Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19. 12 maj 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1893 I DU N 149
Pastellmålning.
För Idun af S. L.
(Forts. o. slut fr. föreg. n:r.)
Att lämna några ytterligare upplysningar angå
ende själfva det praktiska förfarandet vid målning
i pastell är såsom alltid vid målning en mycket
vansklig uppgift. Själfva handlaget läres natur-
ligtvis blott genom öfning, men ganska snart
kommer man underfund med hufvudprinciperna
vid tekniken och blir på det klara med, hur man
på lämpligaste och lättaste sätt skall förfara för
att få goda studier med rena, briljanta, men dock
ej skrikande färger.
Hvad beträffar föremålen för pastellmålning, vill
jag såsom min åsikt framhålla, att landskap ej
lämpa sig så mycket att framställas i pastell. De
komma nämligen mycket lätt i dylika fall att få
en omisskännelig likhet med s. k. oljetryck, hvil-
ken konstart från artistisk synpunkt ej torde kunna
anses stå i synnerligen hög kurs. Detta gäller
emellertid egentligen blott landskap i klar solskens-
belysning. Då man slipper framställa klar grön-
ska, soliga ängar och dylikt, som te sig mera
kallt och onaturligt i pastell, kunna landskaps-
stycken med fördel framställas i kritor, framför
allt stämningsbitar, t. ex. soluppgångs- och sol-
nedgångsmotiv. Sådana bli till och med nästan
vackrare, målade i pastell, än på annat sätt ; man
lyckas nämligen få mycket intensiva och klara
toner, och öfvergångarna mellan tonerna bli mjuka
och harmoniska. Dylika ljuseffekter äro sålunda
mycket utförbara i pastell. Detsamma är förhål-
landet med månskensstycken, vinterlandskap, skym-
ningsbitar och dylikt. Äfven ljuseffekter inomhus
äro synnerligen lämpliga för utförande i pastell,
t. ex. skenet från en brasa, en lampa, ett ljus el-
ler dylikt. Sådana saker äro mycket tacksamma,
om än för en amatör ej så lätta till en början.
Porträtt bli mycket lediga och fristående, om de
utföras i pastell. Hudens porer och egendomlig-
heter afbilda kritan mycket naturligt, och kläder
och accessoarer göra sig bra. Hår och skägg må-
las så, att man först lägger under med lokalfärg
och sedan här och där med lämplig ljus färg
streckar, följande hårets naturliga linier, hvarige-
nom glansdagrarne mycket effektfullt framträda.
Det som ock lämpar sig mycket bra för pastell-
målning är målning af stilleben. Döda ting kan
man nämligen på ett förvillande likt sätt afbilda i pa-
stell. För amatören är det af utomordentlig stor
nytta att, när han börjar med pastellmålning, ställa
upp dylika stillebensgrupper framför sig och efter
vederbörlig teckning söka använda kritorna. Man
kan ju börja med något tämligen enkelt och sedan
efter hand ta till svårare uppgifter. Matvaror,
dryckeskannor, blomvaser, flaskor, böcker och för
öfrigt allt möjligt kan man sålunda ställa upp och
ordna i lediga och naturliga ställningar.
Ett råd, som jag vill gifva alla amatörer i pa-
stellmålning, är att måla tämligen stora studier.
Det går nämligen knappt an att använda de ospet-
sade kritorna, när man har att hålla sig inom
några få kvadratcentimeters yta. Resultatet blir
då nästan alltid ojämnt och mindre godt; somliga
part er lyckas man kanske utföra som sig bör,
under det att däremot andra bli helt groft behand-
lade, till följd af det knappa utrymmet.
Lägger man däremot upp större studier, kan
man göra gällande en bredare färgbehandling, och
effekterna bli vanligen mera i öfverensstämmelse
med de åsyftade, då man ju är i tillfälle att an-
vända teknikens alla hjälpmedel.
Vid pastellmålning tarfas naturligtvis ej någon
sådan mer eller mindre omständlig spänning af
papperet som vid akvarellmålning. Här fäster
man det blott vid ett ritbräde medels häftstift, då
det blir tillräckligt spändt.
I följd af de använda pastellkritornas lösa beskaf-
fenhet blir en pastellmålning ganska ömtålig. Man
måste därför vara mycket försiktig dels under mål-
ningen dels sedan man slutat densamma. När man
fått sin studie färdig, gör man klokast i attfixera
densamma. Detta sker därigenom att man sprutar
öfver den med s. k. fixersprit medels en rafraicheur.
Då bindes färgstoftet, och detta utan att målnin-
gens friskhet och klarhet i någon märklig grad
lida men däraf. Man bör emellertid iakttaga, att
man ej sprutar för mycket fixativ på målningen.
Detta straffar sig nämligen därigenom, att spriten
tillsammans med kritstoffet bildar små älskliga
floder och ränder — ungefär samma tilltalande
bild, som en oljestudie, öfverraskad af ett häftigt
åskregn, erbjuder. Både fixersprit och lämpliga
sprutor finnas att tillgå hos herrar färghandlande
och kosta visst ej mer än omkring 1 kr. tillsam-
mans.
Marja Tolstou.
Jast i dessa dagar utsändes i den svenska
bokhandeln det första häftet af ett arbete, som
såväl på grund af de förhållanden, det be-
handlar, som författarens stora förtrolighet med
sitt ämne och stadgade anseende som en fram-
stående skildrare, bör komma att mottagas med
ett mindre vanligt intresse. Det är herr J.
Stadlings skildringar »Från det hungrande
Ryssland». Helt säkert har ingen utländing
haft så gynnsamt tillfälle att p ersonligen lära
När man fixerat sin pastell, bör man, om man
vill ha den hängande på väggen eller eljes framme,
sätta glas för den, då den håller sig längre och
ej förstöres af dam. Om man ej vill skaffa sig
ram till målningen, kan man i alla fall sätta den
innanför en glasskifva. Man tar då och sätter en
pappskifva, som ej behöfver vara så särdeles tjock,
bakom målningen och förenar glaset och denne
medels ett band af lämplig färg och bredd. Detta
fästes medels lim, Syndetikon eller något annat
kraftigt bindmedel rundt om målningen (pappskif-
van) och glaset och vikes, så att det till någon
del kommer att fästas vid pappskifvan och glaset.
Därefter Iägges det hela i press (ej för stark, för-
stås). Innan man fastklistrar bandet, bör man i
pappskifvan på lämpligt ställe arrangera någon
slags hängare. I stället för band kan man, kan-
ske till och med med större framgång, använda
papper af lämplig färg, om det besitter tillräcklig
fasthet och stadga.
Några ytterligare råd beträffande pastellmålning
tror jag ej, att jag har att gifva Iduns läsarinnor.
De gifna äro kanske tillräckliga för att lämna nå-
gon ledning vid de första försöken. Hvad som,
beträffande pastell, är för nybörjaren mest öfver-
raskande är den »korpus» eller gedigenhet som
redan efter allra första kritstrecken uppenbarar sig.
Man kan ibland med helt liten ansträngning och
möda lyckas framställa oväntadt stämningsfulla
motiv, tack vare kritornas egenskap att medge
luftiga och naturliga öfvergångar mellan de olika
färgtonerna.
En för amatören ganska viktig fördel besitter
ock pastellmålning. Har en ung dam några tim-
mar lediga från de husliga göromålen, är det så
lätt för henne att slå upp pastellådan och förströ
sig med det slags målning under hvilan. Och när
man sedan af en eller annan anledning vill sluta,
har hon ju blott att åter lägga ned kritorna, stänga
lådan och — tvätta sina små fingrar. Detta allt !
Några andra vidlyftiga processer ifrågakomma ej,
såsom vid olje- och akvarellmålning, där man all-
tid har besvär med att rengöra penslar, palett och
färgkoppar — en sak som ju tar tid och ej är
vidare uppbygglig . ..
känna de ryska böndernas nuvarande ställning
som herr’ S., hvilken — sedan den förfärliga,
där rådande hungersnöden riktat hela den ci-
viliserade världens blickar mot Centralryssland
— under förra vintern tillbragte fyra måna-
der, däraf tre tillsamman med grefve Tolstoy
och medlemmar af hans familj, midt i de svå-
raste härdarne för nöden och pesten. De in-
teriörer, han därunder samlat under personligt
deltagande vid den ryktbare författarens och
människovännens ädla välgörenhetsarbete, fram-
läggas nu i detta verk, hvars intresse ytter-
ligare höjes genom de talrika fotografier, som
förf. tagit på platsen för de skildrade tilldra-
gelserna.
Af hela Leo Tolstoys stora familj finns det
ingeD, ej ens hans ädla maka, Sofia Andrei-
jewna, som så helt och hängifvet uppgått i
faderns verk som bans näst yngsta dotter, den
21-åriga Marja Lvovna, af hvilken vi här ofvan
meddela en bild efter porträtt taget af hr
Stadling. Hon är ock sin faders älsklingsbarn.
Marja Tolstoy talar, utom naturligtvis sitt mo-
dersmål, flytande både engelska, tyska och
franska, är väl hemmastadd i dagens filosofiska
och sociala spörsmål och grundligt förtrogen
med sin faders lifsåskädning och tänkesätt.
Sedan flere år har hon i likhet med fadern
lefvat bland bondfolket. Klädd i en bondflic-
kas dräkt har hon arbetat i byarne med och för
fattiga familjer för att bjelpa dem både timligt
och andligt, outtröttligt och utan att sky för-
sakelser, mödor eller vinterköld. Hon hade
ock på familjens gods öppnat en skola för
mushikbarn, i hvilken hon själf undervisade;
men då hon ej lärde barnen korsa sig och
dyrka helgonbilderna, komma prästerna och
polisen och stängde skolan. Den nitiska unga
grefvinnan har därför ej uppgifvit sin verk-
samhet med barnen, utan inbjudit dem till
sitt hem och där fortsatt sin undervisning.
•4*
Prislistan i vår ”fosterlands-
täfling.”
Såsom var att förutse har efter offentlig-
görandet af den prisbelönade listan en del
skrifvelser, hvilka mer eller mindre skarpt
kritisera densamma, ingått såväl direkt till
oss som till andra tidningar. Förutse, säga
vi — ty allt sedan det visade sig, att del-
tagarnes mängd i denna täfling bief sa ovän-
tadt stor, och att ordmakeriet tog for-
mer, som i hög grad förtjäna epitetet sport-
mässiga, har det varit klart för både pris-
domare och redaktion att, huru än ut-
slaget till sist skulle komma att fallas, ut-
rymmet för skilda uppfattningar om grun-
derna vid bedömandet skulle bli så vid-
sträckt liksom antalet af i sina förhopp-
ningar svikne så högt, att ovillkorligen åt-
skilligt buller skulle följa resultatets till-
kännagifvande. Hvad som nu skett har
därför ej alls öfverraskat oss, ehuru vi anse
oss kunna taga det med ganska jämnt mod,
i medvetande om att utan någon slags
hänsyn till person och efter bästa öfver-
tygelse ha gått till domen.
Att därför nu inlåta oss i någon sorts
diskussion öfver detaljerna i den belönade
listan med en — eller tio, eller tjugu —
af de kritiserande brefskrifvarne, skulle
endast framkalla en ändlös och alldeles
onyttig dispyt, från hvilken helt visst in-
gen part skulle gå omvänd. Inför en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
