Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. 15 januari 1892
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1892
23
f DUN
I barnens krets.
Broder Jakob.
ILjl en tid är nu inne, då vårt vinterförråd
af inhemska frukter är reduceradt till
en obetydlighet, och då vi därför gärna
hålla oss till söderns skatter i denna Väg. I
synnerhet är det apelsinen, som nu har sin
mest strykande afgång.
Familjefadern hemkommer på eftermiddagen
med ett litet paket af oregelbunden form och
omringas genast vid sitt inträde af en liflig
barnskara, hvilken med synnerligt intresse be-
traktar fadrens lilla knöliga börda.
»Hvad har du där, pappa?»
»Jag vet, jag vet!»
»Ack, mamma, nu har pappa köpt apel-
siner ! »
Så ljuder det i kör från friska barnaläp-
par, och de glädjestrålande små ansiktena
väcka hos de närvarande äldre en om möj-
ligt större fröjd, än den förestående delningen
väcker hos de unga.
Små tjäustaktiga händer framtrolla i en
hast på bordet bricka, fruktfat, tallrikar,
knifvar och socker, hvarpå storebror, en ung-
dom med hela tio år på nacken, med en ål-
drig tjänares värdighet kringbjuder de läckra
frukterna.
»Skall icke tant Augusta äta sin apelsin?»
frågar om en stund en späd röst. Alla se
på tanten, som låtit sin tallrik stå orörd och
fortfar med sitt broderi.
»Jo, mitt barn, men jag vill först sy detta
blad färdigt ; och så tänkte jag att få pre-
sentera för er bror Jakob, då I fån tid där-
till.»
»Bror Jakob?»
»Inte har tant någon bror, som heter så?»
fråga de minsta barnen. »Tant bara skäm-
tar och tänker säkert på något roligt åt oss,
det ser jag på henne,» säger den tolfåriga
Gerda lugnande.
Snart lägger tant Augusta sitt arbete, och
barnen se väntansfullt på, medan hon medels
några snitt med knifven i skaletgör ettpar djupa,
runda hål, en lodrät, nedåt bredare skåra och
därunder en längre något böjd dito, hvarefter
den röda frukten framställer ett lycksaligt le-
ende ansikte. Det nu färdiga hufvudet läg-
ges på en servet och båda på ett tomt vin-
glas.
»Här sen I bror Jakob,» säger tanten, och
Jakob böjer gravitetiskt sitt hufvud till häls-
ning. Genom att draga och vrida på serve-
ten, förmår hon Jakob att än höja blicken
mot taket, än blygsamt se ned mot golfvet,
allt under det hon gör honom frågor om hans
vistelse i Spanien och resan därifrån. Det
hela är så otroligt komiskt, att äfven föräl-
drarne måste instämma i barnskarans muntra
skratt.
Då tant Augusta utfrågat honom, berättar
hon, hvad hon upplefvat under, hans borta-
varo, och han är artig nog att ej afbryta
henne, men genom att nicka eller ruska på
hufvudet visar han sitt deltagande. Till sist
ber tant Augusta honom sjunga en visa. Han
synes vara litet ovillig därtill, men går slut-
ligen in därpå och uppstämmer:
»Bort i fjärran land i söder,
där orangedrufvan glöder» etc.
Han synes själf blifva rörd och vid orden
»men på dig jag tänker ofta» sänker han
sentimentalt hufvudet på sned. Plötsligt tyst-
nar han. Tant Augusta frågar, hvad han vill,
men han svarar ej. Slutligen hviskar han henne
i örat — han generar sig för de kringstående
att säga det högt — att han behöfver en näsduk,
men har ingen. Tant Augusta tar en snibb af
serveten och torkar bort några tårar, som på
grund af hennes tryckning på hans hufvud
rulla utför hans kinder.
Barnen jubla. Då han blifvit herre öfver
sina känslor, sjunger han visan till slut. Han
synes litet medtagen och anförtror tant Augu-
sta, att han ej mår riktigt väl: han hai en
efterdyning af den besvärliga sjösjukan. Han
börjar »ropa på Ulrik». Tant Augusta ber
om ursäkt för honom, och då han ingen re-
ling har att luta sig öfver, får glaset mot-
taga den saft, som genom en kraftig tryck-
ning af tantens finger framväller ur hans ännu
leende mun.
Och härmed är historien om broder Jakob
slut, men barnens skratt ljuder länge än, och
den femårige Emil, som vägrade att dricka
apelsinsaften ur glaset, förklarande, att det
var »allt för oaptitligt», kan ännu långt ef-
teråt på ett mästerligt gätt efterhärma broder
Jakobs hufvudställningar och ögonkast.
M.
%
Smånotiser för kvinnovärlden.
Fru Emelie Flygare-Carlén, vår åldriga
och värderade författarinna, har sedan ju! dagligen
varit sängliggande. Det är dock först sedan några
dagar tillbaka hennes tillstånd varit af natur att
ingifva allvarsamma farhågor. I lördags var hon
hela dagen medvetslös och kunde, sedan hon vak-
nat till sans, icke känna igen sina närmaste be-
kanta. Hon måste som ett barn vändas i sängen
och kan ej intaga föda annat än i flytande form,
äfven denna i ringa kvantitet. Ofta angripes hon
af hosta, och i följd af de i hög grad nedsatta
krafterna är hennes tillstånd betänkligt.
*
Ett ädelt minne efterlemnar fru Justina Mar-
gareta Altin, framlidne skeppsklareraren L. M.
Altins enka, hvilken den 6 dennes afled i Sunds-
vall i en ålder af 55 år. Redan i lifstiden känd
för sin storartade välgörenhet, hade hon nu i sitt
testamente förutom frikostiga gåfvor till anhöriga
donerat: till upprättandet af ett barnsjukhus i
Sundsvall 20000 kr., till pensioner à 200 kr. åt
ålderstigna tjänarinnor i Sundsvall 100000., kr till
aflöning åt tvä sjuksköterskor för fattiga i Sunds-
vall 25000 kr., till aflöning åt en stadsmissionär
i Sundsvall 8 000 kr. samt till vård af sinnessvag
kvinnlig stadsbo 5000 kr.
Återstoden har anslagits till inrättande af en
uppfostringsanstalt för vanvårdade barn i Sunds-
vall.
*
Ett vackert arbetslif. En i hufvudstaden,
synnerligen å Söder, mycket bekant kvinna, äga-
ren och innehafvaren af firman C. Kihlbergs lån-
bibliotek och bokhandel, mamsell Johanna Fred-
rika Söderberg ingick i lördags i sitt 79;de år. I
närmare ett halft sekel har den högt aktade gamla
efter sin företrädares, mamsell Kihlbergs, död och
några år dessförinnan utan biträde skött denna
icke obetydliga affär. Än i dag bibehåller hon
sin goda syn, sitt aldrig svikande minne, sin för-
vånande arbetskraft och sina många vänner, till-
hörande alla samhällsklasser. Med den svenska
vänligheten förenar hon ock något af den finska
envisheten och uthålligheten, och dessa i samband
torde ha= bibehållit henne vid den förträffliga hälsa
och de så godt som obrutna krafter, af hvilka den
vördade åldringen ännu är i besittning.
Sjukdomsfall. Fru Hedda Wennerberg, född
grefvinna Cronstedt. f. d. ecklesiastikministern
Wennerbergs maka, insjuknade i slutet af förra
veckan. Tillståndet, som redan i lördags var högst
betänkligt, förvärrades ytterligare under denna
vecka, i det håll åt hjärtat flere gånger besvärat
patienten. Krafterna äro till ytterlighet nedsatta.
Ett hundraårsminne för kvinnorörel-
sen. I år för jämnt 100 år sedan utkom Mary
Wollstonecrofts berömda bok »A vindication of the
rights of vomen» (Häfdandet af kvinnans rättig-
heter), en bok som bildar en af utgångspunkterna
för den moderna kvinnorörelsen.
Mary Wollstonecroft visar sig här stå långt
framför sin tid. Starkt gripen af revolutionens
läror om frihet, jämnlikhet och broderskap fordrar
hon i kraftiga ord tillämpandet af dessa läror äf-
ven för kvinnan. Och det finnes väl knappast en
reform, hvilken sedermera genomdrifvils eller på
allvar påyrkats till kvinnans frigörelse, som ej
finnes framställd redan i »A vindication of the rights
of woman».
Nya Språkkursen öppnar sin vårtermin i dag
fredag den 15, då den första kursen för terminen
tager sin början. Under loppet af följande veckor
öppnas successivt terminens öfriga kurser i de 9
olika språkliga ämnen, som f. n. stå på kursens
program. Anmälningstiderna äro som förut kl.
10—11 f. m. och 4—5 e. m. Lektionstiderna äro
företrädesvis förlagda till eftermiddagarne. Som
nyhet för denna termin torde framhållas att för-
middagskurser anordnas för Iduns prenumeranter
till reducerad afgift.
Som lärare fungera äfven innevarande termin
jämte föreståndarne — jur. kand. Pontus Dahlan-
der (engelska) och doktor J. Bergman (tyska och la-
tin) — pastor R. Ostermann och fil. lic. Joseph Falk
(franska), fröken Caroline Dietriehson (italienska)
samt docenten vid Upsala universitet d:r K. Ljung-
stedt (jämförande språkforskning).
Som bevis på det förtroende, denna läroanstalt
redan vunnit bland allmänheten, må nämnas, att
under de tre gångna terminerna af dess tillvaro
omkr. 670 äldre och yngre elever (däraf flere från
landsorten) begagnat sig af dess undervisning.
Teater och musik.
Kungl. operans repertoar har naturligtvis också på
sista tiden rönt inflyiande af influensan. Flere med-
lemmar såväl bland solisterna som bland kör- och
kapellstaten hafva varit och äro sjuka. Sålunda
måste den till i tisdags annonserade föreställningen
af »Romeo och Julin» till filjd af flere Bjukdomsfall
inställas.
Under inöfning är Mozarts »Figaros bröllop» med
hr Brag i titelrollen. Öfriga partier i operan ut-
föras af fru Östberg (grefvinnan), fru Edling (Su-
sanna), fröken Karlsohn (Chérubin), fru W. Strand-
berg (Marcellina), hr Johanson (grefven), hr Ström-
berg (Bartholo), hr Rundberg (Bazil) och hr Graf-
ström (Antonio).
Operan »Gioconda», som var ämnad att gifvas i
början afjanuari, torde nu, sedan repetitionerna åter
börjats, varda färdig till uppförande i slutet af må-
naden. -
Den dramatiska afdelningen förbereder för när-
varande »Egmont».
Vasateatern uppförde i tisdags för första gången
Oflenbachs gamla bekanta opera-bufla »Frihetsbrö-
derna». Premièren hade lockat en fulltalig publik,
som med det lifligaste bifall hälsade de välkända
melodierna. De uppträdande gjorde ock sitt allra
bästa. Hr Varberg briljerade i sin gamla glansroll
scfm röfvarkaptenen Montedafiore, och hr Strömberg
var mycket rolig som den gamle stelbente röfvaren
Pietro. Bland de kvinnliga sujetterna togs priset
af fröknarna Ekström och Grönberg som resp. Fra-
goletto och Fiorella ; fröken Johnson var äfven bra
på sin plats som den unge hertigen af Mantua. För
öfrigt blef det vokala i allmänhet betydligt bättre
tillgodosedt å den kvinnliga än å den manliga sidan.
Operabuffan gick i sin helhet bra och synes hafva alla
förutsättningar i behåll att nu som fordom locka
många fulla hus.
Konst.
Konstnärernas byggnadslotteri. Bristen påen fulltlämp-
lig utställnings- och samlingslokal för våra konstnärer
haralltid gjort sig synnerligen kännbar här i hufvudsta-
den. Föratt om möjligt afhjälpa denna brist hafva konst-
närerna nu fått tillstånd att anordna ett större konst-
lotteri, till hvilket de själfva skänkt en hel mängd
konstverk, många af stort och framstående värde.
Dessa konstverk finnas för närvarande utställda i
Konstföreningens gamla lokal vid västra Trädgårds-
gatan (ofvanpå Bianch’s kafé). Bland de utställda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1892/0027.html
