Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25. 23 juni 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1893 I DU N 197
hufvud, axlar och bröst draperas, ja, äldre
damer betäcka därmed äfven själfva an-
siktet.
Det är att verkligt nöje att se spanska
barn leka i stadens alameda en solig sön-
eller helgdag, den ena lilla öfverträffande den
andra i barnslig fägring och vackra kläder.
Hvitt begagnas isynnerhet i alla möjliga ty-
ger och sammansättningar — man ser hela
kostymer af plysch, sammet, siden, fina
ka8chmirer, spetsar, piquéer och musliner, allt
efter årstiden, och hattar, skor och strumpor
i fullkomligaste harmoni därmed. Sä t. ex.
finnes det hela skobodar med sorterade lager
af idel hvita barnskor i alla nummer och
former, förfärdigade af allt möjligt frän det
finaste handskskinn och hvitaste sidensars ned
till ogarfvadt hvitt getskinn eller groft hvitt
linne. För öfrigt lysa de smâ i alla regn-
bågens färger, och handelsmannens och handt-
verkarens barn behöfva ibland icke skämmas
för sig bredvid grefvedöttrarna. Till och med
arbetskarlens lilla flicka uppträder i hvit
dräkt, garnerad med broderade remsor. Redan
vid tre à fyra års ålder ser man de små
spanskorna med en liten solfjäder, beviset på
deras nationalitet, i handen, och snart sköta
de den med lika mycken ledighet och behag
som de äldre flickorna. Nationalpassionen,
kärleken till dans, behärskar dem också redan
i deras tidigaste barndom. Musik höres nästan
dagligen offentligt i de spanska städerna, och
så fort någon af de hänförande nationaldans-
melodierna spelas upp, börja alla små fötter
i parken röra sig i takt — små två- och
treåringar figurera emot hvarandra och taga
efter de äldre, så godt de kunna, under det
fem- och sexåringar redan dansa med den
säkraste takt och grace i hvarje rörelse. Sär-
deles roligt är det ock att gifva akt på de
små i sköterskornas armar, livilka ännu icke
kunna stå på benen eller ensamma utföra
rhytmiska rörelser. Redan vid de första to-
nerna veta de, hvarom det handlar, vifta med
händerna och visa sin otålighet att få vara
med genom sprittande rörelser med kroppen.
Sköterskorna vänja dem tidigt att stå på
deras ena hand med styfva ben och raka
ryggar, fatta sedan ett stadigt tag omkring
dem med den andra handen och låta dem
jag äfveii vid behof i spiselugnen samt s. k. »födelse-
kakor» till våra födelsedagar (namnsdagar firas ej).
På senhösten eller kort före jul slaktas eller kö-
pes fläsk, kött jämte »ränta» för att tillreda korf
och paltbröd ; är man i tillfälle att kunna föda en
gris, anser jag det fördelaktigt, om också ej just
billigare.
Stortvätt göres fyra gånger om året, då två gum-
mor måste anlitas två dagar.
Ät barnen samt kökshanddukar o. d. tvättar jung-
frun en gång i månaden. Mangling och strykning
hjälpas husmodern och jungfrun åt med, så att inga
extra utgifter därför behöfva förekomma.
Det mest praktiska sätt att anskaffa och under-
hålla garderoben åt oss fem personer har jag funnit
vara att tillverka så mycket som möjligt hemma.
Så söker jag, så vidt möjligt, få en spånads- och
väfkunnig jungfru. Jag köper ull på hösten, då
den är bäst och billigast (det sistnämnda till följd
af rikligare tillgång), och låter vid fabrik spinna den
på en gång för att få den oblandad tillbaka, hvilket
ej låter sig göra med mindre partier. Af garnet
tvinnas en del till s. k. strumpgarn. Strumpornas
stickande utgör såväl mitt som jungfruns reservar-
bete. Det är eget, hur bra ett sådant är att hafva
till hands. Så snart en bekant kommer, då det t.
ex. ej låter sig göra att sy på maskin eller surra
med spinnrock eller slå i väfstol, då tar jag min
strumpa, likaså då barnen behöfva hjälp med lexor, eller
da far läser högt, hvilket han i regeln gör dagligen.
Likaså för jungfrun : då hon slutat ett arbete och
jag ej genast har ett annat i ordning, eller då jag
är borta, då har hon strumpan, och på detta sätt
hinna vi underhålla familjen med strumpor. Det
öfriga garnet väfves till kläder. Barnen och jag ha
sä i luften dansa i takt med den lifliga mu-
siken.
Den lilla spanskan får nästan utan undan-
tag en allt igenom religiös uppfostran, ty
äfven om hennes fader skulle tillhöra den sä
kallade liberala minoriteten, drifver han sällan
sitt fritänkeri eller sin fördomsfrihet så långt,
att han söker tillämpa sina åsikter på dott-
rens uppfostran.
(Forts.)
(Att noga beakta!
Vi uppmana våra kvartals- och halfårs-
prenumeranter att ju förr dess hellre förnya
sin prenumeration till det med juli ingående
andra halfåret, innan sommarens öfriga pla-
ner behöfva upptaga deras uppmärksamhet.
På Idun och Iduns Mode- och Mönstertid-
ning sker abonnement å hvarje postkontor.
En knyppel-konstnärinna.
En mindre vanlig utställning har i dessa
dagar lockat talrika beundrare och gynnare
af svensk konstslöjd till Handarbetets vän-
ners lokal härstädes — en utsökt samling
Vadstenaspetsar, beställd af grefve Magnus
Rosen och afsedd att sändas som gåfva till
hemväfda yllekläder om vintern och dito bomull om
sommaren, och har jag då anskaffat en kostym till
sommarn och en till vintern, hvilket tillsammans
med föregående års reparerade kläder brukar räcka.
Min man begagnar äfven hemväfda sommarkläder.
Vid förfärdigandet tar jag en flicka till hjälp, och
på en vecka, vår och höst, bruka vi få dessa kläder
i ordning. Lappa och laga får jag göra litet emel-
lan. Min man låter skräddaren tillverka sina klä-
der. Hufvudbonader till såväl man som barn till-
verkar jag själf af tygrester. Slät linneväf anser
jag billigast att köpa. Jag anskaffar då årligen en
bundt oblekt domestik tidigt på våren och bleker
den, medan snön är kvar, samt byker den på vår-
tvätten. Häraf förfärdigar jag sedan under året
linne, litet åt oss hvar. På detta sätt hinner ej allt
slitas ut på en gång. Till lakan och örngott väf-
ver jag en väf af en bundt oblekt 12-n:rs bomulls-
garn. På hösten köper jag 5 kg. lin, hvilket jung-
frun under vinterns långa kvällar spinner. Detta
garn använder jag till handdukar, gröfre och finare.
Till varp köper jag oblekt lingarn.
På detta sätt få vi de 200 kronor, som vi beräk-
nat till kläder, att räcka till. Min man köper i
medeltal en bättre kostym för 50 à 00 kr. hvart-
annat år. När vi behöfva något dyrbarare plagg,
såsom öfverrock, kappa e. d., få vi söka draga in
på något annat.
Det dyrbaraste är skodon och tar därför brors-
lotten af klädpenningarna, dock är det fördelaktigare
att beställa än köpa färdiga, ty de förra äro ofta
starkare. Listtofflor, hvilka om vinterkvällarne äro
sköna till oss och barnen, förfärdigar jag själf, och
dessa spara till någon del skodon.
För att spara duktyg och tvätt använda vi hvit
Australien, där den kommer att bära ett vac-
kert vittnesbörd om den egendomliga och
aristokratiska slöjd, som ännu fortlefver i den
minnesrika lilla Vetterstaden allt frän S:a
Birgittas tider. Det är tyvärr sällsynt, att
en sä stor beställning erbjuder utöfvarinnorna
af den vackra slöjden tillfälle att ådagalägga
och utveckla sin konstnärlighet; ja, det lär
icke ha inträffat, sedan drottning Josefina,
som varmt omhuldade Vadstenaknypplingen,
gick hädan.
Särskild beundrau väckte ett ytterst smak-
fullt spetsarbete i silkusguipure, en förtjusande
spets i matt gulhvit ton och en parasoll, öfver-
klädd med en rik spetsslöja af svart silkes-
och bomullsguipure, ett sannskyldigt litet
mästerverk af svensk konstslöjd.
Idun bringar nu bilden af mästarinnan till
denna vackra utställning, fru Johanna Petters-
son i Vadstena. I den gamla klosternejden
kan den konstnärliga begåfningen spåras ge-
neration efter generation; ibland synes den
kanske förkväfd, men springer så plötsligt
och oväntadt fram hos individer, som fram-
bära den så enkelt, anspråkslöst och liksom
ofrivilligt, att det väcker samtidens förundran.
En sådan konstens budbärarinna är den kvinna,
hvars namn nyss nämndes. Hon kan med
skäl betraktas som ett verkligt geni, då hon
utan alla tekniska förstudier på fri hand ka-
star ut dessa luftiga och eleganta mönster,
blad, rosor, blomster och ornamentsslingor till
spetsarbeten, där pärlor och snöflingor synas
som fästade i spindelväf, så fritt och luftlätt
verka de.
Vid 1886 års utställning i Köpenhamn
erhöll en spetsmantilj af fru P. pris. Vid
landtbruksmötet i Vadstena 1887, äfvensom
vid industriutställningen i Stockholm skördade
hon för mönsterstickning första priset.
Johanna Pettersson är född i Svinstads för-
samling i Östergötland 1828. Bringad i
ekonomiskt obestånd, tog hon an det råd, en
person gaf henne, och började försöka sig
med mönsterstickning. Inom kort uppnådde
hon däruti en sådan skicklighet, att hennes
mönster under ett tjugutal af år uteslutande
användes för den utvecklade spetsknypplings-
affar, som genom fru Hartvig kom till stånd
i Vadstena. Numera komponerar hon huf-
vaxduksduk till matbordet och liknande servetter
till barnen.
Se här en tablå öfver våra utgifter:
Kr.
Hyra.................................................................... 200,—
Ved ...................................................................... 100,—
Jungfruns lön med städsel ochjulpenningar 75,—
Kläder åt man, hustru och tre barn ......... 200,—
Lifförsäkringsafgift för min man å 1000 kr. 36,—
» för mig » » » 40,80
Tidningar och böcker .................................... 25,—
Barnens böcker (några dyrbara dylika eller
terminsafgifter förekomma ej, då barnen be-
gagna folkskolan)........... ............................. .. 15,—
300 kg. rågmjöl, hvaraf jag på hösten bakar
spisbröd af 250 kg. Det öfriga liar jag
till paltbröd och till vattgröt, hvilken gan-
ska ofta måste ingå i min matsedel ....... 42,—
175 kg. hvetemjöl, hvaraf jag, som nämndt,
bakar skorpor 4 ggr årligen samt mjuka
bullar en gång i veckan i järnspiseln samt
till småbröd och extra kakor vid jul och
födelsedagar samt tillmatlagning_______35,—
100 kg. rågsikt, hvaraf jag hvarje vecka ba-
kar sirupslimpor i spiselugnen................. 17,—
100 kg. fläsk, till hvilket jag då räknar svin-
ränta, ister etc................................................ 80,—
34 kg. kött, hvilket jag köper samtidigt med
fläsket för att ha dels till korf, dels att
salta in något................................................ 25,50
En »ränta» efter oxe eller ko........................ 5,—
2’/2 liter söt mjölk dagl. à 10 öre ................ 91,2 5
2’/î » skum. » » à 4 öre.................. 36,50
0,8 kg. (2 ®) smör i veckan à 75 öre ®... 78,—
12 tjog ägg, hvaraf jag på vintern använder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
