Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 31. 29 juli 1892
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iö92 ÎDUN
Iduns panoptikon.
jÆjet är ju särdeles fägnesamt att se de euro-
Cif peiska turisterna — de amerikanska millio-
närerna ieke förglömmandes — styra kosan
till värt land, ty det är med detta på samma
sätt som belgaren och luxemburgaren bruka
säga om de franska duellanterna, hvilka
komma för att spetsa hvarandra på deras
mark: »Det stadnar alltid något pengar kvar
i landet!» Huruvida de amerikanska millio-
närerna uppfyllt sin skyldighet (eller hvad
somliga kanske betraktade som en skyldig-
het) att slå sig ihop om att lämna en million
eller så efter sig i Sverige, det vet jag ej,
men är föga böjd att tro det. Hvad jag
däremot både tror och vet, det är att vi här
i detta konungarike äro en smula barnsligt
naiva både i ett som annat och därigenom
icke sällan göra oss smått löjliga för främ-
mande. Den där folkskolläraren nere i Små-
land, som kommenderade barnen till stationen
för att sjunga folksången för »millionärerna»,
skulle jag inte ha något emot att veta få en
skrapa, och om det hade kommit ett försvar-
ligt störtregn och afkylt nyfikenheten hos de
täta lederna vid Stockholms centralbangård,
så hade det kanske heller inte varit så illa.
* *
*
Bland andra resande, som hedrat Stock-
holm med ett besök nu under sommaren, är
en fransk dam, femme de lettres och direk-
tris för en på sätt och vis parisisk Idun, den
redan gamla och mycket ansedda le Constel-
ler des Dames et des Demoiselles, madame
Apparuti — äfven hon ganska gammal och
ganska ansedd. Hon tog in på Grand Hotel,
och hennes första fråga var efter en af våra
unga skalder, af hvars poemer några stycken,
öfversatta af ingen mindre än franska akade-
miens (som jag tror) äldste ledamot Xavier
Marinier, varit införda i hennes tidning. Hr
Z. — eller hvarför skulle vi ej skrifva ut
namnet! — hr Daniel Fallström fanns i Stock-
holm, kände sig med rätta smickrad både å
egna och svenska litteraturens vägnar, in-
ställde sig och bief madame Apparutis cice-
ron i Stockholm, hvarefter hon afreste till
Ryssland, dit hon var kallad af själfvaste
kejsarinnan.
Så långt var allting godt och väl. Men
hvad få vi väl sedan läsa i tidningarna?
Vår litterära dam hade ett geni, som räckte
till äfven för annat än att vara rådgif-
vare åt les Dames et les Demoiselles. Hon
ville äfven förse dem med alla de vackra
saker, som hon beskref i sin tidning, och eta-
blerade för den skull vid sidan af sin lite-
rära verkstad en dito för toilettartiklar af
allav slag. Äfven i detta är ju ingenting
ondt, måhända icke heller så fasligt mycket
däruti att hon skröt med att ega kunder, som
hon i verkligheten icke hade, —- ty det är
många som göra det. Men när hon tog sig
före att låta förfärdiga falska bref med be-
ställningar från ryska hofvet och den högsta
aristokratien samt på grund af dessa lurade
till sig den anspråkslösa summan af 3 millio-
ner francs af godtrogna förlagsmän och slut-
ligen rymde, då visar detta en uppfattning
af rätts- och pliktförhållandena, som icke ens
kan undskyllas genom det värde hon visat
sig sätta på svensk poesi.
* #
*
Madame Apparutis affär har gjort upp-
seende i Paris, vida mer än hennes litterära
dam-tidning förut någonsin hade gjort, men
dock icke så mycket som en annan fruntim-
mersaffär, hvars hjältinna (om man får be-
gagna detta namn, när det egentligen gäller
en penningesak) ökat charmen af sitt poetiska
svärmeri genom att strängt bevara sitt incog-
nito. Förhållandet är detta:
Det finnes, såsom herrskapet säkert känner,
i Paris en skådespelare vid Théâtre Français
vid namn Mounet-Sully. Han är tragedien,
har stora talande ögon och bär långt lockigt
hår, äger er en stämma hvars fylliga välklang
och djupa vibrationer sätta alla fruntimmers-
hjärtan i rörelse, och han skulle med ett ord
sagdt prydas af alla de högsta fullkomlighe-
ter, som en aktör kan besitta, om han icke
började få en måhända liten smula ruudad
växt under bröstet. Men ömma hjärtan för-
bise denna ofullkomlighet, och det är ett så-
dant ömt bjärta som nyligen dikterat ett bref
till Théâtre Français’ direktör hr Claréie,
hvilket kommit mycket buller åstad. Det in-
nehåller nämligen erbjudande om en mycket
stor donation till denna konstanstalt med vill-
kor att i densamma, under peristylen, uppstäl-
les en staty af hr Mounet-Sully vid sidan af
dem, som redan befinna sig der, Talma, nulle
Rachel och nulle Mars.
Det berättas att teaterns styrande komilé
med hr Clarétie i spetsen råkat i valet och
kvalet på det obehagligate sätt genom detta
anbud. Å ena sidan skulle donationen (och
jag upprepar, att den lär vara högst betyd-
lig) vara mycket angenäm att mottaga, men
å den andra måste det för hr Mounet-Sullys
kamrater bli mer än retfullt att få se deDne
ännu i lefvande lifvet »statyerad», där de
dagligen och Stundeligen måste passera förbi
honom. Plan borde väl åtminstone kunna
vänta med odödligheten, till dess att han vore
död, tycka de med rätta.
Huru saken skall afgöras, har jag mig ej
bekant, ty ännu har intet svar ingått från
komitén. Men orsaken hvarför jag fästat
uppmärksamheten vid denna sak är, att det
synes mig ligga däruti ett frö till redande af
vår egen kungliga teaters mycket intrasslade
och ledsamma affärer. Hvad en enda fransk
dam kan bestå i peuningväg det måtte väl
kunna åstadkommas genom summan af samt-
liga hr Ödmanns beundrarinnor ... Se så, ett
raskt initiativ och ett dito i portmonnäen, och
millionen bör snart kunna ligga färdig! Bild-
huggaren får 25,000; de öfriga 975,000 gå
till teaterpersonalens löner, och jag svär på,
att ingen enda af kamraterna skall kasta
någon afundens skugga öfver »den störste
sångarns bild som norden bär» — det stod
ju något sådant på en af kransarna i höstas.
Han skulle till och med säkert få trona
ensam, om så skulle vara, under peristylen
eller uppe på taket eller hvar som helst.
* *
*
Apropos ensam . . .
Emiren af Bokhara, härskaren öfver det
vidsträckta transkaspiska området, som Ryss-
land vill ha under sitt protektorat till att
börja med, fick nyligen den idén att vid sitt
hof föranstalta en välgörenhetsbazar efter mön-
stret af dem, som brukas i Europa, och som
särskildt denna vinter mycket förekommit i
S:t Petersburg till förmån för hungersnödens
offer.
Det var emellertid en liten svårighet, som
uppställde sig mot planen, — en enda som
tycktes oöfvervinnelig: huru skulle man kunna
förena haremdamernas oundgängliga närvaro
24?
såsom försäljerskor med de religiösa förskrif-
terna, som absolut förbjuda, att de få visa
sig för främmande blickar? — Emiren fun-
derade och funderade och fann slutligen på
råd.
I en af de ofantligt stora salarne i sitt
palats lät han anordna ett lika stort antal
försäljningsstånd, som han hade damer i sitt
harem betraktade såsom värdiga att uppträda
vid detta tillfälle. Det blef 250. Butikerna
dekorerades och försågos med blommor, dra-
perier, mattor och dyrbara väfnader, smycken
och andra dyrbarheter o. s. v., o. s. v. — med
ett ord allt som kunde åstadkommas i riket
af hvad som brukar finnas vid liknande till-
fällen. När allt och alla voro i ordning, kom
emiren, moi ensam. Och moi ensam vand-
rade han där omkring i tre dagars tid, gjorde
sina inköp och underhöll sig med försäljer-
skorna . . .
Trots bristen på konkurrens lärer försälj-
ningssumman, som expedierades till S:t Pe-
tersburg, icke ha varit liten.
Renho/m.
—OSggD—
Ur notisboken.
Remarkabelt besök. Mrs Emily Crawford,
den berömda korrespondenten i Paris för Daily News
m. fl. engelska tidningar, är för närvarande jämte
en dotter på besök i Stockholm. Mrs Crawford
kommer från Norge, der hon besökt Trondhjem och
Nordkap.
I n:r 37 af Idun för 1S90 meddelade vi den rykt-
bara kvinnans porträtt jämte lefnadsleckning, hvar-
för hon helt visst för våra läsarinnor bör kunna
räkna sig som en gammal bekant.
*
Hjdrtesorg. En korrespondent meddelar från
Florens den upprörande underrättelsen, att den fram-
stående sångaren Osvaldo Bottero, som vid sina
gästspel i Stockholm omfattats med så varma sym-
patier, begått själfmord å sitt rum i hotell II Rebec-
chino i Florens. Anledningen till själfmordet säges
vara sorg öfver förlusten af hustrun, den väna sven-
ska sångerskan Georgina Sommelius, som — enligt
hvad våra läsarinnor känna — efter långvarigt bröst-
lidande gick bort i våras.
Dödens skörd. Den 15 d:s afled i Folkestone
i England fru Louise Hay Norderling, född Drum-
mond Hay. Hon var född 1813 och dotter af en-
gelske ministern i Marocko Edward Auriol Drum-
mond Hay, hvilken tillhörde den förnämliga släkten
Drummond Hay, som 980 adlades af konung Ken-
neth III af Skottland. Hon blef 1838 gift med
ryttmästaren vid Lifregementets dragonkår G. Ch.
A. Norderling, efter hvilken hon var enka sedan
1847. Den aflidna sörjes af sonen, ryttmästaren vid
Kronprinsens husarregemente Roland Mont d’Or
Norderling, och en dotter.
*
Damernas velocipedsporl. En kvinnlig
velocipedist från Stockholm, fröken Annie Maggie
Ohlson, anlände i tisdags förra veckan till Tierp kl.
7 på aftonen. Kl. 9 på morgonen hade hon afiest
från Stockholm. På onsdagen fortsattes färden öfver
Gefle till Hamrånge gästgifvargård, då 13 mil fär-
dats, deraf 8 mil på en för velocipedryttare nästan
ofarbar nygrusad väg. Vid 1-tiden i torsdags mid-
dag framkom den raska unga damen till Söderhamn,
slutpunkten för färden norrut. Fröken Ohlson, som
blott sedan två månader tillbaka idkat velociped-
sport, ämnar deltaga i distansridten mellan Upsala
och Gefle den 31 d:s.
*
Svenska död i kolera. Från Baku, där ko-
leran under senaste veckorna skördat sina offer, in-
går underrättelsen att fru Ebba Cedergren, dotter
till bokföraren vid Motala verkstad Carl Kock samt
gift med ingeniören Cedergren, aflidit i kolera. Nästan
samtidigt afled de båda makarnes enda barn, en
dotter, på 1 år och 4 månaders ålder. Modern var
vid sin död 26 år gammal.
♦
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1892/0251.html
