Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 37. 9 september 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ING
üül
yiNNAN
I»;
–-•’ •••
um:
4m
BM
N:r 37 (247) Fredagen den 9 september 1892.
Stockholm. Gsrnandts Bokir.-Aktieb.
5:te årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun med Modetidning och
kolorerade planscher_________ kr. 8: —
JByrå :
Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr,
(Aftonbladets nya hus.)
Kedakiör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
U tgifningsti d:
hvarje helgfri fredag
Annonsprls :
38 öre pr nonpareillerad.
Pör .Platssökande» o. »Lediga platser.
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50
Idun ensam...................................................... » 4: —
Prenumer. sker 1 landsorten å post-
anstalt, i Stockholm hos redaktion.
Träffaa å byrån kl. 12—1.
Allm. Telef. 61 47.
Lösnummerspris 1 5 öra
(vid kompletteringar).
Sigrid Elmbiad.
(Toi vo.)
^ et är nu mer än tio
3[|. âr sedan jag for för-
i sta gängen såg sig-
naturen Toivo under ett
par små skisser i en af
våra huvudstadstidnin-
gar.
Toivo är ett finskt ord
och betyder: förhoppning,
och den, som valt denna
signatur — hvilken dess-
utom snart blef ofta syn-
lig i tidskrifter och ka-
lendrar samt allt mer
och mer blef allmänhe-
tens gunstling för sina
vekt fina, känsliga samt
om både originalitet och
äkta skaldeflykt vittnande
sånger och visor — hör-
de jag, var en ung son-
dotter till gamle pastor
primarius Abraham Za-
charias Petterson ; att
hon var, visserligen född
i Stockholm, men halft
finska, ej endast emedan
hennes moder var en Suo-
midotter, utan ock för
det hon tillbragt sin barn-
dom och första ungdom
i Suomilandet; vidare att
hon var protegerad »f
Lea, som om henne ytt-
rat, att hon både var en
förhoppningsfull förmåga
och »en riktigt snäll och
rar tös»; i ett kåseri-re-
ferat i N. D. Allehanda
öfver en publicistklubb-
fest kallade »Kapten Gul-
liver» henne för: Sig-
rid den fagra, och Gul-
iså
liver visste, hvad han bå-
de sade och skref.
Själf hade jag dock
icke kommit att med mi-
na lekamliga ögon se för-
fattarinnan i fråga. Men
en dag fick jag tillbud
af min vän Albert An-
derson-Edeuberg att ingå
som daglig hjälpreda i
hans tidskrift, Svenska
Familj-Journalen, som då
förvandlats från månads-
skrift till veckoblad och
behöfde förstärkt redak-
tion. »Men jag har själf
så mycket att ställa med
ekonomien och så’nt där,»
sade Albert, »att du får
rätta dig egentligen efter
redaktionssekreteraren ;
där står redaktionssekre-
teraren — Toivo». Jag
såg en lång, vacker
flicka, med pojkaktigt
hår, men flickaktigt leen-
de, och med bruna ögon,
hvilka hade ett uttryck,
som man aldrig ser an-
nat än hos riktigt tro-
fasta kvinnor och hos
. . . pudlar — må ingen
stöta sig på parallelen;
Chateaubriand, den store
skalden och statsmannen,
har ju sagt, att dess mer
man studerar människor-
na, dess mer lär man sig
högakta pudlarne.
Jag blef mycket be-
låten med min nya re-
daktionssekreterare, och
jag kunde, skam till sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
