 år enkefru Lotten Huss, född
Bergenstråble. Den aflidna var enka efter fram-
lidne generaldirektören Huss och har liksom sin
make städse gjort sig känd för sin hjärtegoda
karaktär och varma religiositet. Alltid ömmande
för sina likars nöd, har hon också utvecklat en
liflig verksamhet i välgörenhetens tjänst.
En, stockholmska stenograflärarinna i
Chicago. Från Chicago skrifves den 14 oktober :
Fröken Jetta Westerlind, öfverlärararinna vid Stock-
holms stenografiska institut, har ankommit till Chi-
cago och skall här tillbringa några månader i af-
sikt att verka för den Arendtska stenografiens
utbredande bland svenskarne härstädes. Om ett
tillräckligt antal deltagare anmäler sig, kommer
fröken Westerlind att öppna en undervisningskurs
i stenografl.
Fröken Westerlind hade för ett par år sedan
en tid anställning vid Iduns redaktion.
Ilöda korsets sjuksköterskehem. Svenska
föreningen Röda korset, hvars verksamhet under
fredstid — likasom de utländska föreningarnas
af samma namn — afser vidtagande af förbere-
delser för att under krigstid bringa hjälp åt sårade
och sjuke i fält, har för främjande af detta syfte
under sin 27-åriga tillvaro låtit utbilda ett ganska
stort antal sjuksköterskor — omkring 200 —- hvilka
kunnat utöfva sitt människovänliga kall i den all-
männa och enskilda sjukvårdens tjänst. Hittills
ha så väl sköterskorna som eleverna varit i sak-
nad af ett gemensamt hem, i hviiket de kunde
hafva huld och skydd samt äfven bostad.
Sedan sköterskorna själfva i fjol höst i en till
föreningens verkställande utskott ställd skrifvelse
anhållit, att åtgärder måtte vidtagas till anskaffande
af ett för dem gemensamt hem, och frågan blifvit
närmare utredd genom en damkomité, medgaf ut-
skottet, att de årliga bidrag, som under senaste
tiden lemnäts sjuksköterskeeleverna under deras
utbildning, nu skulle få användas till det ifråga-
satta hemmet, hvarjämte genom ett upprop till
allmänheten för ändamålet inflöto omkring 11,300
kr. Frikostiga bidrag lemnades af bl. a. drott-
ningen, kronprinsessan af Danmark, hertiginnan
af Dalarne m. fl.
Hemmet, för hvilken en våning på 10 rum för-
hyrts i huset nr 60 Mästersamuelsgatan, 2 tr. upp
öfver gården, invigdes förliden söndag e. m. i
närvaro af styrelsen, sköterskor och elever samt
flere medlemmar af föreningen Röda korset. I
hemmet, som består af expeditionsrum för före-
ståndarinnan, samlingsrum, matsal, boningsrum,
badrum m. m., är plats beredd för 6 sjuksköter-
skor samt 3 ordinarie och 2 extra elever. Den
teoretiska undervisningen meddelas därstädes af
d:r Göransson, under det den praktiska delen af
kursen genomgås å Sabbatsbergs sjukhus. Hvarje
elev erlägger en afgift af 200 kr. pr kurs, hvilka
afgifter nu, som nämndt, äro anslagna till hemmets
underhåll. Hushållningen öfvervakas af en bland
styrelsens kvinliga medlemmar såsom direktris.
Till föreståndarinna har antagits fröken Elisa-
beth Holmgren, som själf genomgått elevkursen
och därefter blifvit antagen till sjuksköterska i
Röda korsets tjänst. Såsom sköterskor äro för
närvarande anställda fröknarna Ekström, Gustafs-
son, Henrici, Macfie, Paulson, Zederström och
Zettergren, af hvilka dock fröken Macfie inom kort
kommer att lemna hemmet för att bosätta sig i
Kristiania. Elever äro fröknarna: Thérèse Höglund,
Olga Svensson och Göthilda Trägårdh; extra elev
fröken Elisabeth Klingspor.
Kristliga föreningen af unga kvinnor
hade i tisdags afton anordnat en enkel, men an-
slående fest till invigning af sin nya lokal i huset
n:r 2 Arsenalsgatan. Utom föreningens medlem-
mar märktes en mängd inbjudna, som med lifligt
intresse åhörde fru Andersson-Meijerhelms utför-
liga historik öfver föreningens tillkomst och ända-
mål. Föreningen, som endast en jämförelsevis kort
tid existerat i Sverige efter förebilden af den redan
1855 i London bildade föreningen, räknar redan
här 3,000 medlemmar, hvaraf omkring 500 i huf-
vudstaden. Sedan fru A. afslutat sitt lifliga före-
drag med den önskan, att föreningen måtte mötas
af allmän sympati och medverkan för att i stor
skala kunna fylla sin uppgift, uppläste sekretera-
ren föreningens omvexlande och tilltalande pro-
gram för den stnndande vintern. Den vackra
festkantat, komponerad af Lago (professorskan
Netzel), som därefter afsjöngs, fick ett förtjänstfullt
utförande af föreningens kör. Kantatens solo ut-
fördes af Fru Edling.
Sedan dr von Bergen uppläst ett par poem, af-
slöts den officiella akten af festen med afsjun-
gandet af en psalm. Deltagarne intogo därpå te
gemensamt, hvarpå de spredo sig i den rymliga,
inbjudande lokalen, där det angenäma samkvämet
fortgick en god stund.
Teater och musik.
Kungl. operan gaf i tisdags för första gången
Alphonse Daudets »Flickan från Arles» med musik
af Bizet. Stycket, som i Paris gifvits inemot 200
gånger, är synnerligen gripande samt eger flere
moment af stor poetisk skönhet. Handlingen rör
sig kring en ung bonde (hr Södergren), hvars själ
sönderslites af kärleken till »flickan från Arles»,
hvilken han fått veta ej vara värd hans kärlek.
Flickan från Arles uppträder för öfrigt själf ej alls
på scenen. Stycket slutar därmed, att den olyck-
lige unge mannen störtar sig ut från en vinds-
lucka och slår ihjäl sig. »Där ser ni, att kärleken
ändå kan döda», säger den gamle herden Balt-
hazar (hr Engelbrekt) till kaptenen (hr Holmquist),
då ridån efter sista akten faller. Till det hela
har Bizet komponerat en synnerligen anslående
musik, som förträffligt sluter sig till styckets många
fina och stämningsfulla bilder. Bland de uppträ-
dande torde särskildt böra nämnas fru Dorsch,
hvilken som den unga bondens moder bade flere
förträffliga pointer; vidare fröken Lindsön, hennes
yngre son, »Stollen» kallad, och fröken Zetterberg
samt hrr Holmquist, Engelbrecht och Södergren.
Hr Hjertstedt gjorde äfven en god typ af den vilde
hästvaktaren, älskaren till flickan från Arles. Bi-
fallet från den ganska talrika publiken, bland
hvilken befann sig konungen, prinsarne Carl och
Eugen, var synnerligen lifligt. Stycket förtjänar
att ses, och den vackra musiken slår alltid an.
Fru Arnoldson-Fischhoff har återkommit hit för
att ytterligare uppträda som gäst å k. operan.
Början gjordes i onsdags med »Traviata».
I morgon lördag gifves konsert å k. operan med
biträde af den framstående violinisten fru Vilhel-
mina Norman-Hallé. Hennes hufvudnummer blifva
Mendelssohns konsert och Spohrs sångscen.
K. Dramatiska teatern. Med stort intresse motsåg
man i hufvudstadens konstintresserade kretsar
det nya program, som å Dramatiska teatern före-
bådats till den 2 dennes. Om Guy de Maupassants
»Musotte», om dess visserligen ömtåliga, men
djupt gripande ämne, om dess framgångar på
pariserscenen hade genom pressen ryktet försports
äfven här hemma. Det var intet tvifvel om, att
här förelåg ett literärt verk af mindre vanligt
intresse, något som vi ock tro ej kan förnekas
ens af dem, som i tisdags gingo från premièren med
betänkligheter gent emot ämnets lämplighet för
scenen.
Till detta intresse sällade sig förväntningarna
på den prestation, den unga skådespelerska, som
uppbar titelrollen, komme att bjuda. En rik talang,
stadd just i perioden af den starkaste utveck-
lingen, erbjuder en egen lockelse. Och detta gäller
om Lotten Seelig.
Endast i den andra akten spelar Musotte per-
sonligen in; men till gengäld uppfyller hennes
figur så helt denna akt, att man kan säga: den
andra akten är hon. Oss syntes Lotten Seelig i
den långa, trots allt ej så litet pinsamma scenen
på dödsbädden hålla en konstnärlig måtta, som
förtjänar varmt erkännande, och som var egnad
att sprida öfver detta martyrium, hviiket så lätt
åt det ena eller andra hållet kan öfverdrifvas, den
dager af sann mänsklighet, som bäst verkar mil-
drande och försonande. Ett öfverdrifvet marke-
rande af antingen det andliga eller kroppsliga
lidandet skulle så lätt kunna verka, här uppstyltad
patos, där motbjudande naturalism. Den »gyllene
medelväg», som den unga skådespelerskan höll,
är just den sanna konstens väg.
Den andäktiga dödstystnad, som vid ridåns fall
efter denna akt under minuter tryckte öfver sa-
T i t ww «i y Svenska Mönster for Konstväfnader och Broderier utkomma
tJ £LK0 n KUilG S 1 medl° af november. (Omkring 200 mönstermotiv). Pris
V wau M xauuv 0 tlon ioa JAKOB KULLE, Postadress Stockholm.
1 färgtryck 1 6 häften med 6 planscher 1 hvarje häfte. Första häftet
l; 60 for häfte. För prenumeranter 7:60 för hela verket. Prenumera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
