Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 15 januari 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm. Gernandts Boktr.-Aktieb.
-
-
S FT
< t k , ,.w ’
t• %
Hl
Ww&ËÊ |p \ f ’
hr=^g€~:.’.
N:r 3 (213] Fredagen den 15 januari 1892. 5:te årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun med Modetidning och
kolorerade planscher........... kr. 8: —
Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50
Idun ensam.................................. » 4: —
Byrå :
Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr,
(Aftonbladets nya hus.)
Prenumer. sker i landsorten å post-
anstalt, i Stockholm hos redaktion.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas â byrån kl, 12—1.
Allm. Telef. 61 47.
ü tgifningsti d:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerspris 15 öre.
(vid kompletteringar).
Aunoaispris :
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
Hulda Lundin.
et är just i dessa
dagar 25 är, se-
dan den kvinna,
hvilkens nu all-
bekanta namn skrifvits
här ofvan, först bands
som lärarinna vid vår
lands folkskolor. Fä
anade då, hvad den
unga tjuguåriga opröf-
vade landsortslärarinnan
inom en föga aflägsen
framtid skulle blifva för
vårt folkskoleväsen, och
huru hon särskildt, ge-
nom sin vakna intelli-
gens och ovanliga energi,
skulle binda sitt namn
vid en reform, öfverhvil-
ken vi nu med rätta
känna oss stolta — vi
mena den kvinliga slöjd-
undervisningen vid Stock-
holms folkskolor.
Det europeiska land,
där kvinnoslöjden för
något öfver ett årtionde
sedan stod högst, var
Tyskland, där den s. k.
Sehallenfeltska metoden
med genomgripande verk-
ningar dä införts vid
skolorna. Denna metods
grundsats, scm skilde den
från den af gammalt
brukliga handarbetsun-
dervisningen, gick ut på
att alla barnen i hvarje
klass samtidigt undervi-
sades i samma arbete.
Fröken Hulda Lundin,
hvilken genom sin fram-
stående duglighet gjort
mm
ifes!
sig bemärkt inom sin
kår, var den, som främst
ansågs kompetent, när
stiftelsen »Lars Hiertas
minne» år 1881 anslog
medel till en studieresa,
för att lämplig person
på ort och ställe måtte
taga så grundlig känne-
dom som möjligt om den
Sehallenfeltska metoden.
Det förtroende, som be-
visades henne, kom vis-
serligen ej heller på skam.
Den nya metoden pröf-
vades efter hennes åter-
komst först i tvänne af
hufvudstadens folkskolor,
samtidigt med att kur-
ser för utbildande af lä-
rarinnor under hennes
ledning anordnades. Och
de första resultatens lyck-
liga utgång manade allt-
jämt framåt.
Den för vår folksko-
leutveckling så nitiske
folkskoleinspektören C. J.
Meijerberg vanns snart
med sin blick för det
verkligt praktiska för
den unga idéen, och i
samråd med öfverstyrel-
sen för Stockholms stads
folkskolor gaf han år
1884 Hulda Lundin i
uppdrag att i utlandet
taga kännedom om en
ny metod för undervis-
ning i mått-tagning och
mönstertillklippning. I
Karlsruhe inhämtade hon
denna kännedom, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
