Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 49. 8 december 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 I DU N 1893
till bladen skär skalet nedåt i jämna snitt,
likväl utan att frånskilja detsamma. Rädisan
lägges nu några timmar i friskt vatten, hvar-
efter skårorna stå ifrån något och, sedan de
afrundats litet i spetsen, gifva frukten utseen-
det af en blomma.
Yid servering af kalfkött kan man garnera
fatkanten med kokta selleriskifvor, i hvilka
man sticker ett grönt selleriblad. Uppvärmd
kalfstek skär man i skifvor, slår såsen öfver
ocb garnerar den med i buljong kokt sparris,
med köttkrocketter, bönslefver, kräftstjärtar o. d.
Om man så dessutom pryder kanten af fatet
med i smör guldgult rostade, halfmånformiga
hvetebrödsskifvor, skall till och med den mest
afsvurne fiende till allt uppvärmdt icke kunna
underlåta ett belåtet mysande.
Fågel skall serveras med bröstet uppåtvändt.
Fasanens hufvud sättes upp på en trästicka,
omges med ett rödt papperskrås, hvarpå den
stickes i fågelns hals; de vackraste stjärtfjä-
drarne stickas äfven fast.
Hönsfrikassé förses med en bred riskant,
äfven kunna små kokta korfvar, klimpar, ka-
stanier och murklor användas till garnering af
densamma. Alla raguer, frikasséer och andra
såsrätter garnerar man med krans- eller stjärn-
likt ordnade citronskifvor, gurkor, kapris, hård-
kokta ägg och rödbetor. Biffstek serveras med
ägg och små, i smör rostade potatisar. Ett
fat med kotletter erbjuder en vida aptitligare
anblick, om hvart ben förses med en prydlig,
hvit pappersmanschett.
Fisk bör serveras högtstående, liksom sim-
mande, aldrig liggande på sida. Fatet får en
garnering af sellerisallad. I fiskens mun in-
stickes en bukett, och själfva fisken öfverströs
med hackade ägg, champignoner, hyflade rät-
tiksskifvor eller dylikt. Stekt fisk serveras
med en mängd citronskifvor. Mindre fiskar, fo-
reller’ o. s. v., böjas runda, och stjärten dragés
mellan gälarne.
Fisk-, kött- och potatissallader vinna betyd-
ligt, om de garneras med udd- och snäcklikt
rullade sardeller eller smala sillstrimlor. En
lika enkel och billig som vacker garnering ut-
göra vidare figurer af gurkor och i buljong
kokta rödbetor eller morötter, som fasoneras
med därtill afsedda små apparater, samt röda
och hvita köttgeléer eller aspics. De sist
nämnda hackas antingen fint och ordnas i krans-
form — omväxlande en röd och en hvit krans
— på fatet eller skäras i skifvor och använ-
das i stjärn- eller gallerform. Bästa effekten
göra likväl af röd gelé sammansatta rosor, som
för en öfvad hand ej erbjuda någon svårighet.
Sillsallad fylles i en form och uppstjälpes.
Till garnityr användas smala strimlor af rökt
lax och peppargurkor, sura körsbär, hackade
ägg — hvitau och gulan för sig — vidare
figurer af rödbetor, lök, kapris etc. Äpplemos
garneras med blommor eller stjärnor af half-
runda, skalade mandlar och korinter.
Potatismos upptornas högt, strykes slätt och
öfverhälles med brynt smör och garneras med
fasoner af stekt lök, eller beströs med små
rostade hvetebrödstärningar.
Grönkål garneras stjärn- eller kransformigt
med stekta kastanier eller rostad potatis, ärt-
rätter med sönderskuren äggomelett, savoy- eller
hvitkål med korf, blomkål med fiskkorf och
fyllda kräftnosar, potatis eller sellerisallad med
en krans af rödkål, spenat med stekt potatis och
förlorade ägg eller med en stjärna af äggröra.
Puddingar, krämer etc. vinna betydligt i ut-
seende, om man i smakfull anordning garnerar
dem med inlagda frukter. De sistnämnda må-
ste först ligga och afrinna, emedan saften gör
ytan af puddingen eller krämen mjuk, så att
frukterna sjunka ned. Röda frukträtter se
dubbelt frestande ut, om man pryder dem med
vispad grädde. Grädden anbringas i gallerform
eller pryder kanten af rätten i 3—4 cm. breda,
temligen djupa uddar, medan det tomma inner-
rummet beströs med snöflingor af vispad grädde.
Apelsinkräm och vingelé serveras gärna i
apelsinkorgar. För detta ändamål halfverar
man ett antal rätt stora apelsiner med en
skarp knif och tager med en silfversked ut
köttet. Till korgens grepe skär man genom
skalet, likväl icke rundt om, utan så att
en ungefär 6 mm. bred remsa sitter fast
på båda sidor af korgen. De därigenom
bildade grephalfvorna hopknytas upptill helt
prydligt med ett smalt sidenband, hvarpå kor-
gens kant försiktigt utuddas rundt om.
Äfven om fruktskålarne vilja vi till sist
säga några ord.
Till uppläggning af bärfrukt passar bäst
runda glas eller kristallskålar utan fat. Bären
ordnas dläri på ett underlägg af blad, som täc-
ker skå ens kant. Smultron eller hallon läg-
gas i en ring kring den i midten stående strö-
sockerburken och prydas rundtorn i kanten med
en krans af små hvita blommor. Körsbär er-
bjuda en mycket vacker anblick, om man upp-
lägger olika sorter, ljusa och mörka, hvilkas
stjälkar afklippas till 4 cm:s längd, pyramid-
formigt, så att de olika färgerna bilda ett be-
stämdt mönster. Stjälkarne vändas naturligtvis
inåt, såsom för resten på all frukt. Äfven
små kvistar med knippen af körsbär och en-
staka blad, stuckna i en blomsterprydd korg,
göra sig utmärkt vackert. Skola flere sorter
bärfrukt serveras tillsammans, väljer man här-
till en fruktkorg med grepe, som klädes med
friskt grönt. Af större blad, t. ex. stora vin-
blad, formar man prydliga strutar, som i undre
ändan hållas ihop genom ett törne. Då dessa
små strutar fyllts med olika bärsorter, grup-
perar man dem så smakfullt som möjligt i
korgen och sticker öfverallt små blommor
emellan. I bladverket, som döljer korggrepen,
fästas små körsbärsknippen och vinbärsklasar.
Till uppläggning af höstfrukt, äpplen, päron,
plommon, drufvor, aprikoser o. s. v. väljes en
på en hög fotställning hvilande skål, hvari
frukterna ordnas med blad och rankor af vildt
eller äkta vin, murgröna o. s. v. På tätt
bladunderlägg ordnar man först de tyngsta
frukterna, äpplen och päron, ofvanpå komma
plommon och drufvor, däremellan blommor,
blad och rankor, hvilka sistnämnda falla ned
långt öfver skålens kant. Till fruktskålar, som
äro försedda med en kalk till uppbärande af
en blombukett, kan man förfärdiga en sådan
af frukt. Frukterna förses härtill med stål-
tråd som stjälk och bindas tillsammans med
blad till en rund svampformig bukett, som
omges med en pappersmanschett. Om fruk-
terna icke skola tjäna endast till ögonfägnad,
träder man upp hvarje frukt på en lång, tunn,
upptill afspetsad träpinne i stället för på stål-
tråd. Om man på vintern saknar friska blom-
mor och blad, kan man äfven mycket väl an-
vända mossa till garnering af fruktskålarne.
Denna lägges före användningen några timmar
i vatten, hvarigenom den blir porösare och
får ett mycket friskare och saftigare utseende.
I denna mossbädd taga sig frukterna dubbelt
måleriska ut, om i midten af skålen ställes en
liten bladväxt, en liten palm eller dylikt och
mossan skjutes upp mot denna, hvarpå fruk-
terna icke läggas för tätt på mossan.
Så mycket torde vara nog för att väcka
fantasien hos den husliga härdens prästinnor
och förmå dem att icke lägga ned all sin köks-
visdom på »hvad» som anrättas, utan äfven
så mycket som möjligt lägga vikt vid »hur»
det serveras.
Men särskildt vill jag lägga alla poetiskt
anlagda själar på hjärtat, att de i stället för
att låta sina rimsmiderier utan genklang dö i
redaktionernas papperskorgar, skola använda sin
poetiska åder till förskönande af hemmet i
nämnda riktning. Vården kökets poesi! Mitt
ord på, att I på detta fält skolen skörda långt
mera erkännande, än om I fortfaren att exer-
cera den ostyriga pegasen, som lönar all er
kärleks möda med motspänstighet och grof
otacksamhet. Försöken det en gång, er själfva
och andra till glädje ! Margo.
Up notisboken.
Kronprinsessan Victoria står fort-
farande fast vid sin af oss förut meddelade
afsikt att tillbringa vintern här i Sverige, hva-
dan en i åtskilliga tidningar meddelad uppgift
angående hennes afresa till Baden och vistelse
i södern under nästa vår saknar grund, En-
dast i det fall, att hennes hälsotillstånd skulle
försämras och hennes läkare påyrka ombyte af
vistelseort, kommer h. k. höghet att söka ett
varmare klimat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
