- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1893 /
110

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. 7 april 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(
Bomulls-Klädningstyger
Franska
M
usslin-Percaler
I
F
u
l
l
s
t
ä
n
d
i
f
f
a
D
r
o
f
k
o
l
l
e
k
t
i
o
n
e
r
1
K
.
L
.
L
u
n
d
b
erq
&
C
o
.
110 I D U N 1893
framställningen af, hur Sigruns kärlek och
sorg äro så starka, att de till och med tränga
igenom döden och grafven, i det Helge för
hennes tårar ej finner någon ro, utan dragés
af dem ifrån sin himmel, ifrån Valhall, för
att åter på jorden möta den sörjande Sigrun.
Visserligen finnes samma grundtanke i tyska,
engelska, slaviska, ja, italienska visor och säg-
ner, men mest återljuder den i norden —
denna tanke, att kärleken är mäktigare än
döden.
Den framträder äfven i nordiska, medeltida
folkvisor, hvilkas djupa släktskap med ifråga-
varande episod af Helges saga är omisskänn-
lig. Vi minnas detta uppslag i en af våra
folkvisor:
I väfven silke, och I spinnen gull,
en fästmö gråter sin fästeman ur mull. —
Vi bevittna nu Sigruns möte med Helge,
när denne träder som vålnad in i sin egen
grafhög, manad dit af hennes sorgs styrka.
Högen är icke till-lyckt, och själf är hon
där före honom. Hon hälsar honom jublande
välkommen, då hon ser honom träda in, blo-
dig, som då han föll för hennes broders hand.
Hon sjunger ut sin glädje som en äkta sköld-
mö.:
Nu är jag så glad,
så glad vid ditt möte
som höge Odins
hungrande korpar,
när valplatsens varma
byten de varsna
eller de däfna af dagg
se dagbräckningen.
Dig vill jag kyssa,
döde konung,
förrän du blodig
brynja aftar;
genomvåt är du
af blodets våg;
ditt hår, o min Helge,
är höljdt med rimfrost. —
Hur skall jag kunna
ge bot härför?
Och Helge svarar:
Du blott det vållar,
du väna Sigrun,
att Helge simmar
i sorgens dagg:
du gråter, gullprydda,
grymma tårar,
förrän att sofva du går,
du solljusa mö!
Hvar tår liksom faller
på bröstet af fursten,
där töar den iskall,
tung af ångest.–––––
Tröstad af Sigruns smekningar, fortsätter
Helge :
Ingen må kväda
klagande sång,
fast såren han ser
på mitt sargade bröst !
»Då redde,» heter det, »Sigrun en bädd i
högen;» hvarpå hon utbrister:
Här har jag bäddat
dig, Helge, en säng,
där sömnen du finner,
du furste min 1
Låt på din arm,
du ädle, mig slumra,
liksom du lät mig
i lifvet förr.
Då natten omsider är förliden, då »orlofs-
tiden» för den döde är ute och han åter må-
ste vara i Valhall — då reser han sig upp
från sitt läger med orden:
Nu måste jag rida
rodnande vägar,
på bleke springarn
spränga genom rymden!
Väster om Bifrosts
bro må jag vara,
förrn Valhalls hane
segerhjältarne väcker !
Men när Helge sedan icke oftare återkom-
mer till högen, där Sigrun i skymningen för-
gäfves väntar honom, »dör hon snart af sorg
och kvidan».
Detta är den jordiska valkyrjans slut.
I »hushållspenningfrågan».
v.
Med verkligt nöje har jag tagit del af uppsatserna
i denna viktiga fråga, icke minst en »Erfaren hus-
faders», ty i hans ironiska skämt torde ligga mera
sanning, än de flesta tänka. Jag vill dock icke där-
för på något sätt förringa de sparsamma fruarnas
uppsatser, utan tackar hjärtligt för de nyttiga lärdo-
mar de gifvit och instämmer tillfullo med »Jo-
hannas» artikel.
Men ändå känner jag mig manad att uppträda
inom skranket och försöka »bryta en lans» för de
vanliga hushållsafgifterna hos s. k. öfverklassperso-
ner, hvilka saken egentligen tycks mig gälla. Jag
är nämligen rädd, att mången liten sparsam fru kan
få rätt ledsamt, om en del påståenden utan vidare
tagas för kontant.
Att man kan lefva på litet nog, det vet jag myc-
ket väl, men då blir också maten därefter, ty »af
intet blir intet». Jag kan äta skummjölk och franskt
bröd till frukost, kokt fläsk, sill och potatis samt
slätvälling till middag, låta bli både öl och kaffe
samt blott äta vattgröt och mjölk till supé ; men jag
undrar, huru många herrar män och söner med trä-
get arbete eller bortskämda af värdshusmaten, huru
många inackorderingar, hvilka äro tämligen allmänt
utbredda och tyckas anse, att allt hvad de betala,
blott gäller maten, samt huru många fruntimmer
med magkatarr och bleksot skulle nöja sig med ett
sådant kosthåll i längden ! ? Och likväl, icke ens detta
får man för intet. Låtom oss beräkna något dylikt:
Frukost: J liter skummjölk 2| öre; 2 franska
bröd 4 öre. Middag; 1 helportion ärter med fläsk
20 öre (från folkköket, utan bröd och utan viner,
blott hvad den »står» till). Supé: \ liter skummjölk
2J öre; 2 franska bröd 4 öre; summa 33 öre.
Det blir ju ändå icke så litet!
Meningen med dessa rader vore därför att bevisa,
det åtskilliga små misstag eller ofullständigheter in-
smugit sig i en del af af de lämnade uppgifterna,
för att nu icke tala om, det en eller annan lösryckt
vecka, då man händelsevis har en del »obetydliga»
saker hemma, visst icke gifver en exakt bild af det
hela. Den får man endast genom att sammanräkna
alla utgifterna för hela året och dividera summan
med 52, ty den ena veckan kostar mera, den andra
mindre, och högst få veta, huru mycket i själfva
verket alltsammans går till. Om man sedan divi-
derar veckans summa med antal personer i familjen,
så får man i de flesta fall, öfver hufvud taget, minst
1 kr. pr dag med ordinärt lefnadssätt, d. v. s. färskt
kött tre och fisk en gång i veckan, men långt
ifrån öfverflöd och kalaser. De tre andra dagarna
får det allt vara fläsk, kabiljo, blodpudding eller
uppvärmda saker, för att det skall »gå ihop».
För att till en viss grad belysa detta ber jag fru
Hilda —gren förlåta, alt jag vänder mig till hennes
uppsats, men händelsevis har jag den till hands, och
skall då bedja att få beräkna i pengar de saker, som
hon omnämnde att hon hade utom de 10 kronorna
i veckan, samt en del af hvad hon tyckes glömt,
men som enligt matsedeln torde behöfvas.
Utgifterna pr vecka ökas då med ;
1 Ir söt mjölk pr dag à 0: 14 0: 91
3 » skummad mjölk à 0:05 0:15)
2 » d:o d:o till bak 0:10j>
4 kg. hvetemjöl ............... 1 : OOj
Jäst ................................ . 0: 05
Måltidsdricka .................... 0: 04
5 ltr potatis........................ 0: 25
Russin etc. till sagosoppan 0: 10
Två sillar................... ........ 0:20
Skulle köpas af hus-
hällspenganie, men tie
kaicke vid inköp afdet
andra visat ngt öfver-
[skott.
Summa 2: 80
Här hafva vi således ytterligare nära 3 kr. i vec-
kan, och att de icke kunna sparas in af de 10, om
alla mål ätas hemma, torde man inse, om vi räkna:
1 frukostägg pr individ och dag för veckan blir 14,
1 ägg till klimpen, 1 till köttpuddingen, 1 till af-
redda buljongen och två till kabiljopuddingen. Det
blir summa 20 och äggen hafva i vinter kostat 2
à 2: 75 pr tjog.
Gryn är uppsatt för en vecka till 25 öre, men då
»gröt af omvexlande slag ätes till kvällarna», Bå
torde 25 öre vara för litet beräknadt, synnerligast
som de billigaste risgrynen kosta pr kg. 0: 25, man-
nagryn 0:50 och sagogryn 0:70.
Dessutom finnas en sådan mängd poster, som, om
de icke räknas till själfva hushållet eller maten, dock
höra med till de tvungna utgifterna i ett hushåll,
men som ej finnas upptagna, och dit höra fotogen,
såpa, soda, tripel, putskalk, skosvärta, skur- och an-
dra borstar, vispar, mattor och hvad de allt heta
dessa småsaker som behöfvas. Tvätt brukar också
vara en dryg post.
Litet hvar bör kunna förstå, att icke allt detta
tillika med specerier kan sparas in af 10 kr. i vec-
kan, med mindre än att herrskapet mycket ofta är
borta och på så sätt får fritt vivre, då det »extra»,
som mannen lämnar, när det kommer främmande,
icke tages med i beräkningen, men hvilket antag-
ligen utgöres af en femma eller någon gång en tia.
Alltsammans af det »extra» torde icke gå åt på en
gång, utan »öfverlefvorna» både i mat och kontan-
ter betydligt dryga ut de ordinarie hushållspengarna.
Om vi således till desamma (hushållspengarna)
lägga de 2: 80, hvilka till en del funnos in natura,
och så tänka oss, att öfverlefvorna efter det »extra»,
tillika med någon förhöjning af priset på ägg och
gryn, går till 1: 20 pr vecka, så få vi 14 kr., hvil-
ket blir 1 kr. pr dag för person.
Och den är ändå beundransvärd, som i alla dessa
små detaljer 365 dagar om året, år in och år ut, kan
genomföra en sådan sparsamhet, så litet beaktad, så
genomsvår och så litet uppskattad af familjemedlem-
marne själfva i hemmet, där hvar och en oftast
blott talar om hvad han eller hon vill hafva, men
icke hvad som kan sparas.
GammaI matmor.
VI.
Undertecknad har varit gift i 16g år, dessförin-
nan under en ovanligt praktisk och duglig moders
ledning deltagit i hushållsgöromålen samt sista året
i mitt föräldrahem hushållat för min fader, som då
var enkling.
Till följe af den praktiska erfarenhet, jag under
alla dessa år tillegnat mig, anser jag mig något så
när kunna bedöma ett hushålls utgifter, och känner
mig därför manad att rikta några ord till Lovisa S—.
Ärade Lovisa! Jag skulle högligen beundra eder
metod att hushålla, om det vore en möjlighet att
föda 5 barn, sig själf, man och jungfru på mindre
än 35 kr. i månaden.
Jag känner en arbetskarl bär i vår stad, äfven
han begåfvad med 5 friska plantor, hvaraf de yngsta
alla fått skåda dagens ljus på barnbördshuset, till
följe af att de ej haft råd anlita hjälp i hemmet. Sagde
arbetskarl har 15 kr. i veckan, däraf afsättas 5 kr.
till hyran, 10 kr. får hustrun hvarje fredags afton.
Hon är en ovanligt duglig hustru, som själf, utan
maskin, syr åt alla sina barn och lappar om sina
små, så att de alltid äro rena och snygga, mannen
lagar själf, på lediga stunder, deras skodon o. s. v.
I deras hem förekommer hvarken öl, vin eller
ägg (oaktadt hon har 5 kr. mer i månaden än Lo-
visa), d. v. s. då alla äro friska; om något af bar-
nen är sjukt, gör hon som andra mödrar allt för
att skaffa det hälsa och krafter. Allt bröd bakar
hustrun själf i sin spis, frukostarne utgöras af kaffe
och mjukt bröd, på f. m. få barnen bröd, då de äro
hungriga, då där kokas soppa räknas potatisen och
morotbitarne på hvarje familjemedlem, häraf torde
nog framgå, att intet slöseri förekommer, och likväl
får hon ej af veckopenningen öfver till det minsta,
utan hvad som går åt till kläder måste hustrun för-
tjäna, dels på tvätt, dels vintertiden på sillsaltning
o. s. v. Det märkvärdigaste är att denna i mitt
tycke högst aktningsvärda familj ej heller kan kläda
sig på 4 kr. pr månad, oaktadt de få någon hjälp
till barnens beklädnad i de hus, där de gå hjälp.
Lovisa är så vänlig och redogör något för vec-
kans matordning, därvid upplyses äfven, att familjen
hvarje frukost äter 8 ägg ; 30 gånger 8 gör 240,
sålunda 12 tjog ägg pr månad, och då har jag än-
dock ej räknat ett enda ägg för jungfrun.
Frågas hvar Lovisa köper sina ägg? Om det
verkligen är hönsägg ? Kanhända de inläggas i maj
månad, då äggen äro billigast? Lovisa får väl då
kalka, salta eller fernissa minst 100 tjog, ty under
ruggningen börja redan äggprisen stegras. Vi hafva
sällan haft ägg på frukostbordet i vinter mer än om
söndagarne, till följd af deras höga pris, jag har
nämligen fått betala ända till 2:20 pr tjog; först
till påsk fick jag färska, goda ägg för 1: 25. Min
man är ej så beskedlig, att han äter konserverade
ägg, men nog använder jag dylika till bakning och
matlagning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1893/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free