Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. 9 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1894 IDUN 45
— en viktig del af läkarens vetande- Och
denna kunskap äger ingalunda sitt värde en-
dast genom sitt teoretiska intresse: dess prak-
tiska betydelse är fullt ut lika stor och be-
rättigar mer än väl all den möda, som ned-
lagts pä studiet af etiologien. Tillämpningen
af dessa studier har redan lämnat lysande
resultat både vid sjukbehandlingen och kan-
ske än mer på hälsovårdens område, där det
gäller förebygga uppkomsten och spridningen
af sjukdomar.
En betydande roll såsom sjukdomsorsak
spela bakterier. Det gifves helt visst få, om
ens några lefvande varelser, som kunna glädja
sig öfver ett så lifligt intresse från mänsk-
lighetens sida som bakterier, oaktadt de re-
presentera, så vidt man ännu vet, den lägsta
formen af organiskt lif. Men det är också
icke endast det mänskliga begäret att blotta
naturens hemligheter, som gjort dem så upp-
märksammade och gett studiet af deras lif
och verksamhet en så framskjuten plats inom
den moderna naturforskningen. Man skulle
kunna säga, att det är själfbevarelsedriften som
till god del framkallar vårt intresse för dessa
små tingestar, ty på samma gång vi inom
bakteriernas stora klass äga trogna bundsför-
vanter, utan hvilkas hjälp vi icke kunna exi-
stera, hafva vi också där att söka de värsta
och de mest oförsonliga fienderna till vår hälsa
och vårt lif. Numera vet nära nog en hvar,
att många af våra svåraste sjukdomar fram-
kallas af detta lefvande smittämne, hvilket vi
i många fall kunna identifiera med någon
viss bakterieart. Listan öfver dessa bakterie-
sjukdomar är mycket stor; vi finnna där nerv-
feber, skarlakausfeber, messling, koppor, ros,
difteri, influensa, rödsot, kolera, frossa, mjält-
brand, lungsot, blodförgiftning m. m. Som
man redan på förhand kan antaga med den
kännedom vi äga om deras uppkomst, äro
de allra flesta af dessa sjukdomar smittsamma.
De sjukdomsalstrande bakterierna öfverföras
från den ena individen till den andra, vare
sig genom direkt beröring eller på andra vä-
gar, och erfarenheten har lärt oss, att dessa
vägar kunna vara mycket långa och mer än
en gång omöjliga att påvisa. Men vi hafva
också en glädjande erfarenhet, som säger, att
långt ifrån alla människor, som komma i be-
röring med dessa bakterier, insjukna, äfven-
som att sjukdomen, där den framkallas, mån-
gen gång endast antager en lindrig karaktär.
För att kunna förklara detta ovedersägliga
faktum måste vi antaga, att skilda personer
äga en i högsta grad olika mottaglighet. En
del människor synes fullkomligt otillgänglig
för en sjukdom, som hos andra åter uppträder
vid minsta anledning. Denna individuella
disposition framträder icke endast vid de
sjukdomar, som förorsakas af bakterier, utan
spelar vid uppkomsten af hardt när alla
sjukdomar en viktig roll. Hvarpå den beror
kan icke sägas ännu vara till fullo utredt.
Att ett medfödt moment i de flesta fall före-
finnes, torde vara utom allt tvifvel, men där-
jämte måste vi äfven taga i beräkning en
mängd andra omständigheter, som kunna be-
röfva organismen mer eller mindre af dess
motståndskraft, och hvilka sålunda komma att
utgöra så att säga predisponerande orsaker.
De allmänna hygieniska förhållanden, under
hvilka en människa lefver, måste härvidlag
tillerkännas en stor betydelse. Det är ett
faktum, som på intet vis låter sig bortreso-
neras, att dödligheten är större inom de fat-
tiga klssserna än inom de mera bergade.
Fråusedt att den fattige vid ett sjukdomsfall
icke kan komma i åtnjutande af all den vård
och den mången gång dyrbara behandlmg,
som står den förmögnare till buds, bidraga
härtill många omständigheter. Födans, klä-
dernas och bostadens beskaflenhet är ingalunda
utan inflytande på hälsan, lika litet som ett
tungt och ansträngande arbete, hvilket dess-
utom måste verkställas utan afseende å väder
och vind, »i ur och skur». Ett nedsatt nä-
ringstillstånd hos organismen med däraf föl-
jande minskad motståndskraft mot t. ex. bak-
teriesjukdomar blir med tiden en oundviklig
följd, hvarjämte en mängd kroniska sjukdo-
mar så småningom grundlägges: magkatarr,
rheumatism, hjärtfel, njurlidande etc.
En sjukdomsorsak, som sedan gammalt ägt
ett godt namn, åtminstone hos allmänheten, är
förkylningen. Bland läkarne däremot hafva
meningarna varit temligen delade, rörande
dess etiologiska betydelse, och det har funnits
tider, då man knappt velat anse den såsom
en egentlig sjukdomsorsak, utan på sin höjd
såsom ett predisponerande moment. Och för-
nekas kan icke, att förkylningen blifvit och
än i dag blir mycket missbrukad, och att på
dess räkning skrifvits många sjukdomsfall,
som näppeligen stå i något som helst sam-
manhang med densamma. Det är så lätt att
erinra sig ett tillfälle, då man »blifvit för-
kyld», och att antaga, att ens sjukdom da-
terar sig från samma tillfälle, om det ock
icke låter sig direkt påvisas, att så varit
förhållandet. Men att därför vilja frånkäuna
förkylningen dess betydelse såsom hufvudor-
sak till många sjukdomar torde vara oberät-
tigadt. Erfarenheten visar alltför tydligt, att
det gifves en hel mängd sjukdomar, däribland
i främsta rummet rheumatism och katar-
rer i respirationsorganen, som isynnerhet upp-
träda de årstider temperaturen undergår större
vexlingar, och som med förkärlek angripa
personer, som genom sin sysselsättning äro
utsatta för starka temperaturdifferenser. Det
är en känd sak, att efter starkare kroppsan-
strängningar inverkan af kall luft, ett glas
kallt vatten eller dylikt kan vara ytterst
farlig, äfvensom att hos många människor i
dylika fall ständigt samma organ angripes;
hos en del uppstå rheumatiska smärtor i musk-
lerna, hos andra i lederna, medan hos en
tredje luftrörskatarr inställer sig efter hvarje,
äfven den lindrigaste förkylning.
Måste vi sålunda anse förkylning såsom
den direkta orsaken till många sjukdomar,
kunna vi å andra sidan icke heller undgå att
medge, att en sjukdom i många fall mera
indirekt förorsakats af förkylning. Genom
densamma förlorar nämligen ett organ en god
del af den resistens det i friskt tillstånd äger
gentemot yttre inflytelser och blir därigenom
vida mottagligare för exempelvis en bakterie-
infektion. En god del af alla lunginflamma-
tioner måste vi tänka oss uppstå på detta
vis. Likaså visar ett organ, som en gång
varit utsatt för förkylning, stor benägenhet
att ånyo insjukna, så fort det utsattes för en
temperaturväxling. På annat sätt kunna vi
icke förklara det faktum, att många personer
af bra liten anledning, som det kan tyckas,
få snufva, »ondt i bröstet», rheumatisk värk
m. m.
Tomas Sydenham, en af sjuttonde århun-
dradets mest berömde läkare, säger i ett af
si na arbeten, att Gud är upphofsman till de
akuta sjukdomarne, vi själfva till de kroni-
ska. Och vi torde icke kunna neka, att i
detta yttrande ligger en god del sanning. Som
vi redan påpekat, spelar vårt lefnadssätt på
mångfaldigt vis en viktig roll vid uppkom-
sten af våra kroniska lidanden.
Det gäller härvidlag skadliga inverkningar,
som i regeln endast i ringa grad göra sig
gällande, men hvilka dock genom sitt ständiga
inflytande så småningom förmå framkalla
mycket allvarliga sjukdomar. Och det är
ingalunda endast den fattige som i detta af-
seende riskerar hälsa och lif. Äfven på den
rike hämnas naturen hvarje brott mot dess
lagar. Det är ingen hemlighet, att mången
förstört sin hälsa genom att alltför mycket
skatta åt ett förryckt mode vis-à-vis kläde-
dräkt eller genom att alltför mycket hänge
sig åt vällefnad och maklighet. Bristande
kroppsrörelse och vistelse i det fria äro lika
ofta orsaken till hvad vi kalla allmän svag-
het och blodbrist som dålig och otillräcklig
foda. Särskildt för uppkomsten af den hos
flickor ur s. k. bättre familjer vanliga blek-
soten är ett instängdt, stillasittande lefnads-
sätt en viktig faktor. Vidare höra hit alla
de sjukdomsformer, som förorsakas genom
kronisk förgiftning med t. ex. alkohol och
tobak, samt alla slag af s. k. yrkessjukdomar,
äfven de till stor del beroende på förgiftning,
vare sig med bly, kvicksilfver, koppar, fosfor
eller något annat ämne.
Öfveransträngning, såväl i kroppsligt som
andligt hänseende, och psykiska affektioner
af olika slag nödgar oss erfarenheten tillskrifva
stor betydelse för uppkomsten af många li-
danden, särskildt inom nervsystemet. Det är
sedan gammalt en känd sak, att såväl en
plötslig förskräckelse som kanske än mer
långvariga bekymmer kunna blifva ganska
ödesdigra för hälsan. Under tyskfranska kri-
get 1870—71 hade man rikligt tillfälle iakt-
taga, hurusom en ständig spänning och oro
mäktade framkalla flere hjärn- och ryggmärgs-
lidanden. Likaså har man flere gånger kun-
nat konstatera, att under tider, då ifriga börs-
spekulationer bedrifvas, en mängd däri in-
tresserade personer förete symptom af socker-
sjuka. Allmänt bekant är också den stora
roll sinnesstämningen spelar under sjukdom.
Till och med för infektionssjukdomar ,är man
villig anse andlig öfveransträngning och ned-
tryckt sinnesstämning såsom disponerande mo-
ment.
Till sist vilja vi nämna några ord om ännu
en faktor, som i etiologien spelar en ingalunda
oviktig roll, nämligen ärftligheten. Huru stor
denna roll i själfva verket är, torde dock
ännu kunna sägas vara en öppen fråga, lik-
som ock den, huruvida själfva sjukdomen ärf-
ves eller endast anlaget till densamma. Sär-
skildt med afseende å lungsot har denna
fråga varit föremål för olika meningar, hvilka
dock alltmer enats om den åsikten, att det
är sjukdomsanlaget, icke den utbildade sjuk-
domen, som öfverföres från generation till
generation. Tydligast framträder ärftligheten
inom nerv- och sinnessjukdomarnes gebiet, där
otaliga exempel därå med lätthet kunna på-
visas. Att här ingå på alla de egendomlig-
heter ärftligheten företer, skulle föra oss allt
för långt utom området för denna uppsats;
vi vilja endast påpeka, att sjukdomar äfven
kunna ärfvas, om man så får säga, indirekt.
Det är ett sorgligt, men odisputabelt faktum, att
drinkares barn ofta äro offer för svåra lidan-
den, såsom epilepsi (fallandesot), idioti m. m.,
och tyyärr gäller härvidlag, att »fädernas
missgärningar hämnas på barnen intill tredje
och fjärde led.»
Som vi sett, är det många och från hvar-
andra vidt skilda omständigheter, genom hvilka
våra sjukdomar framkallas. Och om vi också
icke kunna till fullo göra oss till herrar öfver
alla de faror, som hota vår hälsa och vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
