Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 15 april 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111651
|i§!i§§§|
■ ’
ING
yiNNAN oc i »
i»
V-1/ 1
i
N:r 16 (226) Fredagen den 15 april 1892.
Stockholm. Gernandts Boktr.-Aktieb.
5:te årg.
Prenumerationspris pr ar:
Idun med Modetidning ocli
kolorerade planscher.......... kr. 8: —
Idun m. Modet, utan kol. pl. > 6: 50
Idun ensam............................... »4: —
Byrå :
Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr,
(Aftonbladets nya hus.)
Prenumer. sker i landsorten å post-
anstalt, i Stockholm hos redaktion.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 12—1.
Allm. Telef. 61 47.
h
U tgifningsti d:
varje helgfri freda
Lösnummerspris 15 öre.
(vid kompletteringar).
Annonsjpris :
8 35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser*
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
af;
som
f Iduns läsarinnor,
som haft sin »sago-
tid» under några af
åren från 1840—1860-ta-
let, veta, huru fåtaliga och
enkla sagoböckerna voro
då mot nu. Men de voro
kanske dess mer afhåll-
na ! Bland de för barnen
käraste af de små tarf-
liga häftena med sina
naiva kolorerade plan-
scher voro de sagor, som
»den gamla i skogen»
eller »blinda mormor»
eller »tant Lisbeth» be-
rättade. Man råkade där
hafsfrun, som, klädd i
silfverskir, på bäckens
strand skänkte sitt gran-
na pärleband åt den plikt-
trognaste i barnaskaran ;
eller den eklöfskransade
skogsfrun, som lönade den
modige gossen, emedan
han trofast bevarat den
honom anförtrodda skat-
ten. Man såg godhetens
ängel skänka barnen de
hvita rosor, hvilka blom-
strade, om de älskade
hvarandra, men vissnade
om de voro kärlekslösa.
Den sköne necken förde
barnen i en pärlemosnäc-
ka till sitt slott af kri-
stall och korall, där hvar
och en fick sin högsta
önskan uppfylld. Men den
anspråkslöse, somblottbad
att få lära spela en enda
visa, erhöll neckens egen
gyllene harpa och med
Constance H uIti n.
den musikens stora, heli-
ga makt öfver människo-
hjärtat samt gåfvan att
förnimma alla naturens,
för andra ohörbara, stäm-
mor. Man lockades in i
ringen till de ljusa älfvor-
na, där de dansade i det
aftondaggiga gräset under
den blommande linden,
eller ned i deras under-
jordiska rike, en värld
af skinande hvithet, med
träd och buskar af fina-
ste silfver, där människo-
barnet fick guldtaflorna,
på hvilka det såg sina
egna drömmar speglas i
ömsom fagra, ömsom fula
bilder. Man jublade öfver
att endast den renhjär-
tade ynglingen var i stånd
att under passionsblom-
mans rötter finna klock-
spelet, som kunde hela allt
lidande; man gladdes när
de i djurhamn förtrollade
fingo människogestalt igen,
sedan de lärt arbetets eller
ödmjukhetens hemlighet.
Månne några af de este-
tiska eller etiska intryck,
man senare i lifvet mot-
tagit, i djup och inner-
lighet kunna jämföras med
dem man erhöll från dessa
och liknande sagor, där
naturpoesin och den sed-
liga lifsåskådningen för
barnet smälte samman till
enhet, emedan lifserfaren-
heten ännu icke hunnit
gräfva sitt svalg mellan
’\\\j |j;Wi/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
