Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 28. 8 juli 1892
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8§2
dan, oaktadt de lågo i vägen för de arbetan-
de, och månget sorgset ansikte log vid bar-
nens joller, mången af last sölad hand for
smekande öfver deras ljusa hufvuden ; det syn-
tes, att dessa barn öfvade sin omedvetna mis-
sionsgärning: syndens kvinnor vållade de små
intet ondt, men dessas oskuld och deras till-
litsfullt utsträckta armar väckte till lif goda
kvinnliga känslor.
Ett annat rum utgör »syateliern»; det ståt-
liga namnet motsvaras ej af verkligheten : i
ett litet trångt rum håller en afdelning på att
sy linnesöm — den gamla kvinnan vid fön-
stret med det fårade ansiktet är en délirant;
hon ser stygg och skygg ut. Bokbinderiet
däremot är stängdt, enär f. n. ingen afsättning
finnes för dess verksamhet.
Tvärs öfver gården ligger en liten byggnad,
som inrymmer kök och matsal ; det är ett slags
»ryggåsstuga» med länga bord och bänkar,
där de gemensamma måltiderna intagas.
Af de 35 kvinnor — den yngsta 14, den
äldsta 40—50 år gammal — som f. n. finnas
eller kunna rymmas i räddningshemmet, bo el-
ler ligga ej mer än nio på själfva platsen.
»Utrymmet är så litet» —sannt nog; man nä-
stan häpnar öfver, att den lilla byggnaden dock
kan inrymma så mycket. Sjutton af kvinnor-
na bo i närheten i en därtill hyrd våning vid
Surbrunnsgatan. Eu »kapten» n:r 2 — ägare
af det ljusa ansiktet i portluckan -— följer en
dit och förevisar bostaden, en ganska stor och
rymlig våniDg i mera modern stil, stängd om
dagarna och endast afsedd att tjäna till uppe-
håll under natten.
I köket stod emellertid en kvinna, syssel-
satt med att »prässa» röda tröjor, en äldre
kvinna med ett högst frånstötande yttre, grå-
gul i ansiktet, lömsk i blicken, gråsprängd i
håret. Denna kvinna hade varit på tukthus
flere gånger om, och, sade den ljusa »kapte-
nen», helt visst hamnar hon där åter, när hon
kommer på egen hand. Ur våningen kunde
hon emellertid ej komma, enär denna var läst.
Hon bar ett tatueradt märke, några inbrän-
da ord, på handleden: »det där är minne af
någon »vän», upplyste den ljusa sedan, »så-
dana ha de, alla våra flickor, på axlar, armar
bröst — -—»
Om ej hon och hennes kamrat, kaptenen n:r
1, kände sig oroliga eller ängsliga att stän-
digt vistas bland dessa kvinnor, och om de —
så unga — kunde uppehålla respekten?
»Ja, hur svåra klagomålen än äro från fän-
gelset, så visa de aldrig oss någon ohöflighet
— de veta, att vi älska dem, och det är sä-
kert, jag älskar mitt arbete, ja, jag älskar det
så högt, så högt så —• ■— —»
En ström af ord flödade, liknande en många
gånger repeterad utanläxa, medan det ljusa an-
siktet förblir alldeles uttryckslöst och en fres-
telse att le åter bemäktigar sig den lyssnande.
Denna frestelse försvinner dock åter inför
detta långt mera sägande faktum, att dessa
båda »frälsningskaptener» i själfva verket af
fri vilja åtagit sig en mycket både stor, god
och svår, i sann mening kristlig lifsgärning,
på hvilken högst få kvinnor skulle vilja pröf-
va sina krafter, och med hvilken ännu färre
skulle kunna gå i land, äfven om de vore i
besittning af en större intellektuel uppfostran
och finare vanor, än hvad som kommit på de
flesta kvinnliga frälsningsofficerarnes lott. -—
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
IDUN
Lyckan.
AU söka lyckan en larmande hop
Drog vägen fram med huller och rop.
Beslöjad och stum en kvinna kom.
De störta framåt och se sig ej om.
Hon 1er och undan slöjan drar.
De äro förbi. Det Lyckan var.
Up notisboken.
Attio år fyllde den 30 juni enkefru Sophie
Berg, född Unonius. Dagen firades på hennes vid
Saltsjön vackert belägna landtställe Nedre Manilla
å Djurgården af en stor krets af släkt och vänner,
hvilkas känslor af tillgifvenbet och vördnad tol-
kades i hjärtliga ordalag af f. d. tullförvaltaren
Unonius, den bekante författaren till »Minnen från
en 17-årig vistelse i Amerika», själf nu snart 82-
årig. Fru Berg är i besittning af oförminskade
själsförmögenheter och äger en för sina år god
hälsa samt ovanlig liflighet.
*
Hedrad landsmaninna. Fröken Hildegard
Werner — sedan en längre tid bosatt i England
— har invalts till »Associate of the Royal Char-
tered Institute of journalists in England». Fröken
Werner är den första kvinna i hela norra Eng-
land, som vunnit denna hedersbetygelse för litte-
rära bidrag till engelska och utländska tidningar.
*
En kvinnlig italiensk läkare, fröken Pallie
de Beassecchi från Milano, vistas sedan någon tid
i hufvudstaden för att dels studera den svenska
sjukgymnastiken, hvilken hon tänker lära under
ledning af prof. Kjellgren på Sanna vid Jönköping,
och dels taga kännedom om vårt lands sjukhus,
synnerligast barmhertighetsasylen och stiftelserna.
Fröken Beassecchi har förut studerat vid univer-
siteten i Paris och Dresden, på hvilken senare
plats hon erhållit doktorsgraden. Hon har, trots
sin ungdom, äfven hunnit med att i sitt hemland
hålla föreläsnirgar om utvecklingen af den moderna
gymnastiken.
*
Svenska afliden i utlandet. Näst förlidne
torsdag afled i Köpenhamn öfverhofmarskalken
Carl Ludv. Lovenskiolds efterlämnade maka, Au-
gusta Lovenskiold, född Lagerheim, i en ålder af
64 år. Friherrinnan Lovenskiold var svenska till
börden; dotter till excellensen frih. Elias Lager-
heim, föddes hon 1828 och bars till dopet af
konung Carl XIV Johan samt blef gift med baron
Lovenskiold 1852.
*
Damer på kapprodd. Äfven våra damer
börja nu ägna sig åt den friska sporten på sjön.
Lilla Valdemarsklubben är namnet på ett kapp-
roddssällskap af damgiggar, som en afton i förra
veckan företog sin första kapprodd för året, om-
fattande två afdelningar: en för treårade jullar
och en för fyraårade giggar.
I första afdelningen inkom »Zenia» som första
båt på en tid af 14 min. 42 sek. och erhöll första
priset. I andra täflingen, där sju båtlag deltogo,
inkom först »Ceefai» på 14 min. 4 sek. och erhöll
klubbens bronsmedalj ; närmast inkom »Julie», rodd
af fyra unga flickor (af hvilka den äldsta var 16
—17 år).
Banan var tagen mellan Augustendal och Svin-
dalsviken fram till Grönudden, en väglängd af 1,2
eng. mil. Såsom kavaljerer medföljde några båt-
lag idrottsmän.
*
Folkskollärarinnorna skola träffas. Ett
allmänt svenskt folkskollärarinnemöte är nämligen
ämnadt att hållas i Jönköping den 6 eller 11 inst.
aug. På mötet komma att behandlas dels skol-
frågor, sådana som om slöjd, kokskolor, samun-
dervisning, dels angelägenheter som hufvudsakli-
gen röra kårens medlemmar.
*
Författarinna och café-sångerska. An-
nie Vivanti är en ung italiensk författarinna af
den »veristiska» (realistiska) riktningen. Hon är
sicilianska, fostrad af den lavaheta jorden vid
Etnas fot, rikt född, bildad — och fantastiskt an-
lagd. En vacker dag var hon försvunnen från
föräldrahemmet. Ett år gick, och på Sicilien hör-
des ingenting af den förrymda, tills man en dag
läste i tidningarna, att ett café-chantant i Milano
hade presenterat sin publik en ny sångerska vid
namn Annie Vivanti.
Länge förde hon tribunsångerskans lif. På fri-
timmarne skref hon noveller och poesi. Till ett
band af hennes dikter skref Carducci ett företal,
och så var hennes literära lycka gjord. Milanos
förläggare slogos om hennes arbeten, Annie Vi-
vanti blef rik på sin penna.
På sina olika studier af lifvet har hon byggt sin
stora roman — den, som heter »Marion, artista
di café-concerton, och som delvis är skildringen af
hennes eget korta, men skiftesrika lif.
Ungefär samtidigt med utgifvandet af nämnda
bok förlofvade hon sig med en äldre, berömd ve-
tenskapsman. Denna förbindelse blef“ emellertid
snart bruten, och nu skall den unga sicilianskan
fira sitt bröllop med en engelsk Iord.
*
Atta kvinnliga naturforskare deltaga i det
i dagarne pågående skandinaviska naturforskare-
mötet i Köbenhavn. Af dessa äro 2 svenskor, 4
norskor och 2 danskor.
*
I Serbien finnas numera kvinnliga lulltjänste-
män på österrikisk-ungerska gränsen.
Valeria.
N ovelJ
af
1. S. Tu rgenj eff.
För Idun öfversatt från ryskan.
(Forts.)
IV.
Valeria insomnade ej på länge. Hennes blod
flöt i ådrorna tungt och trögt, och i hufvudet kände
hon en lätt susning — en följd af det egendom-
liga vinet, trodde hon, eller måhända förorsakadt
af Muzios fantastiska berättelser och violinspel.
Först mot morgonen inslumrade hon och hade en
märkvärdig dröm ...
Hon tyckte sig inträda i en rymlig kammare
med lågt, hvälfdt tak — ett sådant rum hade hon
adrig i hela sitt lif skådat. Väggarne voro i sin
helhet öfverdragna med blåa porslinsplattor, prydda
med fina teckningar i guld. Taket var af marmor
samt uppbars af smäckra, skulpterade pelare af
alabaster. Såväl själfva taket som pelarne syn-
tes henne vara halft genomskinliga: en matt ro-
senfärg inträngde från alla håll i rummet och gaf
alla föremål en mystiskt entonig belysning. En
smal matta med mjuka kuddar låg midt på det
spegelblanka golfvet, och nästan omärkbart röko
i hörnen höga rökelsekar, föreställande fantastiska
vidunder. Älla fönster saknades. Dörren, som
doldes af ett sammetsförhänge, befann sig i en
fördjupning i väggen. Plötsligt ser hon förhänget
sakta röra sig, det föres åt sidan, och in trädde
Muzio. Han hälsar, öppnar sina armar, småler.
Hans starka armar fatta om hennes kropp. Hans
heta läppar bränna henne, hon sviktar och faller,
på kuddarne .., Först efter en ohygglig kamp vak-
nade Valeria. Hon var nästan stel af fasa.
Änuu utan att fatta, hvar hon var eller hvad
som händt henne, reste hon sig från sin bädd och
såg sig omkring.
En darrning genomflög hela hennes kropp. Fabio
låg vid hennes sida. Han sof, men hans ansikte
som belystes af fullmånens klara sken, var blekt
som döden.
Valeria väckte mannen, som så snart han öpp-
nat ögonen utbrast: »Hvad har händt dig?»
»Jag har sett... jag har haft en ohygglig dröm,»
hviskade hon, änuu alltjämt darrande.
Men i samma ögonblick hördes några kraftiga
toner, och båda igenkände den melodi, som Muzio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1892/0227.html
