Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19. 6 maj 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 IDUN 1892
Önskligt vore, om Iduns erfarna läsarinnor-
husmödrar ville följa Axel B:s uppmaning i
förra årgången att till Iduns red. insända
förslag till dylika blanketter, hvarigenom en
nyttig täflan kunde uppstå, ur hvilken tör-
hända framginge något praktiskt resultat till
båtnad för alla parter. Jag är viss på, att
redaktionen med vanligt tillmötesgående skulle
mottaga dylika skrifvelser.
Må det tillåtas mig att anföra ofvannämnde
insändares slutord: »Läggen blott icke dessa
rader ifrån eder, utan att hafva fattat beslut
att, med ert förslag och tanke i frågan, draga
ert strå till stacken! Och sätten det genast
i verket, att ej morgondagens glömska om-
intetgör stundens goda föresats.»
Lilly.
&
Husmoderlig almanack.
Maj.
I början af månaden bruka sjöarne vara fria från
is — detta är tecken till, att tiden för innanfönstrens
uttagning är inne. Fönsterbågarne rengöras från
pappers- och vaddrester, innan de flyttas till vinds-
kammaren; de yttre fönsterrutorna tvättas och pole-
ras, hvarvid hvar och en husmoder använder sitt
eget bepröfvade sätt. — Äfven andra saker, som
blifvit använda under vimern, såsom eldgafflar, lam-
por, pälskläder och yllepersedlar m. m. flyttas undan,
lämpligt förvarade. Dyrbara ljuskronor skyddas för
flugor medels lätta, luftiga öfverdrag. — Nu, då
supétiden kan anses vara slut, förvaras bättre knif-
var omsorgsfullt i oljadt papper (tidningspapper
skyddar ej från rost) ; öfverflödiga silfverskedar och
■gafflar skyddas bäst för anlöpoing, när man inlin-
dar dem i staniol. — Markiser uppsättas ; halmhattar
uppfriskas eller omprässas; ljusa parasoller tvättas;
sommargarderoben i allmänhet ställes i ordning. —
De sista förråden i källaren granskas allt som oftast,
i synnerhet potatisen. Har denna fått långa groddar,
så bör ej mer potatis röras (flyttas), än som behöfs
för tillfället — i annat fall blir den sedan vid kok-
ningen svart.
I maj böljar den första skörden i trädgården från
kalljord — nämligen rabarber, sparris, spenat, rädi-
sor etc. Sparrisen kan i fuktig sand bibehållas frisk
några dagar; förvarad i kallt vatten mister den ovil-
korligen sin goda arom. Till inläggning väljer man
naturligtvis endast hvita och vackra stjälkar, hvilka
ställas upprätta i bleckburkarne med bufvudena uppåt ;
vid inkokning i höga glas iakttages den försiktig-
heten, att hvarje sådant trädes i en grof linnepåse
(eller lindas med hö), och att glasen ställas i grytan,
innan vattnet i densamma hunnit bli varmt. An-
gående syllning af rabarber påminnes särskildt om
»Teffs» kompott (II årgång, sid. 206). — Maj-ägg
ägna sig särskildt till förvaring i kalk. —- Kapris
(af Ranunculus ficaria, Caltha palustris och Leonto-
don taraxacum) samt späda smultronblad och blå-
bärsris till te jämte myskmadre m. fl. vilda örter in-
samlas i de trakter, där sådana förekomma.
Trädgårdsarbetet fortsättes. Vid torr väderlek
måste sådden hållas fuktig genom vattning, hvilken
är rådligast att företaga om morgnarne, emedan den
om kvällen vid möjiigen inträffande nattfrost kan
ha menliga följder. Vattnet bör aldrig vara för
kallt. Ju mera man vattnar hufvudsallad, desto
spädare bibehåller den sig, och desto smakligare blir
den samt bildar fastare hufvuden. I slutet af må-
naden kan man våga utlägga bönor. Trädgårds-
säogarnes längdriktning — i synnerhet för ärter och
bönor — bör alltid vara i norr och söder; är rikt-
ningen i öster och vester, händer det, att hela den
sida, som vetter åt norr, lämnar en obetydlig skörd,
hvaremot den, på hvilken södersolen verkat för
starkt och länge, blir öfvermognad. — Sniglar af-
hållas från jordgubbs- och andra sängar genom ett
lager af aska, gips eller sågspån på ytan; i utlagda
fållor, bestående af urhålkade rötter eller rofvor så-
som lockbete, brukar man kunna fånga många så-
dana. — Skulle sparrisplantorna hemsökas af den
s. k. sparrisflugan, som lägger sina ägg mellan huf-
vudets fjäll, hvarefter de gulaktiga larverna genom-
borra stjälken för att förpuppa sig vid dess bas, så
hjälper ingenting annat än att afskära och upp-
bränna de sjuka stjälkarne.
För den som är nödsakad uppsätta nytt staket
kring sin trädgård, kan följande bepröfvade förfa-
rande att hindra stolparne från förruttnelse vara
välkommet: För att förse 100 stolpar 1 meter högt
med ett skyddande öfverdrag, användes 2 kg ame-
rikanskt harts, 3 kg stenkolstjära och 7 hektogr.
ordinärt fett. Detta upphettas tillsammans i en
järnkittel, hvarefter 4 hektogr. bränd gips och 4
hektogr. slammad krita tillsättas och väl inblandas.
I denna heta blandning doppas stolparne hastigt 1
m. djupt och rullas genast i fin, ren sand, hvarige-
nom ett snabbt torkande, fast öfverdrag bildas. ~
Ett annat sätt, som användes i Norge, att åstad-
komma varaktiga stolpar, är att ett stycke öfver
jordytan borra ett hål i snedlutande riktning till
stolpens midt och hälla kopparvitriol i öppningen,
som sedan tillstänges medels en tapp. Kopparvitri-
olen sprider sig inom hela stolpen och förhindrar
träsaftens jäsning, hvilken just är orsaken till för-
ruttnelsen.
Stenia.
’S?
Veckan,
den af k. sekter O. Renholrn särdeles för-
tjänstfullt redigerade veckotidningen, har nöd-
gats upphöra. Tidningens abonnenter erhålla
i stället tidningen Idun under motsvarande
prenumerationstid. På samma gång vi här-
med tillkännagifva detta, hafva vi nöjet med-
dela, att vi med k. sekter Eenholm träffat
den öfverenskommelsen, att han i Idun skall
fortsätta sina synnerligen omtyckta och spiri-
tuella krönikor. Början göres i nästa num-
mer, hvarefter meningen är, att en krönika
skall inflyta en till två gånger i månaden. Då
hr Eenholm som bekant äger en af de allra
bästa pennorna inom vår publicitet, äro vi
förvissade om, att nyssnämnda arrangemang
skall hälsas med tillfredsställelse af alla våra
läsarinnor.
Red. af Idun.
—C@SgD—
En läsarinna har sändl oss följande varmhjärtade
poetiska vädjan till förmån för
Iduns skollofskoloni’.
Nu jorden sig i vårskrud klädt
Och blommor små i dagen trädt,
Så älskliga och späda.
Sin vintersömn de sofvo nyss,
Men vaknade vid solens kyss
Till lif att alla glädja.
En sinnebild naturen är
Af mänskans lif, ty den oss lär
Alt älska, tro och hoppas.
Den minsta blomma vittnar om,
Guds kärlek och Guds allmakt, som
Hvar vår den låta knoppas.
Lär dig förstå naturens röst,
Som talar mäktigt i ditt bröst
För alla dem, som lida.
Den talar hjärtats språk för dem,
De sjuka små i nödens hem,
Som efter hjälp förbida.
De bedja dessa arma små,
Att Iduns läsarinnor må
En ringa skärf dem gifva.
För hvarje gåfva väcks ett hopp,
Att vissna plantan skall slå knopp
Samt frisk och frodig blifva.
De vårens förstlingar som nu
Så härligt blomma, visa ju,
Ilvad solens värme mäktar.
För nödens barn är solens sken
Ett hälsobad, är skogsluft ren
Lifgifvande som nektar.
I ädla kvinnor i vårt land,
O räcken då en hjälpsam hand
At dessa små, som lida.
Till eder står nu deras hopp,
Att under detta sommarlopp
De kunna hjälp förbida. Ulla.
De minsta bidrag mottagas med tack-
samhet. Ingen, som något kan offra, skall
draga sig undan — det är vårt vissa hopp.
Sommaren är snart öfver oss. Insänden
därför, ärade läsarinnor, oförtöfvadt edra
bidrag till Redaktionen af Idim, Stockholm,
i postanvisning eller postsparmärken (ej
frimärken). Vid försändelsen bör tydligt
angifvas, att densamma är afsedd för »Iduns
skollofskoloni».
Alla inflytande bidrag redovisas i Idun.
Stockholm i maj 1892.
Redaktionen.
Up notisboken.
Drottningen och husligheten. Till lära-
rinnan vid Statens normalskola för flickor, fröken
Ingeborg Valin, som med understöd af allmänna
medel uppehåller sig i utlandet för att taga kän-
nedom om undervisningen i huslig ekonomi, har
drottningen öfverlämnat 200 kr. i ändamål att
bereda fröken Valin tillfälle att för samma studiers
fullföljande förlänga sin vistelse utomlands.
Hedrad gärning. Till organisten vid Göte-
borgs domkyrka, fröken Elfrida André, öfverläm-
nädes i söndags efter ottesångens slut en minnes-
gåfva från församlingsbor med anledning af att
fröken André då firade sitt 25-årsjubileum såsom
kyrkans organist. Gåfvan utgjordes af ett stål-
skrin, innehållande en större summa penningar i
guld. Domprosten Rosell uttalade vid gåfvans
öfverlämnande församlingens djupa tacksamhet till
jubilaren för hennes tjugufemåriga verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
