Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25. 23 juni 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I DU N 1893
198
vudsakligen mönster till arbeten, som sedan
tillverkas af henne och hennes dotter, hvilken
synes hafva ärft moderns ovanliga begäf-
ning.
Glädjande är att iakttaga, att denna na-
tionella konstslöjd ännu visar tendens att
fortgå och utvecklas och det i en tid, dä
storindistrien gör allt att förkväfva det vis-
serligen mången gång i ekonomiskt hänseende
ej mycket gifvande handarbetet.
Iduns skollofskoloni.
S
örliden söndags morgon kl. 8, när ång-
fartyget Furusund lade ut från Blaste-
holmskajen, vimlade på dess öfverdäck en glad
och ungdomlig skara, ifrigt viftande åt land.
Det var Iduns skollofskoloni, som nu begaf
sig på färd till en två månaders hälsobringan-
de sommarvistelse i Guds fria natur. De små
bleka ansiktena lyste af förhoppningsfull läng-
tan, matta ögon strålade upp. Om också icke
deras läppar uttalade det, så ropade dock ge-
nom dessa fattiga barns oförställda glädje öf-
ver de ljusa sommardagar, de drogo till mötes,
ett tack, ett varmt och innerligt tack till alla
Iduns goda läsarinnor, genom hvilkas offervilliga
bidrag vår skollofskoloni ännu en gång — den
fjärde — kommit till stånd.
Kolonien förestås äfven i år af skollärarin-
nan fru Fredrique Falk, hvilken allt ifrån
första året så oegennyttigt och i allo utmärkt
skött detta ansvarsfulla uppdrag. Lokalen för
kolonien är däremot i år en annan än under
de föregående åren, nämligen gården Trästa,
Eäfverö, invid Väddö kanal och en vik af
Ålands haf. Den nya lägenheten erbjuder åt-
skilliga förmåner framför den gamla såsom
närmare läge till hufvudstaden och ångbåts-
station, hvarigenom frakter af lifsförnödenheter
lättare gå för sig, bekvämare badställe, större
utrymme inomhus o. s. v.
De 18 barn — 9 gossar och 9 flickor —
som genom vederbörande lärare utvalts att
tillhöra kolonien bland de mest behöfvande
och däraf välförtjänta bland hufvudstadens folk-
skolelärjungar, undersöktes före afresan till sitt
hälsotillstånd af den skicklige barnläkaren d:r
Carl Flensburg, hvilken äfven i år kommer
att i detta hänseende öfvervaka kolonien. En
stackars liten flicka blef därvid förbjuden att
medfölja de andra på grund af lungsot, men
det har nu ombestyrts, att den lilla på sitt
eget håll inackorderas i en bondgård under
sommaren för att njuta en välbehöflig landt-
vistelse, och bidrag har härför lämnats från
kolonimedlen.
De öfriga äro nu emellertid lyckligt och väl
installerade i sitt sommarhem vid Ålandshaf.
Måtte nu vistelsen i skog och mark under
hvila och lek, de hälsosamma baden, den kraf-
tiga kosten och hägnaden under den goda hus-
moderns allvarliga ledning bringa de unga
hälsa och friska krafter till både kropp och
själ !
Det vore helt visst den bästa och enda lön
de vänliga bidragarinnorna önska sig.
Om fotvandringar.
För Idun af A. K—m.
(Forts. o. slut.)
Vandringen. För den ovane turisten är bäst
att börja med att tillryggalägga ungefär 2 ny-
mil per dag. Snart nog kan man utan öfver-
ansträngning gå både 2Vs à 3 mil, med minst
en hvilodag i veckan, hvartill söndagen ju bäst
lämpar sig. Äro kläderna i olag, väljes en
söckendag, då det sys och repareras, tills allt
är i ordning igen. Handelsbodar finnas nästan
öfverallt invid landsvägarna. På de flesta
»skyds»-stationerna kan man få tvättadt, t. o. m.
om man blott stannar en natt öfver. Såsom
lagom marschtakt gäller 1 kilometer på 15
minuter. Hvad rasten under vandringen be-
träffar, är bättre att taga den grundligt ett
par gånger än att ofta hvila små stunder.
Om maten. Ja, egentligen bör man hafva
sina matsmältningsorganer i ypperligt skick, ty
man får ofta litet hårdsmält föda i det goda
broderlandet. Omväxlingen i densamma är
icke just stor. Att bjudas på fisk tre gånger
om dagen är ingenting ovanligt, men i ersätt-
ning för enformigheten har man kvalitéen.
Sådan lax och laxöring (»örret») får man
knappast annorstädes. Den serveras endast
på två sätt, kokt eller stekt. Grönsaker får
man ytterst sällan annat än i de större stä-
derna. Konserver af alla slag serveras. Färskt
kött fås också, men man ser aldrig på lands-
bygden någon hel stek. Man får biff, ripor,
ragout eller köttbullar. Godt vin och öl fås
öfverallt. Brödet är icke så godt som det
svenska, men man tar sin tillflykt till käx
eller »flabröd,» en sorts tunnt knäckebröd,
och reder sig därmed rätt bra.
Högfjällsvistelse. För nervsvaga personer,
eller sådana som haft ansträngande vinterarbete,
rekommenderas en eller par veckors vistelse
på högfjällsstationerna. Det finnes många så-
dana i Norge. Af personlig erfarenhet kunna
vi anbefalla Nystuen och den något lägre be-
lägna och omtyckta Maristuen, båda på File-
fjäll i Valders. Pensionspriset är 3 à 4 kr.
per dag. Icke mindre angenämt och något
billigare är det på de »koselige»-fjällstugorna
på Dovre fjäll, Fokstuen, Hjerkin och Kongs-
vold. Till de senare kommer man lättast med
järnväg från Kristiania till Lille Elvedalen,
därifrån är blott några få mil. Man kommer
dit på alltigenom god väg.
Om routerna. En tur i Thelemarken,
som icks är lång, men utmärkt vacker, har
till utgångspunkt Kongsberg, öfver Bolkesjö,
Tinnoset och Tinnsjön genom Vestfjorddalen
förbi det snöhöljda Gaustafjället upp till Kro-
kan med det närbelägna Bjukanvattenfallet,
som är ett af Europas märkvärdigaste (245 me-
ter i lodrät höjd).
En annan tur likaledes i Thelemarken, som
är vacker och intressant, är, med utgång från
Skien till Ulefos, så med ångbåt öfver de tre
vackra sjöarna Flaavand, Hwitseid och Ban-
daksvand till Frisset, om man vill vandra till
Dalen, eller ock hela vägen med ångbåt till
nämnda ställe, som är ändstation. Härifrån
kunna flera olika utflykter göras såsom: upp
öfver Eidsbergsfjället till det märkvärdiga
Ilavnegjuvet, vidare till Sandaak och upp till
högfjällsstationen Haukelisæter, hvarifrån man
sedan kan komma på god chaussé ner till
litet, på sommaren mera, men hvilka jag
köper, då de äro billigast, sa att jag ej
behöfver betala öfver 1,25 tjoget, men en
tid billigare än 1 kr....... .............................. 12,
16 kg. kaffe à 2 kr. Barnen få kafle blan-
dadt med mjölk om morgnarne, men på
eftermidd. få de däremot ej. Det går i
medeltal ej åt ’h kg. i veckan, men vid
jul och öfriga högtider fordras mera, hvar-
för det brukar »gå ihop» .....................––- 32,—
32 kg. socker à 73 öre. Jag använder alltid
»Tanto» topp, hvilket jag funnit drygare
än s. k. bitsocker. Till bakn. köper jag
»Hollands kross», som stött och siktadt
äfven tjänar till strösocker ...... .............. 23,3 6
5 tunnor potatis, hvilka vi köpa på hösten,
men naturligen få vi köpa färsk under ett
par månader ...... 25,—
Grönsaker köper jag äfven in om hösten, då
de äro billigast, och förvarar dem i sand
i källaren........................................................ 12,
Som min man och äfven jag tycka om sur-
kål, brukar jag inlägga 15 st. kålhufvuden 1,5 0
Gurkor brukar jag dels salta såsom press-
guikor, dels lägga in i ättika ............... 1,50
Krusbär, ärter, lingon och rabarber lägger
jag äfven in på buteljer............................... 2,—
Kokärter använda vi i regeln hvarje torsdag
och ärtpuré hvarje lördag, undantagandes
de varmaste sommarmånaderna, och bruka
40 liter gå åt................................................ 4,80
24 kg. sill à 25 öre .......... ..........-.........-....... 5,—
’Ii fjärding salt strömming ............................ 1,7 5
’h » » flundror ................................ 1,7 5
10 kg. salt fårkött (Ölands)............................ 7,—
Till saftoch sylt köper jag hallon,vinbär,krusbär
och lingon. Yi använda i hvardagslag all-
tid lingonsylt, men på sommaren, när •
krusbär och rabarber äro billiga, kokarjag
ofta kräm, hvilket då också får tjäna som
sylt till pannkakor och plättar.................. 12,—
Äpplen, päron och körsbär köper jag äfven
in för att torka och använda sedan till s.
k. fruktsoppa ................................................. 8,—
Som min man ej är absolutist, ehuru mycket
måttlig, och vi äfven någon gång ha främ-
mande, går det vanligen åt dricksvaror för
omkring ......................................................... 40,—
Sedan jag nu upptagit utgifterna för de flesta
lifsförnödenheter, återstår dock en del, såsom
kryddor, gryn, sirup, färskt kött eller fisk
en gång i veckan, till mera räcker det
vanligen icke. Till dessa utgifter brukar
jag erhålla 15 kr. i månaden, hvilka äfven
hittills räckt, ja, af dem har jag också kun-
nat förskaffa en och annan mindre sak till
boet samt underhålla det. Äfven till
medicin ha de räckt, dock får jag anmär-
ka, att vi äro och hafva varit ovanligt
friska ........ ....................................... -......... 180,—
Ärsafgift för min man och mig i sjukhjälps-
förening ............................................... ......... 6,—
Således stanna våra årliga utgifter vid kr. 1,477,71
Återstå alltså .................................................... 22,27
hvilken rest får tjäna till oförutsedda ut-
gifter eller till en eller annan kortare
resa etc.
Mången skall kanske finna mina matförråd rin-
ga eller dåliga, men jag vill då förklara, att vi
lefva på »tarflig husmanskost», dock sakna vi ej nå-
got mål, och frisk och närande mat söker jag alltid
att ha.
Se här exempel på en veckas matsedel :
Sönd. Färsk grönsoppa, pepparrotskött och po-
tatis.
Månd. Sill, flundror eller strömming och pota-
tis, välling.
Tisd. Salt kött eller korf och potatis eller »rot-
mos», salt soppa (sluring).
Onsd. Ofta kött öfver efter söndagen eller stekt
fläsk och bruna bönor eller gröna ärter, ölsupa.
Torsd. Ärter och fläsk, tjock pannkaka eller nå-
gon annan kaka och sylt.
Fred. Färsk fisk, t. ex- gädda, sill, och potatis,
fruktsoppa.
Lörd. Ärtpuré, plättar och sylt.
Till frukost hafva vi vanligen något uppvärmdt
eller uppstekt såsom gröt samt smörgås, kaffe och
mjölk.
Till kvällsmat ha vi oftast gröt, omväxlande gryn-
och rägmjölsgröt samt någon gång sill och potatis.
Söndagskvällarne hafva vi oftast te.
Att denna matsedel icke kan vara »stående», för-
står nog hvarje husmoder, ty dels måste man rätta
sig efter årstiden, dels äfven efter andra omständig-
heter.
Kan detta lilla svar på den viktiga frågan tjäna
såsom ledning för någon ung, oerfaren husmoder,
så är ju målet vunnet och denna stund ej förspilld,
om också stickstrumpan fått hvila för
»Klockarmor».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
