Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 37. 15 september 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1893 I DU N 295
satt missbruk af sitt förnuft och genom våldsåt-
gärder, lögn och nedrigheter förbereda sitt nya
samhälle. Och då socialisterna se, att det gamla
samhällets byggnad knakar i alla fogar, ehuru
det kallas kristet, så glömma de att därtill är
icke kristendomen orsaken, utan de hedniska la-
ster, den mammonsdyrkan, sinnesberusning, dryc-
kenskap och otuktighet, som trots kristendomen
ändå öfvas af tusentals munkristna. Så mena då
socialisterna, att kristendomen icke är i stånd att
bota det moderna samhällets sjukdomar. Men
detta är en falsk slutsats, emedan där Kristi ande,
sanningens, renhetens, människokärlekens helige
ande finnes, där visar historien, att mänskligheten
förädlas och lyckliggöres.
Sant är visserligen att kristendomen, sådan den
möter oss i Kristi lif och lära, är något ofantligt
förmer än mängden kristna i sitt lif och lära of-
tast visa. Gärningar tala. Men de samtida krist-
nade folkens gärningar i stort, deras inbördes af-
undsjuka, rustningsgalenskap och krigiska lyst-
nader hos de styrande mästarne bevisa klart, att
det icke är Kristi kärleks ande, utan själviskheten,
som styr både styrande och styrda. Men osant
är hvad socialisterna påstå, eller att detta det mo-
derna samhällets tillstånd i stort sedt skulle hafva
sin rot i kristendomen! Ingen villfarelse är gal
nare. Just Kristus visar i sitt lif och sin lära,
att en sant trogen, Gud och mänskor älskande kri-
sten äger den världs- och syndbesegrande kraft, som
ej viker ens för döden. Kristi lif och lära säger:
»hellre dö för rät/färdighetens skull än kräfea
straff af mina blinda fiender!» Men i kristenhe-
ten är denna gudomliga lifs- och grundlag okänd
eller i de flesta fall endast — munväder eller ka-
tekesläxa. Detta se socialisterna och mena falsk-
ligen, att ikristendomen icke kan hjälpa oss ur
våra lidanden.» Så mycket måste dock socialis-
men antaga af kristna former, att den såsom en
skenfager skylt stoltserar med de rent kristna be-
greppen frihet, jåmnlikhet, broderskap. Men om
dessa sköna ord någonsin varit bara munväder
och intet annat, så är det just i socialistledarnes
munnar. 1 frihetens missbrukade namn införa de
det skändligaste slafveri, strejker, massmord, eld
och förstörelse mot — ifiendernai, kapitalister
och allt högt, stort, själfständigt i världen. Vac-
ker frihet! I broderskapets vackra namn predi-
kas klasshat mot präster, konungar och andra
mera bemärkta samfundsmedlemmar. Skönt bro-
derskap ! I jämnlikhetens gräsligt missbrukade
namn besluter socialismen kvinnogemenskap, fa-
miljens upplösning, egendomsgemensamhet, tvångs-
arbete och de grymmaste straff för öfverträdelser
af socialismens »budord». Härlig jämnlikhet, när
alla människor, alla »gudsbeläten» blifvit lika högt
eller lågt bildade som — kaniner eller bin ! Soci-
alisternas »jämnlikhet» kan därför aldrig förblifva
annat än en jämnlikhet i vissa yttre, rent mate-
riella och djuriska afseenden, under det några få
»ledare» eller »gudar» med sitt odrägliga järn- och
blodsvälde söka genom fruktan tygla massorna
— till en tid, om ens detta mål kan vinnas. Och
hvilket hån att genom hot af straff söka väcka
broderskap och den friaste af alla ädla känslor
eller mänskokärlek! . Sålunda hedar socialismen
ytterst på fruktan för straff och ej på mänskans
fria kärlek Ull det goda, rätta, sanna och skörta.
Men socialismens läror förkläda sig i de vackra
talesätten om »frihet, broderskap, jämnlikhet», och
en vacker dag torde det nog ske, att man litet
hvarstädes, där socialismens säd slagit rötter,
bereder sig att i frihetens namn begå de blodi-
gaste brott, liksom vid franska revolutionen 1789
—93. Endast okunnighet eller illvilja kunna där-
för låta bedåra sig af socialismens läror, som
blanda lögn och sanning så fint, att just den stora
andligen omyndiga mängden arbetare må förföras
och socialisapostiarne kunna lefva flott på det
missledda folkets uppoffringar. Så går det till.
Socialismen förnekar kristendomen, men rör sig
med från kristendomen tagna talesätt och tan-
kar, liksom tjufven begagnar falska nycklar. So-
cialismen är den ytligaste och minst själfständiga
af alla metoder att bota samhällsrefvorna. Men
just hos kristna folk fostras dock socialister i
mängd, emedan Kristi lif och lära icke praktise-
ras mer allmänt, utan oftast blott predikas i ord,
ord, ord. Skola därför samtiden och eftervärlden
undgå socialismens röda spöke och dess förfär-
liga blodsdop i ett allmänt klasshat eller »bro-
dermord» liksom i Marats dagar, så måste vår
tids människor och främst regenter i kristna sta-
ter, präster och andra ämbetsmän söka blifva och
lejva som sanna Kristi lärjungar i sann frihet,
jämnlikhet och broderlighet mot »Kristi ringaste
bröder.» Vi måste blifva kristna mer än till nam-
net. »Dåraf skola alla förstå, att I ären mina
lärjungar, om I ålskens inbördes.» Så säger den
kristna statens stiftare. Men socialisterna glöm-
ma, att kärleken är hjärtats, viljans, frihetens sak,
och att blott den, som blickar i bön och tro, hopp
och kärlek i Guds kärleksögon själf, kan bli ålsk-
värd och väcka ren, hög, lidelsefri käelek hos
andra.
A. V. Lönnegren.
Teater och musik.
Kungl. operan, som på senaste tiden med mycken
framgång omväxlande gifvit de båda populära
operorna »Fra Diavolo» och »Stradella», har nu
fått upp sin första nyhet för säsongen. Som i
onsdags skulle nämligen för första gängen upp-
föras »Giralda», opera-comique i tre akter af
Adolphe Adam, kompositören till den här så väl-
kända operan »Konung för en dag». De olika
partierna i operan innenafvas af fröknarna Holm
strand och Frödin samt hrr Lemon, Johanson,
Rundberg, Strömberg och Malmsjö.
Som i går skulle den italienska sångerskan
Fausta Labia göra sitt inträde som Margareta-
Helena i »Mefistofeles».
Vasaieaterns första nya stycke för spelåret gick
i lördags af stapeln, men visade sig dess sämre
ej ägnadt att inge förhoppningar om något längre
lif. En i sig själf föga kvick tysk fars, ingalunda
kvickare lokaliserad och bearbetad, trotsade det
de uppträdandes mest aktningsvärda ansträngnin-
gar. Herr Warbergs verkligen mycket naturtrogna
framställning af en äkta stockholmsk droskkusk
med både kamp och åkdon, hr Castegrens rörlige
och bullersamme ingeniör, som nyss kommit åter
från Chicagoulställningan, fru Lindströms drastiska
»slammertacka», fröknarna Ohlssons och Ekströms
annars så segervissa behag i tvänne unga flick-
roller, ja, själfva den gardesuniformerade löjtnants-
truppen ur salig »Dockféen» — allt visade sig
här vara otacksamt förspilld möda. När den ofri-
villige länkaren af styckets samtliga kärleksintri-
ger, droskkusken A. Mohr (= Amor!), i sista
akten kröp fram som Cupido själf ur ett jättelikt
chokladägg, med både vingar, koger och båge för-
sedd, men fortfarande med fysionomi från vakt-
stugan på Brunkebergstorg, framkallade detta vis-
serligen en stunds muntrare stämning, men allt
som allt tycktes publiken betydligt tröttkörd, när
den ändtligen kuskat igenom de tre akterna i
»Amors droska».
Härnäst hoppas vi få höra muntrare smällar i
den lilla glada teatern än dessa klatschar från
hrr Kneisel, Hirschel & fros piska!
Aulinska kammarmusikkvartetten anordnar äfven
denna säsong i likhet med föregående år fem
kammarmusik-soaréer i Vetenskapsakademiens hör-
sal, till hvilka abonnementsbiljetter från och med
denlö d:s tillhandahållas hos hrr musikhandlare.
Den första soaréen gifves i midten af oktober.
Programmen komma att upptaga följande, här ej
förut utförda kammarmusikverk: Sråkkvarlett af
Verdi; Piauotrio (otryckt) af L. Norman; Stråk
oktett af J. Svendsen (tillägnad framlidna drottning
Lovisa); Stråkkvartett (C-moll) och Slråkkvmtett
(G-dur), den senare ny, båda af J. Brahms; samt
Stråkkvartett af A. Dvöråk. Dessutom skola fö-
rekomma repriser af äldre och nyare mästares
arbeten, bland dessa: Beethovens Stråkkvartett
(A-moll), op. 132, med hvilken första soarén in-
ledes. Förutom flere af hufvudstadens förnämsta
pianister kommer äfven hr Franz Neruda att med-
verka vid två soaréer
Kvartettens verksamhet kommer i år att utsträc-
kas äfven till Göteborg, hvarest fyra abonnements-
soaréer gifvas, utgörande dessa en fortsättning på
dem, som hr Franz Neruda därstädes under tre
år anordnat, samt till Upsala, där två soaréer äro
tillämnade.
Up notisboken.
»Ej blot til Lyst!» Den ståtliga cirkusbygg
naden vid Karlavägen bär i Stockholm byter i
dessa dagar alldeles om karaktär. Ifrån att hit-
tills hafva varit uteslutande en förströelselokal,
kommer den hädanefter att varda ett hem för in-
dustri och konst, ett industripalats, afsedt att in-
rymma en permanent utställning af allt, som hör
till svensk industri och konst. I detta syfte har
byggnaden af Aktiebolaget Industripalatset, som
genom köp förvärfvat densamma, underkastats en
genomgripande förändring till sitt inre. Midt på
den förra cirkusarenen reser sig nu en synnerligt
vacker, rotunda bestående af tvänne platformer, en
nedre och en öfre, förenade genom en spiraltrappa.
Kring de båda platformarne äro rikliga grupper af
lefvande växter utplanterade, och rundt om pa-
latset innerväggar löpa i dubbla rader utställnings-
rummen. Sådana återfinnas äfven en trappa upp
på det stora galleriet, hvarå likaledes en rymlig
musikestrad är anordnad. Rotundan är afsedd
att inrymma en förstklassig restaurant med kafé,
och under densamma nere i underjorden återfin-
nas det till restauranten hörande köksdepartemen-
tet, hvilket synes blifva ett af de rymligaste och
bäst inredda i hufvudstaden. Etablissementetsinred-
ning och dekorering äro mycket tilltalande. Be-
lysningen sker om dagen genom fönstren i den
stora kupolen, på aftonen medels gasglödljus.
Musik kommer att utföras om aftnarne. Man
har sålunda velat förena det nyttiga med det an-
genäma och göra Industripalatset till en angenäm
mötes- och rekreationsplats för nufvudstadens in-
vånare. Vi hoppas ock, alt det skall lyckas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
