Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 40. 6 oktober 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 IDUN 1893
Först och främst hur vet Ni, att alla socialister
förkasta kristendomen? Allmänt kändt är ju, att
socialismen framgått just ur Kristi lif och lära.
Har icke Kristus vändt sig just till de fattiga och
vanlottade, har han icke lofvat dem frälsning och
evig salighet, och har han icke uttalat straff-
domar och förbannelser öfver de rika? Man be
höfver blott läsa det enda bibelstället: »det är lät-
tare för en kamel att gå genom ett nålsöga än för
en rik att ingå i Guds rike» för att inse, att han
kommit till världen för att förmå de rika till att
själfmant gifvä af sitt öfverfföd åt sina fattiga
medmänniskor och därigenom åt sig själfva för-
tjäna evig frid.
Mer än gärna erkänner jag, att det finns
många socialister, som äro kristendomsfiendtliga,
ja kanske att t. o. m. de allra flesta äro rena
ateister, men en sak står dock fast — de predika
rättfärdighet, renhet, kyskhet och barmhertighet.
Eller är det kanske icke barmhertighet att vilja
lindra sin nästas nöd, att vilja hindra änkor och
faderlösa från hungersdöden?
Många socialister har jag bytt åsikter med, men
aldrig har jag funnit någon, som predikat köttets
och de lägre begärens evangalium. Har Ni träf-
fat någon sådan, kan jag endast beklaga det och
bedja Eder ihogkomma, att socialismen icke kan
ställas till ansvar för enskilda individers felsteg,
liksom kristendomen ej heller kan förkastas på
grund af munkristnas synder.
Socialisterna känna kanske djupare än t. o. m.
de s. k. kristne sin ansvarighet, och fastän de ej
erkänna Gud, höra de dock starkt inom sig hans
fråga: »Hvar har du gjort af din broder?»
Ni anklagar socialisterna, för att de gifva kri
stendomen skulden till alla de våldsgärningar, som
begåtts i dess namn, men Ni skyr icke att ställa
socialismen till svars för allt, som gjorts i dess
namn ! Ni kallar Er kristen, men glömmer Kristi
ord: »dömen icke, så värden I icke dömde.»
Alla edra tillvitelser mot mina meningsfränder,
såsom att de införa slafveri, massmord; klasshat
m. m., att de såsom en »skenfager skylt» stolt-
sera med de rent kristliga begreppen frihet,
jämnlikhet och broderskap — alla dessa tillvitel-
ser anser jag allt för simpla och osanna för att
behöfva bemötas.
En punkt kan jag dock icke utan vidare förbi-
gå, ty jag har skyldighet, att försvara mina vän-
ners och mitt eget värde såsom människa. Ni
skrifver nämligen: »Endast okunnighet eller ill-
vilja kunna därför låta bedåra sig af socialismens
läror, som blanda lögn och sanning så fint, att
just den stora andligen omyndiga mängden arbe-
lare må förföras och socialistapostlarne kunna
lcfva flott på det missledda folkets uppoffringar.»
Äger Ni rätt till att döma mig och Here med mig
såsom okunniga eller illvilliga? Ni känner oss
icke, ni vet icke, huru vi kommit till de åsikter,
vi försvara, Ni har icke den aflägsnaste aning om
de lefnadsförhällanden, som tvingat oss att se det
nuvarande samhällets orättvisor. ,lag tillhör hvar-
ken ledarne eller det missledda folket. Jag är
en fri kvinna och äger både kunskap och kraft
till att försörja mig själf. — Men jag har icke
alltid varit, hvad j»g nu är. Det har funnits en
tid, då jag icke kunde uträlta något för de minas
och mitt eget uppehälle. Det var min skoltid, och
den var både lång och svår. Har ni någon er-
farenhet af världen, så vet ni nog, huru svårt det
är för en änka med 5 barn att draga sig fram
och skaffa sina barn uppfostran. Det har också
kostat min mor gränslösa uppoffringar, namnlösa
förödmjukelser och otaliga nätters sömn för att
komma dit, där vi nu äro. Tror ni, att vi under
sådana förhållanden kunnat undgå att se världen
från dess allvarligaste sida, att vi kunnat undgå
att se alla dess vrängheter? Nej, vi hafva lärt oss,
att .det är en orättvisa, att icke samhället har skyl-
dighet till att försörja faderlösa barn, då deras
mor af samma samhälle genom dess lagar och
allmänna opinionen hindras därifrån. Hvarför
skola icke alla äga lika rätt här nere på jorden,
då de enligt den kristna läran ju hafva lika arf-
vcdel i det himmelska? Tänk blott på alla dessa
arma små barn, som födas till fattigdom och
elände, hvad hafva väl de brutit för att blifva så
hårdt straffade? Och hur kan Ni begära, att de
skola lefva i helighet och rättfärdighet, då de icke
hafva en bit mat att stilla sin hunger med! Nä
stan alla brott begås af fattigt och okunnigt folk,
och finner jag det då helt naturligt, att. sociali-
sterna söka afhjälpa det onda genom att gifva
alla lika rätt till det lekamliga såväl som det and-
liga goda, som kan erhållas här på jorden.
Ni har alldeles misstagit er på socialisternas
åsikter om bildning, ty så här lyder deras fordran
i det fallet :
Allmän och lika uppfostran af alla genom sta-
vJvfu-elerare
K ANDERSON
Jnkohstnrç 1
tens försorg. Obligatorisk undervisning. Kost-
nadsfri undervisning vid alla bildningsanstalter.
Ni borde göra Eder bättre underrättad om soci-
alismen, innan Ni ger Eder till alt förkättra den,
och till Eder och till alla dem, som önska sann
upplysning om dess läror och ideal, kan jag re-
kommendera Bellamys lättlästa, snillrika bok »En
återblick», däri författaren skildrar en socialistisk
framtidsstat.
I en sak har Ni dock rätt,, herr Lönnegren, att
om alla människor lefde i enlighet med Kristi
sanna lära i sann frihet, jämnlikhet och broder-
skap mot »Krisli ringaste bröder», så skulle värl-
den räddas undan kiasshat och brodermord. Men
hvad kallas en sådan lära? — Jo, socialism ! —
Och Ni, »bekymrade moder», som i Idun sökt
klarhet i edra funderingar, tro ej, att det spöke,
som hotar att bringa mänskligheten till undergång,
heter socialism, ty det heter hänsynslöshet och
ofördragsamhet. Hvar och en, som beskyller en
medmänniskas årliga, sanna nfecrtygelse för att
vara en «skenfager skylt» för falskhet och bedrä-
geri, han bidrager till att söndra mänskligheten
och framkalla brodermord och klasshat! Ve ho-
nom !
Men socialisterna kasta bort kristendomen, eme-
dan de vilja hafva frihet i religiösa ting så väl
som i världsliga. De nel,a ingen att sluta sig till
Kristi lära, men de teinga heller ingen dit. Det
är kristendomen såsom statskyrka, de vilja hafva
bort, ty de önska religionen förklarad såsom en
privatsak.
Ateister finnas ju såväl inom som utom socia-
lismen, men hvem äger rätt att döma dem eller
bedöma sanningen af deras läror? — Hvar och
en, som lefver i full enlighet med sitt samvetes
röst, som alltid söker göra det rätta, han vandrar
för visso den rätta vägen, äfven om han icke kan
tro på den babyloniska förbistringen eller helve-
tets alla fasor!
Er till tröst, bekymrade moder, vill jag citera
Viktor Rydbergs ord i »Grubblaren» :
»Han är i den, som ej hans namn anammar,
men i hvars hjärta sanningskärlek flammar.
Han är i den, som rätt ej honom kände,
men kämpar i hans flock för de elände.»
Olga Scensson.
—C28K»—
Damer på bicycle.
Några ord i en fråga för dagen.
f
en mänskliga kroppens träning synes allt
mer och mer vinna fält för sig, och ej
i blott för mannen, utan äfven för kvin-
nan, ej blott för gossen, utan äfven för flic-
kan. Den tid är dock ej sä aflägsen, då det
feminina elementet af människosläktet ej del-
tog i hvad vi mena med sport, och ändå var
Diana, en kvinna, utsedd till jaktens högsta
beskyddarinna. Tiderna ha förändrats! Ej
blott Jupiters och Latonas dotter Diana skör-
dar nu lagrar på sportens skiftande fält, ej
blott en sagotyp från antikens Ephesus går
nu segrande fråu en liflig jakt i skog och
mark, nej äfven kvinnor af kött och blod
ha nu visat sig kunna täfla härutiunau både
med Diana oeh — skapelsens herrar.
Jakten är nu ett af de sportfält, å hvilket
våra dagars kvinnor slagit in. Men vi
finna äfven andra. Utan att nu i en hast
uppräkna alla, kunna vi ju nöja oss med att
nämna Tennis, Football, skridskoåkning, seg-
ling, simning och nu ändtligen bicycle-sporten.
Man kan nästan utan öfverdrift säga, att
bicycle-åkningen är sportlifvets modernaste lifs-
yttring, åtminstone om man tar hänsyn till
de kolossala framsteg denna gjort under lop
pet af närmast svuuna år. Och att äfven
damerna kastat sig in på nyheten bevisar, att
denna sportgren skall växa vidare. I början
såg det visserligen ganska mörkt ut för dam-
världen att få deltaga i en bicycleåkares nö-
jen, oeh de svaga försök, som af kvinnor gjor-
des med den s. k. tricyclen, kröntes aldrig
med nöjaktig framgång, ty de fördelar, som
tricyclen erbjöd en dam, upphäfdes snart af
de lika många olägenheter, som denna ma-
skin visade sig äga.
Hvad som länge lade ett stort hinder i
vägen för en dam att bli bicyclist var na-
turligtvis den häfdvunna dräkt hon måste
bära. Erfarenheten visade nog, att det kunde
gå för sig att åka bicycle med lång kläd-
ning, men huru oskönt och obekvämt blef
det ej? Nu ligger det ju i kvinnans natur
att, så långt det sig göra låter, förena det
smakfulla och det nyttiga, och på den grund
föddes snart i hennes uppfinningsrika hjärna
idén om en praktisk och angenäm bicyele-
dräkt för damer. Naturligtvis är det fran-
syskan, som bidragit mest till planens reali-
serande. Men ännu råder dock mycken tve-
kan, om man bör ge företrädet åt den redan
i praktiken proberade korta jaktkjortelen, eller
om man i ett slag skall acceptera de ännu
lämpligare knäbyxorna â la zuav med därtill
hörande vanligt klädnmgslif. Det säger sig
själft att kostym med panta’on är den mest
lämpliga för eu bicycleryttarinna, äfven om
dessa benkläder skulle vara fotsida som hos
spahis. I detta senare fall kan man ju knap-
past kalla plagget för annat än ett slags
dubbelskuren klädning med snäfva linningar
vid smalbenen. Är detta plagg väl gjordt,
torde ett mer praktiskt förslag till kvinnlig
bicycledräkt knappast låta sig tänka. En
öfverrock med vida ärmar fulländar behagligt
denua kostym, hvartill böra komma mössa och
höga suörkängor eller stöfletter.
Åtskilliga hafva nog försökt att äfven för
damer införa de snäfva ridbyxorna à la fri-
cot. Att detta mode dock af fullt antagliga
skäl ej kan vinna anslutning är obestridligt,
så mycket mer som de försök, hvilka redan
blifvit gjorda med detta plagg af bicycleåka-
rinnor, redan visat, att dessa bicycle tricoter
äro opraktiska.
Med hänsyn till bicycle-åkniugens hygieni-
ska sida beträffande kvinnan ha åsikterna
som vanligt visat sig delade. Flere framstå-
ende läkareauktoriteter förorda dock denna
sport äfven för damer. Bicycleåkuingen be-
fordrar blodcirkulationen i hög grad, musk-
lerna vinna i styrka och spänstighet och åk-
ningen bidrager ej oväsendtligt att motarbeta
rbeumatiska åkommor, hudafduustningen un-
derlättas och ansiktsfärgen blir frisk och ren
och för stor embonpoint aflägsnas. Detta
till sakens försvar. Å andra sidan ha flere
bicycleåkningeus antagonister kommit fram
med många skäl mot denua sport så väl för
män som kvinnor. Då dessa skäl emellertid
öfver hufvud äro baserade på sportens öfver-
drifter, och all öfverdrift är ju skadlig, lämna
vi dem här ur räkningen.
De första kvinnor, som slogo sig på jakt-
sporten, »väckte i det bildade samhället både
förvåning och —— tadel. Nu är detta en
öfvervunnen ståndpunkt, och ingen talar ens
vidare därom, att en dam deltager i en jakt.
Så har det ju alltid varit, ej mist för att
åter nämna exempel vid damernas första fram-
trädande som simmerskor, ja, som skridsko-
åkerskor.
Erfarenheten har visat, att äfven den kvinn-
liga fysiken och med den ju också hennes
andliga element haft fördelar af sportöfningar.
»En frisk själ i en frisk kropp», heter det.
Det vore minst sagdt oresonligt att af hänsyn
till småaktiga fördomar fråntaga kvinnorna
en god häfstång till hälsa och utveckling.
Quetq ’un.
Juvel-, gul«l- och silfverarbeten, passande till lysnings- och hederspresenter. Bordsilfver, eleganta mönster till
lägsta pris efter dagens kurs å silfver. Kontrollerade guldbroscber från 15 kr. Guldarmband frän 30 kr. Guld-
urkedjor från 28 kr. Gnldringar från 5 kr. Diamantringar med 1. 3 och 5 diamanter frän 20, 60 och 125 kr.
mr Eeela varor. Billiera »riser. — Bref besvaras omgående. "W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
