Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 27. 1 juli 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1892 215
Husmoderlig almanack.
Juli.
Allt hvad naturen i rikligt mått erbjuder under
sommarmånaderna tager husmodern tillvara för
att kunna under vintern bringa litet omväxling i
den eljes på grönsaker njugga årstiden. Efter
råd och lägenhet samt familjens smak syltas, saf-
tas, inkokas på konservburkar eller torkas både
bär och ^grönsaker. — Att alla buteljer och sylt-
burkar långt förut böra vara rengjorda, förstås af
sig själft; ty många saker stå sig ej, om icke för-
varingskärlet varit fullkomligt torrt. Korkar (om
gamla, ej skadade, begagnas, äfven dessa förut
iordningsställda) böra i och för korkningen ej koka,
blott blötas i varmt vatten, tills de bli mjuka, ty
genom kokningen upplöses den i korkarna befint-
liga garfsyran, och saften kan därigenom antaga
en bäsk smak. — På landet beredes ost särskildt
i denna° månad. — Af hönskycklingar till afvel
väljas sådana med hvita fjädrar framför dem med
svarta, emedan de förra sägas bii bättre värp-
hönor.
Trädgården hålles alltjämt ren från ogräs.
Jordgubbs-reîvor aflägsnas emellanåt, så att hela
kraften må bibehållas i moderplantan; om långa
refvor utläggas i solen för att vissna, kunna de
användas som bast. Själfva plockningen af jord-
gubbarne sker tidigt på morgonen, hvilket äfven
gäller om de flesta bär och grönsaker, i synnerhet
om hallon och ärter. Ärtplockningen kräfver sär-
skild uppmärksamhet; båda händerna måste sam-
tidigt begagnas: med den vänstra håller man i
rankan, medan den högra försiktigt afnyper ärt-
skidan, som lägges i ett s. k. plockarförkläde,
som man tagit på sig. Ofta ser man ärter bort-
ryckas ovarsamt med ena handen och läggas i en
korg, som man bär i den andra; men då kan man
också vara säker om, att det snart blir slut med
hela skörden. — Vill man ha ärtor och bönor att
blomma på nytt och gifva en sen skörd, så bör
man plocka bort alla frukter.
Bondbönor hemsökas ofta af.små svarta kryp,
hvilka förstöra plantan; men dessa utveckla sig
först på yttersta spetsen, och toppar man plan-
torna, så snart motten visa sig (hvilket ej sker,
förrän bönorna stå i full blommning), så sprida
de sig ej. De öfversta blommorna sätta för resten
aldrig frukt, och. toppningen är således endast till
fördel för de öfriga. — Den som odlar pepparrot,
bortrensar nu alla birötter, hvarefter hufvudro-
ten åter betäckes med jord. Detsamma sker med
selleriknölarna, hvilkas växt man kan beforda ge-
nom gödning med utspädd kaffesump. — Gurkor,
hvilka man bestämmer till fröodling, läggas på
glasskifvor; man brukar välja den närmast huf-
vudrankan befintliga gurkan och aldrig mer än ett
exemplar af hvarje planta. De plockas ej, förrän
de blifvit mörkgula, och få eftermogna i solen, tills
de kännas mjuka. Det urtagna fröhuset utställes
till jäsning, hvarefter kärnorna läggas en stund i
vatten och sedan torkas väl. — Kål, potatis in. m.
kupas efter behof; kålmask bortplockas, morötter,
rödbetor o. d. gallras. — Hufcudsallad skördar
man vanligen på så sätt, att man skär utaf huf-
vudet och låter roten stå kvar i jorden. Detta
är dock ett fel; ty kring sallads (och kålplantors)
rötter samlar sig oftast hvit ohyra, hvilken, om ro-
ten kvarblifver i jorden, förökas och sprides i för-
skräcklig mängd. I och med detsamma som de
uppryckta rötterna vissna, förtorka insekterna.
Stenia.
åfa
”Mor, det var inte jag...”
Jpj e flesta föräldrar skulle få ett sorgligt re-
gister att gå igenom, om det hade upp-
^ _ tecknats hvar gång de, antingen med ord
eller hand, straffat sina barn oförtjänt. I de
flesta fall glömmer far eller mor snart så-
dana »småsaker» som den att barnet fick
straff eller bannor, och ofta ger man sig icke
tid att på förhand undersöka saken, utan lå-
ter sitt dåliga lynne råda.
Att emellertid icke alltid barnet bar så lätt
för att glömma den sortens »småsaker», må
följande tjäna som exempel på. Den moder,
det gäller, önskar få den lilla tilldragelsen om-
ÉDUN
talad, för att andra mödrar må kunna lära
något däraf.
Det var strax före sistlidne jul. Modern
hade sändt sin flicka på apoteket efter för 10
öre mandeldroppar, och under tiden ordnade
hon de öfriga saker, som behöfdes för julbrö-
det. Mjöl, russin, socker o. s. v. var iord-
ninglagdt i det stora fatet, och så kom flickan
med mandeldropparne. Nu befanns, att korken
i den lilla flaskan var sä djupt nedtryckt, att
man ej kunde få tag i den, och modern ban-
nade strängt den lilla, för att hon hade tryckt
ned den så mycket. Men barnet påstod ifrigt,
att hon ej hade rört vid korken. »Det var
herrn på apoteket, som gjorde det.»
Som nu modern stod med flaskan öfver fa-
tet och borrade med saxudden för att få ut
korken, sprang flaskan sönder i små bitar, och
det kunde inte bli tal om att plocka glas-
skärfvorna. ur mjölet.
I förbittringen glömde modern sig själf och
gaf barnet en hård risbastu, för att »hon
hade tryckt ned korken så djupt».
Tiden gick, och modern tänkte icke mer
på den obetydliga historien. Men nyligen blef
den lilla flickan sjuk och låg bara några da-
gar, så måste hon dö. Modern satt trofast
vid sjukbädden och hade i dagar och nätter
ingen hvila.
Fram mot morgonsidan, såsom läkaren hade
förutsagt, märkte hon, att de sista ögonblic-
ken närmade sig. •— Då lade den lilla flic-
kan armen om moderns hals och hviskade:
»Mor, det var inte jag, som tryckte ned
korken så hårdt i flaskan ...»
Up notisboken*
De svenska kvinnorna på Chi-
cagoutställningen. För att under som-
marmånaderna besöka olika delar af landet
i ändamål att utse för utställning i »Wo-
mans building» lämpliga föremål af särskildt
framstaev.de arbeten, såväl ax kvinnlig slöjd
som med’ egendomlig nationel prägel, har
damkomitén antagit fröken Carin Västberg,
hvilken för detta ändamål af k. svenska ut-
ställningskomitén erhållit fribiljett på statens
järnvägar samt ett resebidrag af 300 kr.
Kronprinsen har till komiténs förfogande ställt
en till byrå särdeles lämplig lokal i arfprin-
sens palats vid Gustaf Adolfs torg, i hvilken
centralkomitén i höst kommer att återupp-
taga det för närvarande hvilande arbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>