Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 4 mars 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1892 I DUN 75
Till min moder.
\gjjjivem väntade så sail och glad,
Tills gossen hom;
Hvem log bredvid hans första bad,
Hvem ställde om,
Ått allt, allt för den lille
Så Ijafligt förekom?
Hvem styrde barnets första fjät,
Så öm och god;
Hvem rättade, och hvem förlät
Med samma mod;
Hvem hade famnen öppen
Och barnets tår förstod?
Hvem var den hulda kärleksfamn,
Sess hjärta drog;
Hvem var den lugna, säkra hamn?
Jag vet det nog,
Ått under kvalda nätter
Man döden själf bedrog.
Hvem stod invid dess sida så
I lust som nöd;
Hvem ryckte med sin omsorg då
Från tidig död?
Den späda plantan föddes
På nytt vid kärleksglöd.
Hvem gaf en bild åt ynglingen.
Äf smak och vett;
I sed och skick hvem var väl den,
Som lärdom gett?
Jag städs vid trefna härden
Dess milda spira sett.
Hvem var den vän, som aldrig svek
I tviflets stund;
Hvem förde tanken mild och vek
På säker grund?
0, du allena var det
På hela jordens rund!
Hvem lefver med mig än i dag
I lifvets strid;
Hvems ljufva minne gömmer jag
I all min tid;
Hvems föredöme eldar
Ännu till manlig id?
Du är det, moder. Utan dig
Hvad vore jag?
Ljuf är din kraft och innerlig:
Två hjärtans slag,
Som slå af samma kärlek
Till sista lefnadsdag . . .
Mårten Kjellin.
I kvinnofrågan.
S
uru den goda sak, sona ligger till grund
för kvinnofrågan, alltjämt går- framåt
och finner fastare mark, belyses på det tyd-
ligaste af följande små meddelanden, som böra
intressera Iduns läsarinnor.
Det första priset, utfäst af »Londons me-
dicinska skola för kvinnor», har i år eröfrats
af miss Urania Latham, dotter af en afliden
präst, och »Fanny Butlerstipendiet» har till-
erkänts en tyska, fröken Valeska von Himpe
från Leipzig; den segrande täflarinnan är dock
förpliktigad att en tid bortåt som läkare ägna
sin tjänst åt engelska kyrkans Zenanamission
i Indien. ■— Fröken Amelia Cardia har hög-
tidligen promoverats till doktor af den me-
dicinska högskolan i Lissabon efter att ha lagt
bakom sig en tvåårig verksamhet som assistent
på hospitalet St. Joseph. — Bildhuggarinnan
Euphrosyne Georgias tilldelades på årets konst-
utställning i Athen guldmedalj för en sta-
tyett af Pallas Athene. — Under namnet
»Internationella unionen för vetenskap och
konst» har i Frankrike bildats ett sällskap
af herrar och damer för att lägga i dagen, att
étt sällskap, som består af bägge könen, myc-
ket väl kan fullfölja vetenskaplig verksamhet
som sitt enda mål. Därigenom att mannen
vinner den öfvertygelsen, att kvinnan ock är
mäktig höga och ädla intressen, skall i och
med hennes höjande hans aktning växa; äfven-
så vilja dessa kvinnor bevisa, att könet ägnar
sig för de svåraste yrken, utan att förlora
något af sin kvinnlighet o. s. v. Som ord-
förande för sällskapet, som består af 12 kvinn-
liga och 12 manliga medlemmar, har valts
fru Madelaine Brés. — I Petersburg har fru
Iwanschutz öppnat en handelsskola för kvinnor
med tvåårig kurs, och äro besök vid densamma
afgiftsfiittmedgifnaför lärarinnorna vid statens
läroverk. — I England har anställandet af
kvinnor för att sköta skrifmaskinerna i krigs-
ministeriet slagit så väl ut, att därsamma-
städes två kopistafdelningar upprättats under
ledning af en »lady superintendent». En krets
unga flickor, tillhörande Petersburgs förnämsta
familjer, har begifvit sig till guvernementet
Kasan för att där för hopsamlade medel öppna
och förvalta soppanstalter för de nödlidande.
Jämte de engelskor och amerikanskor, som del-
taga i de praktiskt medicinska öfningarna vid
Wiens ofientliga sjukhus och poliklinik, höra
tre unga damer till de ifrigaste- åhörarinnorna
vid Wiens universitet. Två af dem äro pol-
skor från Galizien, således österrikiska under-
såtar; den tredje är lärarinna i Rumänien och
specielt på besök i Wien för att utbilda sig
i de germanistiska facken. Af polskorna
ägnar sig en åt medicinska studier och åhör
professor Toldts anatomiska föreläsningar.
För de praktiska dissektionsöfningarna har ett
särskildt arbetsbord ordnats åt den unga damen
på den anatomiska lärosalen. Den andra
polskan studerar filosofi och besöker veder-
börande föreläsningar. För att aflägga sina
examina ämna dessa damer begifva sig till
Zürich, där de som bekant äfven kunna erhålla
doktorsgrad. En studiebana, som på andra
håll står öppen för kvinnan, den farmaceutiska
är just i Österrike helt och hållet stängd för
henne, under det samtidigt sedan 1881 vid
universitetet i Bryssel 17 damer aflagt apote-
kareexamen; af dessa utöfva nu 16 faktiskt
apotekareyrket. I Paris har nyligen en fröken
Ledere efter treårig apotekarepraktik med god
framgång bestått den farmaceutiska examen.
—- Tre döttrar till den bekante Kewyork-
urmakaren Solon Brower ha i sin fädernestad
öppnat en urmakareskola för kvinnliga lär-
jungar. — Af rika, ansedda kvinnor i Chi-
kago har bildats en förening, hvilken under
namn »Skyddsföreningen för kvinnor» ställt
sig som uppgift att skaffa kvinnor, som på
något vis lida förtryck, rättvisa, utan att fråga
efter den hjälpbehöfvandes föregåenden, åsikter
eller bekännelse. Fru Emelie Kempin, hvilken
redan år 1889 i Zürich anmälde sig till ha-
bilitation, sedan hon vid dess högskola stu-
derat juridik och förvärfvat doktorstitel, kom-
mer antagligen till nästa läsår att bestiga
katedern som docent, hvarigenom Zurich blir
det första universitet med tyskt tungomål,
som kan berömma sig af en dylik ära. Den
akademiska senaten, som ärendet den gången
förelädes, fann, att den ifrågavarande para-
grafen i undervisningslagen [»vetenskapligt
bildade män kunna uppträda som docenter i
hvar och en af de fyra fakulteterna»] endast
talade om män; då det emellertid vid lagens
utfärdande år 1859 ännu icke gafs några stu-
derande kvinnor, så kunde man icke så strängt
fästa sig vid ordalydelsen, att ansökningen
borde afslås. Man inlät sig därför ej heller på
frågan,om lagen tilläte kvinnor habilitation eller
ej, men förklarade tiden icke vara lämplig att
gifva dem tillträde till akademiska befattningar
vid Zürichs universitet. Detta beslut, fattadt
med två tredjedels majoritet, blef den gången
stadfäst af undervisningsrådet, och saken syn-
tes därmed afgjord. Emellertid erhöll något
senare undervisningsrådet en annan samman-
sättning. De medlemmar, som däri företrädt
det konservativa elementet, blefvo ej omvalda;
i deras ställe trädde andra, som omfattade den
demokratiska riktningen. Då nu den största
möjliga utsträckning af kvinnornas rättigheter
hör till det radikala partiets politiska trossatser,
trodde sig petitionären böra begagna denna
konjunktur och inlämnade på nytt sin ansökan
om tillstånd till habilitation. Ännu en gång
öfversände undervisningsrådet ansökan till
senaten, ännu en gång uttalade sig denna
med två tredjedels majoritet för afslag och
ordagrannt häfdande af det första beslutet.
Men undervisningsrådet vidhöll dock sin me-
ning; och det beslöts, att äfven åt kvinna
rätt att hålla akademiska föreläsningar må
medgifvas. Då den juridiska fakulteten vid
Zürichs högskola redan tidigare med plu-
ralitet uttalat sig för fru Kempin, så lider det
intet tvifvel, att hon ej vid nästa föreläsnings-
period kan komma att begynna sina föreläs-
ningar.
IH.
Arkitektens hustru.
Af Antonio (le Truéba.
(Ofvers. från spanskan för Idun af Sv. C—n.)
1.
S
m det vore tillåtet att till de åtta sa-
ligheterna lägga en nionde, skulle jag
vilja tillfoga följande:
»Salige äro de, som gifta sig med en för-
ståndig kvinna, ty dem tillhör den husliga
lyckan ! »
Och om det vore tillåtet att med histori-
ska noter belysa detta, skulle jag göra det
med följande berättelse:
I midten af fjortonde seklet belägrade Hen-
rik af Trastamara Toledo, som försvarade sig
tappert och ihärdigt, troget sin konung, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
