Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. 3 juni 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1892
I OU N 183
Hon stod vid tröskeln frän tamburen och
säg in genom hela filen af upplysta rum, där
ljus bröto sig i gnistrande kristallkronor och
gäfvo återreflex i trymåer med förgyllda ra-
mar. Hon uppfattade ingenting i detalj, en-
dast att det var ljus, färger guld och en skim-
rande prakt.
Han hade önskat, att hon inte skulle se
hemmet, förrän hon kom dit som brud, han
hade haft en barnslig glädje i, att det skulle
bli en öfverraskning för henne. Och det blef
det också, men hon kände ingen förtjusning,
utan hon greps af en stark beklämning. Hon
kände sig plötsligt införd i en för henne all-
deles främmande värld, dit hon ej hörde hem-
ma, en värld som förskräckte henne. Hon
måste tillsluta sina ögon och kände sig gri-
pen af något snarlikt en svindel. Och i
samma ögonblick hon slöt ögonen, befann hon
sig med ens i det gamla hemmet i prästgår-
den med de små låga fönstren med hvita
trådgardinerna, slitna och lappade möbler,
kvistiga golf utan mattor och hennes eget
lilla vindsrum med den hårda pinnsoffan, det
rankiga bordet och de omålade stolarne. Hon
fattades af en svidande längtan efter pinnsoffan,
att få kasta sig ned på den och gråta, gråta
ut en obestämd smärta, som hon ej kunde ge
namn.
»Hvad är det, min älskade? Gråter du?»
Hans röst jagade tankarne på det gamla
hemmet på flykten, hon såg det träda allt
längre och längre bort, till dess det snart
skulle helt tillhöra det förflutna, och när hon
någon gång komme dit tillbaka, skulle hon
komma som en främling och gäst.
Hon tog handen från ögonen och såg på
sin brudgum med ett svagt leende.
»Jag blef yr i hufvudet — det är som ett
féslott där inne — som en saga ur Tusen
och en natt — jag kommer att gå vilse i
mitt nya hem!»
Rösten darrade, och i det hon tog ett steg
framåt, vacklade hon. Hon sträckte båda
sina händer mot honom — hon visste ju, att
där fanns en vrå, dit hon när som helst kun-
de fly och känna sig hemma — hans armar.
Husmoderlig* almanack.
Juni.
Till det i n:r 22 af föregående årgång anförda läggas
nu några erinringar. Om familjen i denna månad före-
tager en badresa eller annan långresa, nedlägger hus-
modern omsorgsfullt alla mattor, dukar m. m. De
förra kunna äfven ligga kvar på sina resp. ställen,
om man beströr dem med malpulver och öfvertäcker
dem med lakan. Det öfriga bohaget behandlas och
skyddas för mal enligt D-y’s uppsats i samma ofvan-
nämnda nummer. Silfver må ej förvaras i fuktiga
hvalf. — Nu då alla byttor bruka bli tomma, tages
vara på saltlaken, hvilken antingen kokas och skum-
mas sa länge, att den blir alldeles klar, därefter hal-
les på buteljer samt användes på buljong, stek o. d. ;
eller ock försökes följande förfarande: Man häller
laken i rengjorda ox- eller svinblåsor, hopbinder
dessa och hänger dem i ett kärl med friskt vatten,
som ombytes 2 à 3 gånger dagligen. Efter 3 dagar
äro nästan allt salt och salpeter aflägsnade ur laken,
och den i blåsan kvarvarande vätskan har förvand-
lats till en ren, välsmakande köttsaft, hvaraf man
kan bereda soppor. Själfva hyttorna rengöras samt
förvaras hälst på fuktigt ställe, så att de ej gistna
för mycket. Syklcar och tvättbaljor granskas ibland
af samma orsak; har man för vana att lägga våta
säckar (eller trasmattor) i botten, så bör man tillse,
att dessa aldrig torka. — För att under den varma
årstiden hindra skinkor att torka, rekommenderas ett
öfverdrag af gips. Man tillblandar en tunn flytande
massa af gips och kallt vatten och häller medels
en slef däraf på den fritt på gården upphängda
skinkan, tills man ser, att den är alldeles omsluten
af gips. Massan stelnar fort. — En skinka, som
råkat bli för salt, kan göras ätbar, om de till an-
rättningen skurna skifvorna läggas ett par timmar
i mjölk. — Junismör kan uppköpas till vinterförva-
ring men icke ägg — dessa uppköpas antingen före
eller efter växternas blomningstid.
I trädgarden är nu tiden inne att sätta hönor, ty
all fara för nattfroster är förbi. Dahlier sättas ut
och äfven de i drifbänk eller på plantbänk upp-
dragna kål- och blomplantor, hvarvid en för ända-
målet. gjord, något krökt plantpinne är särdeles
lämplig. Denna utplantering kräfver ganska myc-
ken erfarenhet. Kålplantor synas noga för att ut-
röna, om de äro friska och dugliga ; man väljer hvar-
ken de kraftigaste (ty de hafva vant sig för mycket
vid sin föregående plats) ej heller de spädaste, hvil-
ka ofta äro för vekliga, och ger särskildt akt på, att
hjärtbladen ej betäckas af jord, utan slå fria, I
allmänhet skola plantorna ej sättas djupare än de
stått förut. — Yid upptagning af dessa plantor ur
bänken (eller vid gallring för omplantering) måste
man vara försiktig, så att hvarken sug- eller hjärt-
rötter skadaä. East är att vattna bänken förut, så
att rätt mycken jord må kvarblifva på rötterna, och
att begagna c:i liten handspade i st. f. att upp-
rycka plantorna. Naturligtvis vattnas de genast ef-
ter omsättningen, så att de lättare må kunna rota
sig i den nya jorden. Blomplantor skyddas om da-
garne för stark sol. — Ogräs rensas flitigt på alla
sängar — men allt bör ej kastas på komposthögen,
i synnerhet ej kvickroten, hvilken borde brännas
upp eller åtminstone först torka i solen, så att grodd-
kraften kväfves. — Ärterna sprötas, sedan de förut
blifvit kupade; Jcupning af andra köksväxter sker i
mån, som de äro försigkomna.
Att fylla eller laga fula »luckor» i gräsmattor har
länge försökts utan framgång. En simpel trädgårds-
pojke har dock för några år sedan uppfunnit rätta
sättet. Han blandade näml. gräsfrö sorgfälligt med
jord och så mycket vatten, att det hela blef som
en tjock gröt. De nakna ställena på gräsplanen
luckrades något, litet jord borttogs därifrån, och
gräsfrögröten påströks en tum tjock, hvarefter ett
tunnt lager god jord sållades öfver. Besultatet blef
öfverraskande. — I skogen plockas i juni unga
tallskott till beredande af tallbarrs-essens: Fint sön-
derskurna och öfverhällda med sprit, förvaras barren
i väl korkade buteljer på svalt ställe. Efter en må-
nad urprässas vätskan, som efter ytterligare en vecka
klart afhälles från bottensatsen och filtreras genom
läskpapper.
Stenia.
Uf notisboken.
Vår andra kvinnliga tandläkare blfr frö-
ken Alma Björklund, hvilken, just som veckans num-
mer går i press, härstädes aflägger sin tandläkarex-
amen. Hon är född 1867 i Falkenberg och har ta-
git studentexamen vid Lyceum för flickor i Stock-
holm år 1886. Hon har innehaft fru Wilh. Hiertas
stipendium för kvinnliga studerande till tandläkar-
examen, meddelas till Idun. Den första kvinnliga
tandläkaren i vårt land är som bekant fröken Con-
stance Elbe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
