Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 47. 20 november 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 ! DU N
Iduns julklappsbazar,
(Forts.)
VII. Brickhållare i form af ett staffli. (Gâfva till
mamma af bror och syster). Ett enkelt trästaffli
af 160 cm. höjd, som målas, siras med sniderier
eller på annat sätt prydes, utgör grundställningen,
Framtill, på en höjd af 60 cm. från golfvet, vid-
fästes en tvärslä, af 1J cm. tjocklek och 8 cm.
bredd, på hvilken brickorna komma att hvila. Nu
göres af oblekt linne, javastramalj eller dylikt,
en fyrkant af tvärslåns längd och så bred som
största brickan. Antingen öfverbroderas hela ytan
med kantbroderi och midtelparti eller och med
endast kantbroderi. I det senare fallet förfärdigas
af samma material två band af 7 à 8 cm. bredd
och långa som den tomma ytan mellan kantbro-
derierna, tvärs öfver räknadt, hvarefter banden
upptill och nedtill fastgöras på ett afstånd ifrån
hvarandra af circa 20 cm. Denna behållare göres
för att däri bevara någon liten, finare bricka.
Den stora fyrkanten fodras, förses med snöre i
kanten samt upptill med 2 ögglor, med hvilka
väskan fastknäppes på motsvarande knappar eller
krokar på staffliet. Nertill fastgöres väskans kant
med möbelstift vid tvärslåns ytterkant.
Kaima.
*
VIII. Ett dockhem. (Att förfärdigas af en eller
flere gossar omkring 12 år och att skänkas till
en yngre syster.) En afiång papp- eller helst trä-
ask, cirka 50 cm. hög, anskaffas. Locket tages
bort, och lådan lägges på ena långsidan. -Denna
bildar då golf till dockhuset. Af locket sågar
man af en 19 cm. lång och 29 cm. bred bit
(som således är nästan lika stor som en kort-
sida), och med detta stycke delar man lådan^i
två rum. Men innan denna vägg fastlimmas, så-
gas med löfsåg en Öppning, lagom stor till dörr
midt på skifvan.
Dessutom sågas på bakväggen till huset, 8 cm. från
hvardera kortväggen och 8 cm. från golfvet, tvänne
öppningar, 17 cm. höga och 8 cm. breda. De skola bli
fönster. Glas, som alldeles passar in, får man för nå-
gra öre hos glasmästarn. Vid fastsättandetafrutorna
tillgår sålunda: Man täljer först 4 tunna träribbor 1
cm breda, 19 cm. långa, och sedan 8 lika breda men
endast 4 cm. i längd. Två af de långa och 4 af
de korta hvitmålas (eller kritas) och limmas se-
dan fast på glaset som fönsterkors, dock så att
1 cm. af ribborna blir öfver på alla sidor af gla-
sen. När detta torkat, strykes lim på de öfver-
skjutande delarne af ribborna, och glaset passas
iil i sin öppning, då ribborna naturligtvis fåsta
vid väggen. De omålade ribborna fästas på lik-
nande sätt på andra sidan af glaset.
Därefter hvitmålas taket eller öfverklistras med
glansigt hvitt papper. Väggarne tapetseras med
småblommigt kulört papper, och öfverst vid taket
limmas en smal remsa guldpapper. Kakelugnar
gör man af visitkortskartong på så sätt, att man
klipper däraf ett stycke 30 cm. långt och 10 cm.
bredt. På båda långsidorna viker man in 1 cm.
Detsamma med ena kortsidan, men här gör man
några små klipp i invikningen, ty sist böjer man
kartongen i form af en half cylinder och inpassar
den i hörnet vid skiljeväggen. Kortsidans invik-
ning limmas fast vid golfvet och långsidornas vid
väggarne. Till kakelugnsluckor klipper man 2
små bitar guldpapper, och limmar dem lagom högt
upp på kakelugnen.
Till snedtak på huset användes någorlunda styf
papp. Ett stycke skäres 70 cm. långt och 30
cm. bredt och vikes på midten af långsidan. Där-
efter fastlimmas det så, att den öppna sidan af
lådan blir en gafvel. Låt 5 cm. af papptaket
skjuta öfver lådans kant på hvar sida.
Till bakvägg på vinden sågas och inpassas en
bit trä, eller också skäres den af papp, och där
insattes en liten fönsterruta på ofvan nämnda
sätt.
Möbler af lagom storlek löfsågas af gossarne
och betsas med valnötsbets och fernissas. Det
ena rummet inredes till förmak, det andra till
sängkammare och af vinden blir kök.
Ber man sen mamma eller stora syster riktigt
vackert, så hjälper hon bestämdt till med att spi-
ka på mattor, hänga upp gardiner för fönster och
dörrar, stoppa möblerna och först och främst
skaffa några passande dockor, helst de minsta
lilleputterna.
Utanpå målas huset grönt, blått eller rödt, som
man vill. På taket utritas tegel och rödmålas.
Skorsten och takrännor kunna lätt göras på egen
hand, och så är dockhemmet färdigt att lackas
in och hemtas af julbocken!
Tänk, hvad syster skall bli glad! Målarkladd.
IX. Vackra blomsterställ kunna förfärdigas utaf
ank- eller hönsägg. Fyra ägg utblåsas, och de öfre
topparne afklippas varligt litet om sender, tills hå-
len bli runda, kanterna jämna och ungefär en
tredjedel af äggens höjd bortklippts. Sedan de
torkat, målas de invändigt t. ex. med röd olje-
färg. Utvändigt kunna de bibehålla sin naturliga
färg med en liten tuschritning eller blombukett på
ena sidan ; den öfre kanten bestrykes med guld-
brons. Vill man måla yttersidan i grågrön eller
ljusblå botten, bör innersidan hållas i samma
färgton, fastän mörkare. Det inre rödt med ytter-
sidan i svart oljefärg, med kinesiska figurer i
guldbrons (blandad med bronstinktur) ser äfven
prydligt ut. I senare fall skall det dock fernis-
sas. Nu hoplimmas tre af äggen litet utåtlutade,
det fjärde i midten ofvanpå de andra tre. En
svarfvad, bronserad träkula fastlimmas under
hvarje ägg såsom fötter. Om man sätter tre bron-
serade träkulor under ett ägg, så får man en en-
kel, prydlig blomstervas passande till violer etc.
Ljungblomma.
*
X. Japanska bamburörsarbeten. Utan snickarens
hjälp kunna med skrufvar dessa rör lätt ihopfo-
gas till småbord med plyschklädd skifva; eldskär-
mar med i hörnen fastbundet broderi i japansk
stil; fönsterskärmar; staffli; not- och tidningsbål-
lare i form af ett staffli med halföppen utbrode-
rad portfölj ; blomställning, tre olika höga rör
sammanbundna, på hvarje af de öfre spetsarna
en rund träskifva för blomkrukan. Observeras
bör, att röret lätt spricker, så att vid borrningen
bör användas s. k. drill- eller centrumborr.
M. N.
*
XI. Stänkarbeien. På föremålet, som skall de-
koreras (portföljer, asklock o. d.), fästes med fina
nålar en bukett af fina, pressade blad och gräs
sålunda, att de blad, man önskar ljusast, läggas
underst och de, som skola blifva mörkare, i följd
utanpå. En grof kam hålles ett stycke ofvanom
arbetet, och med en borste doppad i finrifven tusch
strykes öfver kammen, så att hela arbetet så små-
ningom öfverdrages af ett fint stänk; man får ej
brådska med stänkningen, utan måste låta arbetet
då och då torka, så att stänket ej flyter ihop.
Då bottnen fått en något mörk färgton, borltagas
de öfre bladen, och stänkningen upprepas; sålunda
aftagas småningom de för olika schatteringar be-
stämda bladen, och bör iakttagas, att stänkningen
för hvarje gång göres öfver hela arbetet. Då de
sista bladen aftagits, stänkes ännu något litet,otill
dess dessa antagit den färgton man önskar. Åd-
ror och stjälkar upprilas med en tuschpenna, och
arbetet ser vida konstnärligare ut, än det i själfva
verket är. M. fl.
*
XII. Ny sorts virkning. Visserligen ter sig för
våra blickar i bodfönstren en stor rikedom af fina,
släckra» yllevaror, fabriksalster, med hvilka det
är svårt för handen att täfla ; men den sjal, filt,
eller hvad det må vara, som kära händer förfär-
digat, skall förvisso kännas mera mjuk och varm,
ja, bli en riktig hjärtevärmare, på julafton först,
och alltjämt sedan. Den skall hafva större värde
än det som man, med än så noggrannt väljande,
direkt köpt i boden. Därom äro vi nog ense;
men huru hitta på något nytt? Alla de många
virkningar vi kunna äro så eanliga. Välan! För-
sök med plyschvirkning.
Välj mjukt, tjockt ullgarn och en grof träkrok !
Gör en uppläggning så lång ni vill hafva själen
eller filten, och virka sedan ett hvarf vanliga m.
Vänd arbetet, tag en m. i första maskans bakre
led i föregående hvarf,drag genom dennaännuenm.,
så att den föregående bildar omkring denna liksom
en snara eller träns. Maskan dragés ut ungefär
en cm. och släppes af kroken. Såluuda forlfares
i hvarje m. hela hvarfvet utåt, så att detta hvarf
bildar en rad af intränsade ögglor. Nästa hvarf
består åter af vanliga maskor, tagna i föregående
vanliga hvarfs öfre m. Om blott den utdragna
m. snärjes stadigt och virkningen för öfrigt hålles
lös, blir arbetet hållbart och särdeles mjukt och
behagligt. Ni kan därutaf förfärdiga: muff, krage
och mössa åt lilla syster, sjal åt mormor och
resfilt eller fottäcke åt bror. Ingen skall på jul-
afton kunna säga: »Sådan virkning har jag sett
eller kunnat förut» I stället skall ni få höra:
»Så vackert, mjukt och behagligt, alldeles som
ulligt skinn. Sådant har jag aldrig sett förr. Ah,
ni har lärt det af Idun!»
(Forts.) Maxima.
Fåfänga och hjärtlöshet.
■
ed anledning af det utrotningskrig mot Nor-
dens flyttfåglar, som, vid deras flykt öfver
medelhafsländerna, årligen höst och vår eger
rum, och som, ifall det fortfarande och i samma ut-
sträckning får fortgå, snart skall beröfva Norden
dessa små älskliga varelser, som lifva naturen med
sin fägring och sin sång, har på förslag af ordf. i
Helsingfors djurskyddsförening, den kände skalden
professor Z. Topelius, en adress från djur.,k.-före-
ningar i Sverige, Norge, Danmark, Ryssland och
Finland blifvit genom Svenska kvinnoföreningen till
djurens skydd öfversänd till h. m. drottningen af
Italien med en varm bön, det hon täcktes taga
de förföljda nordiska flyttfåglarne under sitt beskydd
samt söka utverka lagar och befordra öfvertygelser i
ändamål att freda dessa våra pilgrimers färd öfver
Italien.
Äfven från Tyskland och Frankrike lära, enligt
uppgifter i de allmänna tidningarna, adresser hafva
blifvit till drottningen af Italien afsända, hnfvudsak-
ligast i syfte att motarbeta bruket att å damtoaletter
använda uppstoppade fåglar; och dessutom lär i
Tyskland bildats en förening för samma ändamål,
hvilken förening vunnit en ganska stor tillslutning.
Ur det upprop, som haft bildandet af berörda före-
ning till följd, och hvilket upprop finnes i sin hel-
het infördt i »Djurvännernas tidning» för i år, n:r
8, pag. 127, tillåta vi oss här meddela följande utdrag:
»Ockrandet på den kvinliga fåfängan har ledt till
ett mod, som är på samma gång löjligt och upprö-
rande. Det är modet att smycka fruntimmershattar
och kläder med kropparne af döda fåglar.
England och Frankrike införde under ett enda
år 1,600,000 uppstoppade fåglar, och under sista
»säsongen» belöpte sig denna import ensamt för
Frankrike till en million kolibri.
Snart skola hela provinser, åt hvilka dessa under-
bara varelser lånat sitt paradisiska behag, vara öde-
lagda.
Det är ett försyndande mot naturen, detta förin-
tande af dess skönaste mästerverk för tillfredsställan-
det af dåraktig fåfänga, liksom det är ett försyndande
mot de känslor, som för människan och i synnerhet
föt kvinnan borde vara de heligaste, nämligen med-
lidande och förbarmande.
De marter, hvilka millioner och åter millioner
arma varelser måste lida för den kvinliga fåfängans
skull, äro så gräsliga, att de skulle synas otroliga,
om man icke hade så många högt ansedde mäns
vittnesbörd därom. Det är en känd sak, att fåglarne
fångas med vid trädgrenarne fastade snaror och därpå
hoptals lefvande flås, på det att fjädrarna icke skola
förlora något af sin färgprakt.
Med vedervilja måste hvarje finkänslig kvinna
vända sig bort från ett mod, som väl stämmer öfver-
ens med indianernas barbariska smak, men som
borde vara omöjligt hos ett folk, som vill räkna sig
till kulturfolken.»
Om nu begagnandet af uppstoppade fåglar såsom
prydnader å damernas toaletter lyckligtvis icke är så
allmänt i Norden, som det enligt ofvanstående upp-
gifter synes vara i England och Frankrike, måste
vi dock till vår blygsel erkänna, att denna modega-
lenskap äfven funnit väg till oss ; och att under det
vi begära skydd för våra kära flyttfåglar, de efter-
längtade budbärarne af vårens ankomst, vi på sätt
och vis göra oss medskyldiga i deras förföljande och
dödande, i det att vi, sedan de i södern dödats och
vederbörligen preparerats, uppköpa och begagna dem
såsom prydnader i olika former.
Enär för öfrigt en dylik preparering icke lär
kunna ske utan användande af arsenik eller annat
giftämne, kan således bärandet af uppstoppade fåglar
i mer eller mindre grad äfven vara för människans
helsa skadligt.
Vi anse oss förvissade, att bland de kvinnor, som
använda dylika prydnader på sina hattar eller kläd-
ningar, endast få hafva on aning om, vare sig att
de därigenom göra sig delaktiga i ansvaret för ett
onödigt och grymt dödande af otaliga oskyldiga och
älskvärda varelser, eller den skada detta bruk kan
medföra för dem själfva.
På grund af det nu anförda och då det under
senare åren väsentligen minskade bruket att till
prydnad å damernas toaletter använda uppstoppade
fåglar nu åter synes hafva i stor utsträckning kom-
mit på modet, tillåter sig styrelsen för Svenska all-
männa kvinnoföreningen till djurens skydd att här-
med, i likhet med hvad en gång tillförne år 1887
egt rum, till Sveriges kvinnor rikta en varm och
allvarlig uppmaning att hädanefter helt och hållet
afhålla sig från att för nyssnämnda ändamål använda
uppstoppade fåglar eller delar af sådana.
Begagnandet af strutsfjädrar, hvilka kunna erhållas
utan att lefvande varelser behöfva misshandlas, äfven-
A. LAMBBHGS Kappaffär
44 Vesterlånggatan44, Stockholm.
Rekommenderar sitt stora och välsorterade lager .af moderna Höst- och
Vinter-Dame-Kappor till här pä platsen lägsta pris.
oas.: Särskildt framhälles mitt stora sortiment af Silkesplyschkappor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1891/0382.html
