Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 32. 5 augusti 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PUH
– - ■ - - - •••
KR111
yiNNAN
.
.
.
.i
Stockholm. Oernandts Boktr.-Aktleb.
Ü’M
N:r 32 (242) Fredagen den 5 augusti 1892. 5:te årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun med Modetidning och
kolorerade planscher.......... kr 8: —
Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50
Idun ensam................................ * A. —
Byra :
Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr,
(Aftonbladets nya hus.)
Prenumer. sker i landsorten å post-
anstalt, i Stockholm hos redaktion.
Redaktör ock utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 12—1.
Allm. Telef. 61 47.
U tgifningsti d:
hvarje helgfri freda«
Lösnummarspris I 5 öra
(vid kompletteringar).
Annonspris :
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad
Camilla Collet.
’fie flesta bland Iduns
2d läsarinnor ha väl åt-
™ minstone hört talas
om den stora litterära
striden i Norge pä trettio-
talet, den Wergeland-
Welhavenska striden. Vis-
serligen rörde den sig vä-
sentligast inom litteratu-
rens råmärken, men så-
väl i siDa syften som i
sina konsekvenser pekade
densamma dock vida ut
öfver det litterära lifvet
och de litterära intresse-
na. Det gällde frågan
om norska folkets utveck-
lingsvägar, och de som
känna norrmännens liflig-
het och häftighet i allt
hvad som rör det natio-
nella, skola lätt inse, att
den nämnda striden kom
att uppröra hela nationen.
Sedan den politiska
skilsmessan från Dan-
mark var det både na-
turligt och nödvändigt,
att utvecklingen i Norge
slog in på andra vägar
än den danska. Frågan
var endast, om man så
att säga skulle rothugga
det gamla trädet eller om
man skulle låta det nya
växa så småningom fram
ur det gamla genom ymp-
ningar på den gamla stam-
men. Den förra åsikten
representerades afWerge-
land, den senare afWel-
haven, och striden erhöll
sin hela bittra karaktär
fomn
mm
genom denna »nationella»
fråga.
Camilla Collet är en
syster till Henrik Werge-
land, men hennes skap-
lyune är ett helt annat
än hans var, och hon
kände sig i alla afseen-
den dragen åt det Wel-
havenska hållet. Werge–
lands snille var rikt, sväl-
lande, stormande, men
oregelbundet och ofta
ganska formlöst. Systerns
är fint, spirituelt och
formsökande. Redan un-
der sin vistelse i fäderne-
hemmet, Eidsvolds präst-
gård, var hon på det
klara med sina åsikter,
och dessa stärktes och
formades ytterligare se-
dan hon tjuguåtta är gam-
mal gifte sig med pro-
fessor P. J. Collet, en
bland Welhavens anhän-
gare, och hon nu i Kri-
stiania kom i direkt be-
röring med den Welha-
venska kretsen.
Hon föddes den 23 ja-
nuari 1813, och det var
således år 1831 hon blef
bofast i hufvudstaden.
Denna ägde ej som nu
sina 150,000 innevånare
och en börjande storstads-
prägel jämte ett ganska
rikt utveckladt konstnär-
ligt lif; man hade att
göra med en småstad på
25—30,000 innevånare.
Alla kände alla, och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
