Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28. 8 juli 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 IDUN J 892
utestänga hvarje den minsta ljusstråle. Först
när detta är gjordt, kan det lyckas att erhålla
en acceptabel fotografi ; förut är det absolut
omöjligt.
För att upplysa denna nattsvarta vistelseort
använder man en röd lampa, hvaraf finnas
många sorter hos hvarje handlande med foto-
grafiartiklar, Rödt ljus måste man nämligen
använda, ty rödt är den enda färg, som ej in
verkar på de ljuskänsliga plåtarne.
Denna mörka kammare användes nu, dels
när man sätter in plåtarne i sina kasetter,
dels vid den efterföljande behandlingen af de
tagna plåtarne.
I detta sammanhang kanske ock bör näm-
nas, att det måhända är lämpligt att i denna
mera sparsamt upplysta lokal använda ett
större, särskildt härför förfärdigadt förkläde
och för öfrigt ej precis, när man arbetar i
mörkrummet, vara iklädd någon finare dräkt.
Det kan nämligen bända — synnerligast i bör-
jan, innan tillräcklig vana förvärfvats — att
man ej häller allt på sin rätta plats, utan
bredvid flaskor och skålar, och sedan råkar
tangera de öfversvämmade orterna med en eller
annan liten förtjusande armbåge, bvarifrån den
ofrivilliga syndaflodens verkningar lätteligen
sprida sig till öfriga delar af kroppen eller,
rättare sagdt, klädningen.
När man nu skall fotografera, sätter man i
mörkrummet i en eller flere plåtar i sina ka-
setter och riktar kameran mot det föremål,
som man vill alfotografera. Att observera är
härvid, att man ej får uppställa apparaten
så, att solen lyser rakt in i objektivet (lin-
sen). Då blir nämligen resultatet ej precis
vackert.
När inriktningen skett, följer exponeringen,
d. v. s. plåtens utsättande för de genom lin-
sen samlade solstrålarnes inverkan. Såsom
allmän regel med afseende pä expositionstidens
längd gäller, att man bör använda så kort ex-
positionstid som möjligt. Man får nämligen
ej, såsom många, tro, att ju längre tid man
låter objektivet vara öppet, desto bättre blir
plåten. Ute i det fria är, om terrängen är
mera fri och öppen, vanligen en sekund till-
räcklig ; ofta kan man använda kortare tid.
Inne i rum och ute under skuggiga träd får
man anslå längre expositionstid.
Efter plåtens tagande följa i ordningen den-
sammas framkallande och fixering, två proce-
durer, som emellertid här ej kunna upptas till
behandling, utan hänvisas till de utförliga och
i allmänhet tillförlitliga handböcker, som finnas
för amatörer att tillgå, specielt till den af re-
daktörer för Fot. Tidskrift hr A. Roosval verk-
ställda öfversättningen af Pizzighelli’s hand-
bok.
I -förbigående kan anmärkas, att man nume-
ra vid framkallandet kan slippa bli brunfär-
gad om fingrarne, ty man kan nu välja mel-
lan flere olika slag af framkallningslösningar,
så att man ej för att få vackra plåtar behöf-
ver vara hänvisad till den otrefliga pyrogallus-
syran, alla snygge dödliges förskräckelse, då
den lifligen delar med sig af sin färg åt allt,
som den kommer i beröring med.
Efter framkallande, fixering och därmed sam-
manhängande sköljningar kommer torkningen
af plåten. När plåten (eller negativet) är full-
komligt torr, kan man begagna den till kopie-
ring.
Denna procedur går så till, att man lägger
plåten i en s. k. kopierram mot ett Ijuskäns-
ligt papper. När kopieringen är fullbordad,
följa toning och fixering af papperskopian
(den positiva bilden). Ljuskänsligt papper fin-
nes af många olika slag, och bruksanvisning
medföljer vanligen papperet. För amatörer
torde vara lämpligast att begagna s. k. Aristo-
papper, som är mycket bekvämt att handtera,
och vid hvilket man kan sammanslå tonings-
och fixerlösningen till en.
Efter toningen och fixeringen följer skölj-
ning i vatten. Därefter klistrar man upp ko-
pian eller låter den torka sådan den är.
Sådant är i största korthet tillvägagåendet
vid fotografering. Mången tycker kanske af
denna beskrifning, att det månde vara tämli-
gen inveckladt och tråkigt att vara fotograf.
Så är emellertid ej förhållandet. Har man
blott kommit förbi de värsta stötestenarne, blir
man mer och mer intresserad för saken; man
ser, att resultaten bli bättre och bättre, och
länge dröjer det kanske ej, förrän det går
därhän, att man anser, att de stunder man
tillbringar i sitt laboratorium äro de trefligaste
på hela dagen. Så har det gått med mig,
och så antar jag, att det går med det stora
flertalet af dem, som med den allra minsta
gnista af artistisk och estetisk begåfning slå
sig på att fotografera. Saken är ju för öfrigt
helt naturlig. Blan kan med relativt ringa
hjälpmedel enkelt och snabbt afbilda sina när-
maste, vänner och bekanta, familjescener, vyer
och allt möjligt. Retuchering kommer högst
sällan i fråga; behöfves den — t. ex. om
felaktigheter förekomma i plåten -— är nog
bäst att lämna bort plåten till en yrkesfoto-
graf, ty retuchering är en mycket delikat sak.
För öfrigt är för amatören att märka, att
vill han så billigt som möjligt drifva sin »rö-
relse», bör han endast i nödfall köpa färdiga
lösningar. Bereder han dem själf, hvilket ej
alls är svårt, blir det nämligen mycket billigare,
än om han köper dem färdiga hes hrr foto-
grafihandlande.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
