Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 9. 3 mars 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 I D U N 1893
De mest få äta spickeskinka,
.Ncir fruarna på riksdcén gå.
Så fromma sitta de och nöjda,
Förutan både punsch och kort,
Och så hjärtinnerligt sig fröjda
At allt hvad deras fruar gjort.
Där hvarje man är öm och trogen,
Arbetare såväl som prins,
Och aldrig går han uppå krogen,
Därför aM ingen krog det finns.
Och på teatrarne i staden
Blott idel storverk männen se,
De skulle svimma hela raden
Vid synen af vår varieté.
Jag sporde, om de finge röka
Sin pipa och sin cigarett.
Det svartes, att de tänkt försöka,
Men måste tvärt slå till reträtt.
Men ändå slippa de ej lukten,
Den kommer från vår jord, man vet,
De undra hur det är med tukten,
Bland herrarne på vår planet.
Jag teg, som godt man kan begripa,
Mot männen ökades mitt groll,
Där låg min gubbes gamla pipa
Och doftade på långa håll.
Att pengar sköta de ej passa,
Af dem de knappast se en skymt,
Och därför ej med någon kassa
En herre uppå Mars har rymt.
Och när med fru han sig ’fournerar»,
Omyndig blir han samma dag,
Hon med hans egendom huserar
Och råder efter sitt behag.
Men läsa får han och studera.
Och bilda sig på alla sätt,
Och därför har han säkert mera
An våra herrar utaf — vett.
Där endast kvinnor ordnar bära;
De ville männert ge, bevars,
Men sägas må till deras ära
Då — skämdes herrarne på Mars.
* *
*
JY’ii, höras orden mer ej klara,
Det surrar blott i telefon,
Det måtte några fruar vara,
Som stå och slamra upp i mån’.
Fru Snorre
■ifr
Ur notisboken.
Den hundraåriga gamla, förre nipperhand-
lerskan C. W. Fürstenhoff, hvilkens porträtt vi
meddelade i förra veckans nummer, är icke mer.
På onsdagen den 22 febr., samma dag som vårt
nummer lades i press, slöt hon för alltid sina
ögon. Då vi endast i ungefär hälften af förra
numrets upplaga hunno låta denna underrättelse
ingå, ha vi i dag på nytt meddelat den.
Från våra kvinnosällskap. Sällskapettillar-
betsßitens befrämjande hade i måndags årsamman-
träde å k. slottet, hvarvid berättelsen för det gångna
året föredrogs. Medlemmar af sällskapets arbetsko-
mité äro fortfarandefru Stråle, ordförande, grefvinnan
Horn och fru Hammarsköld samt fröknarna E.
Frestadius och A. Forsstrand, hvartill under året
kommit fröken Malin Fock. Genom komiténs
bemödanden har arbetsförtjänst beredts åt 42 frun-
timmer. Under året ha arbeten sålts för 3,567 kr. Vid
innevarande års början voro tillgångarne 2,960 kr.
Beloppet af utbetalade arbetslöner uppgick till
2,050 kr. Omsättningssumman af verksamheten i
försäljningslokalen Bikupan har uppgått till 42,512
kr. Äfven under förlidet år erhöll Bikupan från
kronprinsessan en gåfva af orientaliska broderier.
Svenska allmänna kvinnoföreningen till djurens
skydd hade samma afton årsmöle å Hôtel Con-
tinentals stora sal.
Styrelsen har under det gångna året i ett rätt
afsevärdt antal låtit trycka och utdela djurskyds
skrifter samt till järnvägsstyrelsen gjort hemstäl-
lan om ändring i bestämmelserna för transport af
kreatur å statens järnbanor. För världsutställ-
ningen i Chicago har ordföranden utarbetat dels en
redogörelse för djurskyddsarbetet inom Sverige, dels
ock en statistik för djurskyddsföreningarna inom
landet. I och för åstadkommandet af bättre slakt-
metoder ha 34 elever på föreningens föranstaltande
åtnjutit undervisning i slakt vid Sjögrenska slak-
terietablissemententet härstädes. Föreningen räk-
nade den 31 december 1892 239 ständiga samt
803 årsledamöter.
Till ledamot i styrelsen efter fröken E. Cron-
hjelm hade invalts fru Ellen Unge, f. Lundström.
Fruarna J. Varenius, H. Signeul, fröknarna H.
Sparre och J. Lohrmann samt öfverstelöjtnant L.
A. von Hedenberg, kapten C. Axelsson och re-
dektör L. Hökerberg, hvilka voro i tur att afgå ur
styrelsen, omvaldes.
*
En »försakelsevecka» för fosterlandets
försvar. Östermalms lokalkomié af svenska
kvinnoföreningen för fosterlandets försvar har till
föreningens samtliga i Stockholm bosatta med-
lemmar; och öfriga för densammas sträfvanden
nitälskande fosterlandsvänner ställt en varm upp-
maning att, mellan den 1 sta och 15:de mars, ef-
ter egen bekvämlighet utvälja 7 dagar till hållan-
det af en s. k. »försakelsevecka», hvarför inkom-
sten, i likhet med öfriga till föreningen inflytande
medel, skall användas såsom bidrag till ordnandet
af Norrlands fasta försvar. Medel, som på ofvan
nämnde sätt inflyta, emottagas från och med den
16 till och med den 22 mars af : fröken Aug.
Areschoug, Brahegatan n:r 21; fruarna Edith
Nordström, född Fischer, Engelbrektsgatan mr 3;
Engel Ovens, född Nordström, Riddargatan n:r 1;
Axianne Richert, född von Knorring, Engelbrekts-
gatan n:r 5 ; Desirée Schwartz, Grefturegatan n:r
46; Amanda Stål, född Böös, Nybrogatan 28 B
och Willy Uppström, Floragatan mr 10.
*
Kvinnliga läkarekandidater. Tolf kvinnor
studera för närvarande vid Karolinska institutet
härstädes. Fröknarna Maria Folkeson, Thora
Granström och Ellen Sandelin hafva redan aflagt
medicine kandidatexamen, och fröknarna Elin Beck-
man, Anna Dahlström, Signe af Klinteberg, Anna
Lovén, Mathilda Lundberg, Ada Nilsson, Berna
Skog, Anna Stecksén och Alma Sundqvist förbe-
reda sig till samma examen.
*
Sergels sondotter. Här i hufvudstaden afled
den 24 febr. vid en ålder af nära 78 år fru Caro-
lina Catharina Lychou, född Sergel, äldsta barn-
barnet af vår fräjdade bildhuggare Tobias Sergel.
Hon ingick 1836 äktenskap med apotekare Lychou,
d. v. innehafvaren af apoteket Engeln härstädes,
samt blef änka 1863. Närmast sörjes hon af son
och dotter.
•
Svensk-norsk kvinnoförening i London.
En svensk-norsk kvinnoförening, till största delen
bestående af tjänstflickor, har nyligen bildats i
London. Föreningens ändamål är att bereda
svensk-norska fruntimmer tillfälle att sammanträffa
och upplifva minnet af fäderneslandet, och den
synes omfattas med ganska stort intresse.
För någon tid sedan hade föreningen inbjudit
omkring 90 landsmänjoch landsmaninnor till en li-
ten lyckad fest i S.-t Annes Schoolroom Soho Square.
Efter intaget té tillbringades aftonen med musik
och föredrag på svenska och engelska.
Teater och musik
Kungl. operan. I måndags uppfördes »Regemen-
tets dotter», och hade fru Vendela Andersson-
Sörensen som Maria sin andra gästroll. Som
bekant hörde denna roll fordom till hennes allra
bästa skapelser, och att hon äfven nu förstod att
återgifva den på samma förträffliga sätt som förr,
därom vittnade den ganska talrika publikens en-
tusiastiska bifall och mångfaldiga inropningar.
Osten-föreställningarna å kungl. operan ha nu
afslutats, sedan ytterligare tvänne program gif-
vits förutom det i vårt förra nummer nämnda,’
upptagande »Edmond Kean». Det ena af dessa
var det välbekanta lustspelet »Familjens olycks-
fågel». Hr von der Osten har däri sin bästa roll,
åtminstone af de uppgifter han här visat, och det
ligger onekligen helgjutenhet i hans framställning
af den naiva, öppna, genomhederliga naturmänni-
skan Otto Kolbe. Resultatet blir här så godt, där-
för att denna roll tager i anspråk just de egen-
skaper, som äro hr von der Ostens mest fram-
stående som scenisk konstnär. Ty hvarken för
det patetiska eller det gripande finner han så
sanna uttryck som för det enkelt rättframma och
oförstäldt hjärtliga och därför eröfrar han i Kol-
bes roll vår sympati.
På lördagen i förra veckan gafs Mélesvilles, li-
kaledes genom hr von der Osten, här förut be-
kanta sensationsdram »Hon är vansinnig», därhän
i den sinnessjuke äkte mannens parti ingalunda
försummade tillfället att starkt färglägga den till
sin egen välförstådda natur chargerade rollen.
Det kan icke nekas, att det smakar godtköp af
på den vägen vunna effekter, och bifallet smatt-
rade också allt intensivare, ju högre upp man såg
i salongen.
Det tyska lustspelet »På friarfärd» af Hugo Bür-
ger tillhörde ingalunda de bästa i sin genre; men
några roliga scener slogo rätt mycket an. Hr
von der Ostens godmodiga bonvidant hade mån-
ga lustiga och karaktäristiska moment, och fröken
Tuné förtjänar en ärlig meution för sin lifliga och
friska lilla kokett.
K. Dramatiska teatern var redan i onsdags fär-
dig med nytt program, upptagande ett nytt svenskt
originalstycke, nämligen »Familjens fästman»,
lustspel i tre akter af Frans Hedberg. För denna
nyhet hinna vi dock ej redogöra förrän i nästa
nummer.
Filharmoniska sällskapets andra abonnementskonsert
i tisdags afton å Musikaliska akademien hade ett
alldeles säreget intresse, genom att då för första
gången framfördes ett nytt större verk af en svensk
tondiktare, vår uppburne skald Gunnar Wenner-
berg, som ännu i sin framskridna ålder därmed
ådagalagt en inspiration och skaparkraft, som äf-
ven högt dugande unga krafter på tonkonstens
fält kunde afundas honom. Till Jacobus de Be-
nedictis vidt kända sequens »Stabat mater», som
sedan sekler eldat så många tonsättare till alst-
ring, har nu den svenske‘kompositören fogat en
musik för soli, blandad kör och orkester, som er-
bjuder mycket intresse och i vissa delar kan er-
kännas bland det bästa, som utgått från hans rika
musikaliska ingifvelse.
Att ens något utförligare följa gången af hr
Wennerbergs »Stabat mater» förbjuda oss både
plats och tid, men som synnerligen verknings-
fulla pointer däri vilja vi framhålla inlednings-
och slutkörerna, det närmast efter första kören
följande sköna altsolot, som genom fru Jungstedt
Lindens tolkning gjorde ett gripande intryck,
samt kvartetten medkör »Inflammatus etaccensus».
Under hr A. Halléns ledning fick det intres-
santa verket ett erkännansvärdt framförande; så-
väl kör som orkester skötte sig väl, och solister-
na, bland hvilka, som sagdt, fru Jungstedt-Linden
särskildt glänste, inlade ock all förtjänst om sina
partier; fröken Frödins sopransolon vilja vi sär-
skildt nämna. De öfriga medverkande voro hr
och fru Brag, fröken Hallgren och en amatör.
Den tillstädesvarande kompositören hyllades vid
konsertens slut med uthålligt och synnerligen lif-
ligt bifall, i hvilket konungen och kronprinsen,
som bevistade senare hälften af konserten, togodel.
Konserten inleddes med Bach-Aberts ofta förut
gifna preludium och fuga med koral.
Aulinska kvartettens fjärde kammarmusiksoiré gafs
i onsdags, och hinna vi sålunda, all den stund
tidningen då redan lagts i press, ej meddela nå-
got närmare om densamma förrän i nästa veckas
nummer.
Musikföreningens förut bebådade konsert kommer
att äga rum nästkommande tisdag den 7 dennes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:26 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1893/0072.html
