Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 49. 8 december 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1893 I DU N 389
/ julklappsbryderiet.
Med nästa veckas n:r af Idun komma
att följa prydliga presentkort på Idun,
Iduns modetidning och ungdomstidningen
Kamraten för år 1894. I dessa dagar,
då helt visst alla våra läsarinnor äro
mer eller mindre upptagna af tankar
på att genom någon liten gåfva glädja
sin omgifning, hoppas vi, att dessa små
kort skola komma väl till pass.
Helt visst har hvar och en af eder
ännu någon kvinnlig bekant, som icke
äger Idun, men skulle sätta värde på att
hafva densamma — ifyll då detta pre-
sentkort med hennes namn och lägg det
i hennes julklappskorg. — Eder gåfva
skall säkerligen bli välkommen för stun-
den, liksom den har den förmånen
att göra sig angenämt påmind under
hela det kommande året. Samtidigt
måste ni naturligtvis verkställa prenu-
meration å eder postanstalt i den af-
sedda personens namn.
Ej mindre välkommen torde Iduns Mo-
detidning — som nästa år blir ännu myc-
ket prydligare och rikhaltigare än i år
— varda som julklapp åt någon bland
eclra vänner.
Och vill ni glädja de unga, helt visst
kan ni ej finna ett bättre sätt än genom
ett presentkort på Kamraten, som redan
bland ungdomen vunnit så varma sym-
patier. Äfven för Iduns Modetidning
och Kamraten gäller naturligtvis, att
postprenumeration måste verkställassam-
tidigt med julklappskortets afsåndande.
På detta sätt vill helt visst gärna
hvar och en afvåra läsarinnnor på samma
gång till ett moderat pris göra någon
af sina kära en julglädje och skaffa sin
egen tidning en ny prenumerant Ju vidare
kretsar, som samlas kring våra tidnings-
företag, dess rikare kan utbytet blifva
af det andliga umgänge, de vilja för-
medla mellan svenska hem.
Konsten att servera.
S
et finnes många matmödrar, för hvilka
det är ett inre behof att omgifva det
hvardagliga med ett visst idealiskt skimmer
och att göra det praktiska och nödvändiga så
prydligt och angenämt som möjligt. Ytterst
få bruka emellertid utsträcka sin sträfvan i
denna riktning till den mycket styfmoderligt
behandlade kokkonsten. Och likväl borde in-
gen fru uteslutande rikta sin uppmärksamhet
på en smaklig och närande tillredning af rät-
terna, utan äfven alltid draga försorg om en
smaklig och aptitretande uppläggning af desam-
ma, ty
då gom och tunga må,
vill ögat ock sin andel få.
Den med allra störta omsorg tillagade rätt
förlorar i värde, om den icke behagar ögat,
under det en prydlig uppläggning väsentligt
höjer smaken, så att man sålunda kan för-
vandla den enklaste rätt till en lockande deli-
katess, och vi kunna gifva våra måltider en
viss artistiskt behaglig prägel i stället för den
rent materiella. Och detta borde vi bemöda
oss om, icke blott till gästabudsbordet, utan
äfven vid servering af hvardagsmateo. Belåtna
ansikten och ökad aptit hos bordssällskapet
skola fullkomligt belöna matmodern för det
lilla besväret.
Hos många fruar är sinnet för kökets poesi
medfödt, medan det helt och hållet tycks sak-
nas hos andra. Yi skola söka pigga upp de
sistnämndas fantasi i denna riktning, i det vi
komma dem till hjälp med några vinkar.
Hufvudvikten i serveringskonsten ligger i
garneringen och prydandet af faten. Vid fråga
om steken lägges i första rummet vikt på ett
skickligt uppskärande. De så jämnt som möj-
ligt skurna styckena ordnas med den vackra-
ste sidan uppåt och benen alltid nedåt på
midten af ett djupt fat och omges med en krans
af grönsaker. Eller tvärtom: man lägger stek-
bitarne kranslikt kring de på midten upptor-
nade grönsakerna. Kommer steken in hel på
bordet — såsom t. ex. där det är familjefa-
derns sak att skära för — insticker man i
steken ett prydligt silfverspjut, i hvars öfre
ända en liten bukett fästes. Saknar man för
tillfället lefvande blommor, skär man rosor och
tulpaner af morötter och rödbetor, sticker hvarje
blomma på en tandpetare, som man omlindar
med fpersilja och binder tillsamman med
persiljeblad till en bukett. Denna stickes där-
på i en half citron och fästes medels spjutet
på steken. Om den redan sönderskurna ste-
ken åter skall hopfogas till sin ursprungliga
form, begagnar man härtill ett större silfver-
spjut, som sammanhåller det hela, och som
omedelbart före serveringen tages bort. En
krans af stekt eller rostad potatis, mixed-
pickles, murklor, tryffel etc. kan i detta fall
garnera fatets kant.
Oxkött serveras med persilja, morotsskifvor,
hyflade rättikspån eller rosor af rädisor. Till
de sistnämnda fasthåller man rädisan i bladen,
under det man med en skarp knif från roten
Iduns julklappsbasar.
Spetshållare. För att under arbetet skydda vir-
kade spetsar och mellanspetsar upprullas de på
ett sidenband mellan ett par små stjärnor af papp
eller trä samt öfverknytas med bandet. Broderiet
till yttersidorna sys med silke på hvitt linne och
sys sedan med en annan obroderad stjäna öfver
pappstjärnan. Nini.
Paraplyväska. Till arbetet erfordras en dubbel
85 cm. lång samt upptill 44 och nedtill 25 cm.
bred remsa, hvarpå en 68 cm. stor kvadrat af
tyget fastsys nedtill i 4 lika breda motveck, hvilka
tillstickas i hela sin längd och vidga sig uppåt.
Väskan prydes med broderi i granna färger samt
kantas med ylleband. Väskan kan upphängas i
garderoben eller i klädskåpets dörr. Nini.
Billig divanmatta, Man tar gamla klädes- och
flanellslappar, helst i flere färger, och klipper däraf
många olika slags figurer t. ex. stiliserade blad,
snäckor i flere storlekar, halfmånar, små runda
lappar af en tvåkronas storlek, stjärnor och hvad
annat man kan hitta på, languetterar dessa med
garn i olika färger och pryder dem med små
blomkvistar, kråkspark, ränder rundt omkring el-
ler ett och annat lättare ornament. Dessa appli-
ceras på en botten af filt, i hvilken färg man be-
hagar och af den storlek mattan skall hafva. Bäst
är att sätta några stora figurer på midten och i
hörnen. Rundtomkring bör man hafva en bård
af enfärgadt kläde och hvars inre kant är klippt i
stora uddar, hvilka languetteras med garn nära
öfverensstämmande med bottnen. På kortsidorna
sättes en frans och rundtomkring en tjock snodd.
Som inga färger äro på förhand bestämda, kan
man härtill använda alla möjliga garnrester, hvar-
igenom kostnaden för mattan blir ganska ringa.
Arbetet är ej synnerligen stort, men utseendet
mycket frappant, såvida lapparne och färgerna
ordnas med smak. Linus D.
Gungstolsdyna. De som vilja hafva en billig
och lätt förfärdigad gungstolsdyna, tillrådas att
att skaffa sig en bit vacker blommig kartun eller
ereton af ungefär 20 cm. bredd och den längd
dynan skall hafva samt på hvardera sidan sy
en remsa af mossgrönt eller rödbrunt möbeltyg.
Detta vadderas såsom i vanliga fall, men på si-
dorna lägger man litet mera vadd än i midten,
hvarigenom utseendet af skarfning undvikes. Ner-
till sättes frans i passande färger. Linus D.
Arbetsväska. Materiel : en fyrkantig brokig si-
denhalsduk och några mynt, sådana som använ-
das till maskeradkostymer. Halsdukens två mot-
satta sidor sammansys till en tredjedel från hvar-
dera ändan, sedan lägges den så, att sömmen
kommer på midten, den ena tvärändan hopsys
och den andra hoprynkas på samma sätt som
på långa virkade börsar, och liksom på dessa
har man här tvänne metallringar att skjuta för
öppningen. På den tvära ändan fastsys med silke
en rad mynt och i den hoprynkade fästes en
knippa sådana. Linus D.
En nyckelhållare. En brödkafvel sågas midt itu
på längden, men handtagen få ej äfven klyfvas.
Handtagen bronseras, kafveln öfverklädes med
plysch. Små messingshakar, omgifna med stjär-
nor, iskrufvas. Upphänges medels ett bredt siden-
band, som fästes i kafvelns handtag medels ro-
setter. Gredelin.
Släktporträtthållare. Ett bräde, ungef. 70 cm.
högt och 60 cm, bredt, öfverklädes med plysch.
Stora messingsstift slås in omkring kanten. Det
torkade bladet af en Phænixpalm förgylles, eller
om man så vill får behålla sin naturliga färg,
samt fastnubbas på något ledigt sätt, på brädan.
Fotografierna ordnas efter smak och fastgummas
på den öfverklädda brädan, hvarefter för syns
skull en liten sidenrosett fastgummas i porträt-
tens öfverkant. 2 skrufögglor isättas på baksidan.
Gredelin.
Stolar. Små fällstolar, som vanligtvis säljas
linoljefernissade och öfverspända med vanligt bol-
stervar samt sadelgjordar för att sammanhålla be-
nen, göras förtjusande söta, om man öfver-
målar dem med svart aspinallsemalj, tager bort
bolstervaret oeh ersätter det med ett lika stort
stycke broderad stramaljväfnad, något vackert
mönster, med helst fylld botten för styrkans skull,
samt likaledes ersätter sadelgjordarne med tvänne
lika breda på stramalj broderade bårder. Stolarne
finnas i Stockholm att köpa dels på Norrmalms-
torg, dels i hörnet af Kungsbron och Vasagatan
och äro mycket billiga. Gredelin.
En vacker slummerkudde får man, om man för-
färdigar en liten svensk flagga af siden och sät-
ter till framsida samt tar till baksidan blått si-
den i samma färg. Rundtomkring en snodd af
blått silke. Linus D.
Tidningshållare. En bit kläde, 15 cm. bred och
60 cm. lång, klippes i den ena ändan till en spets
och rundtomkring fastsys en 6 cm. bred remsa
af plysch i samma färg som klädet. Innanför
plyschen sys en 3 à 4 ränder af silke i olika
färger och öfverst i spetsen ett monogram, äfven
det af silke i flere färger. Allt detta spännes se-
dan öfver en skifva tunn papp och fordras med
kalikå. Linus D.
Äggserviett. Tvänne röda flanellslappar, 15 cm.
i fyrkant, sammansys på 3 sidor och utpikeras
på den fjärde. Af hvit piké klippes en fyrkant
något större än flanellslapparne och languetteras
rundtomkring med rödt brodérgarn. På midten
sys ett vackert monogram och en blomkvist. Den-
na lapp fästes sedan med fyra röda rosetter på
flanellspåsen. Linus D.
Kam-väska. Af vanlig gul vaxduk tillklippes en
liten väska med lock, så stor att kammen får
lagom rum där. En kråkspark af blått silke sys
rundtorn locket och väskan, och på locket syr
Cecy Lisas namn i blått silke. Locket knäppes
med knapp och träns, och så har Cecy en lätt-
sydd och billig julklapp färdig. Belle-soeur.
Vårt bohag
utgifven af Mathilda Langlet.
Ili.’trji- husmoder och hvarje fästmö bör ovillkorligen förskaffa sig denna i dagarne på Nordin & Josephsons förlag utkomna bok.
Pris: inb. i rödt band kr. 1,60. Förteckning öfver alla inom ett hus förekommande artiklar till begagnande vid bosättning och inventarieförteckning.
Oiawibärlig för Ivtrarje ordnixa.gsälslcaaade familj!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
