Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 9 mars 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I DU N 75
1894
Kvinnor oeh stjärnor.
För Idun af
N. V. E, Nordenmark.
S
e exakta vetenskapernas historia har ej
mänga kvinnliga namn af större veten-
skapligt eller kulturelt intresse att uppvisa.
Vår tid har ägt det största och egendomli-
gaste, ett namn, som i alla tider skall ljuda
med en underlig klang: Sonja Kovalewski.
Matematiken och den henne nära stående
vetenskapen, astronomien, fordra ett särskildt
slag af begâfning. En flödande idérikedom,
en intuitiv åskådning och en skaldisk siar-
blick skapa matematikern, men ej kvinnan.
En motbild äger Sonja Kovalewski i det
fjärde århundradet e. Kr. i matematikern
Theons dotter, den ädla Hypatia, hvilken både
i matematik och astronomi stod på höjden
af sin tids bildning. Hon innehade en läro-
stol i dessa ämnen i Alexandria och föreläste
för en stor och entusiasmerad lärjungekrets.
Som astronom har hon verkställt åtskilliga
beräkningar och observerat flere mån- och sol-
förmörkelser. Den omständigheten att hon
ej omfattade kristendomen samt hennes man-
liga kamraters afund kostade henne lifvet.
En dag då hon skulle begifva sig hem från
sin lärosal, öfverfölls hon af ett af patriarken
Cyrillus legdt mördarhand, i hvars spets befann
sig en kristen präst. Så föll en ädel, begåf
vad kvinna för obskurantism ocb mörk in-
trig, emedan hon vågat bryta mot sitt köns
traditioner och den maktägande tron.
Länge dröjde det äfven innan den störstabland
naturvetenskaperna på nytt funnit någon hän-
gifven älskarinna. I början af 1600-talet
lefde i Schlesien en rik godsägare von Lewen,
hvars älskliga maka Marie Canitz ägnade
sina från hushållsbekymren lediga stunder åt
studiet af den tindrande stjärnevärlden. Hon
var fullständigt hemma i Copernicus och Kep-
lers då ännu bestridda teorier, och hon gjorde
till och med den senare uppmärksam på ett
af honom begånget fel. Hon utgaf en större
afhandling »Urania proposita», däri hon för-
svarar Keplers läror.
Genom en Keplers, Tyko Brahes och Ga-
lilæis banbrytande idéer hade ett kraftigt in-
tresse bragts till lif för astronomien inom vida
kretsar, och under det 17:de och 18:de år-
hundradet finna vi en mängd privatpersoner
syssla med astronomisk observation och kal-
kyl. I raden af dessa amatörer träffa vi
Danziger-borgmästaren Hevel, ständigt bi-
trädd af en trogen maka. Det dröjde dock
ända till början af det adertonde århundradet,
innan astronomien vann fast bo i Berlin och
detta genom en familj Kirch, som i flere led
ägnade sina krafter åt arbetet att sprida in-
tresse för denna vetenskap. Fru Margaretha
Kirch, hustru till ättens hufvudman, var sin
man behjälplig vid uträknande af astrono-
miska kalendrar och almanackor och fortsatte
och fullföljde sin mans arbete, då hon blif-
vit änka, biträdd af sin dotter Christine.
I Frankrike lefde 1700-talets märkligaste
kvinna på detta område. År 1723 föddes
Nicole Reine Etable de la Brière. Hon synes
ha varit en brådmogen och tidigt utvecklad
flicka.. Då den något äldre systern en dag
sade till den sextonåriga Nicole : »je suis la
plus blanche», fick hon det käcka och själf-
säkra svaret: »et moi la plus sage». Veten-
skaplig literatur var det enda som tilldrog
sig hennes intresse, men hon tyckte aldrig
om att lysa med sina stora kunskaper. Hon
gifte sig 1748 med den berömde urmakaren
Lepante, hvilken hon genom sin utomordent-
liga matematiska begâfning blef till stor hjälp
vid svårare beräkningar^ När Pariser-obser-
vatoriets prefekt Lalande gaf den framstående
matematikern Clairant i uppdrag att göra ban-
beräkniDgarna för den då med stort intresse
väntade Halley’s komet, »beräkningar, som
skulle bringa icke blott honom själf, utan äf-
ven Frankrike ära och beröm,» svarade denne:
»ensam hinner jag ej att i rätt tid utföra ar-
betet, och jag känner ingen annan än ma-
dame Lepante, som kan hjälpa mig därvid:
vill hon bistå mig, så skall jag våga försö-
ket.» Resultatet af deras gemensamma an-
strängningar är ett af de stoltaste bevisen på
säkerheten hos djärf astronomisk kalkyl.
En ny epok i den observerande astronomi-
ens historia bildar Wiliam Herschel, hvilken
genom sin entusiasm och uppoffring i alla
tider skall utgöra en förebild för såväl ama-
tören som vetenskapsmannen. Den ära, som
honom tillkommer, delar han dock med sin
trogna syster Caroline Lucretia, hvilken hän-
gifvet deltog i sin broders arbeten och äfven
företog sig åtskilliga själfständiga undersök-
ningar. Hon upptäckte icke mindre än nio
kometer och har utgifvit flere lärda afhand-
lingar, i hvilken hon redogör för sina obser-
vationer.
Från midten af vårt århundrade kunna vi
anteckna ett par kvinnor, som visat ett mer
än vanligt intresse för astronomien, Mary
Sommerville i Skottland har utgifvit flere ut-
mä’kta populära astronomiska arbeten. Maria
Mitchell, dotter till Nord-Amerikas förste astro-
nom, har upptäckt flere kometer och studerat
deras banor. Hon var direktrice för college
Vessar’s Observatorium ända till sin död 1891,
då hon efterträddes af miss M. W. Whitney.
I våra dagar är det framför allt i Ame-
rika vi finna kvinnor sysselsatta med astro-
nomisk observation och kalkyl. Lika långt
vi i gamla världen stå före i vetenskaplig
gedigenhet, lika långt äro vi efter den nya
världen i polititisk frihet och utveckling.
Kvinnoemancipationen, som onekligen äger åt-
skilliga goda och beaktansvärda sidor, har där
skapat en obegränsad handlingsfrihet åt kvin-
nan. Astronomien, som i Amerika knappt är
30 år gammal, har här en mängd gynnare
och hängifna arbetare. Genom ett heroiskt
arbete, medels gigantiska instrument och genom
de kolossala ekonomiska medel, som där stå
till buds, lämnas dagligen nya och storartade
bidrag till denna vetenskaps utveckling. Den
förste, som lyckades fotografera linierna i
stjärnspektra, var dr Henry Draper i Newy-
ork. Hans hustru mrs Anna Palmer Draper
var hans ständiga medbjälparinna i alla hans
experiment och undersökningar. När hennes
man dog 1882, gjorde hon en större dona-
tion (The Henry Draper Memorial) till Har-
vard College Observatorium, för att deras un-
dersökningar skulle kunna fortsättas under
professor Pickarings ledning. För närvarande
äro därstädes icke mindre än fyrtio assisten-
ter sysselsatta, af hvilka sjutton äro kvinnor.
Vi kunna här nämna miss Eva F. Leland,
som utfört bestämningar af ljusstyrkan hos
stjärnor oeh stjärnhopar, miss Louise D. Wells
och miss Mabel C. Stevens, som katalogiserar
och undersöker stjärnspektra, miss Antonia C.
Maury, som på spektralanalystisk väg upp-
täckt flere dubbelstjärnor, samt miss Florence
Cushman och mrs M. Flemming, hvilka med
framgång sysslat med astrofysikaliska .under-
sökningar. Nyligen har en ung amerikanska
miss M. Klnmpke eröfrat doktorsgraden i Paris
medels en afhandling öfver Saturnus’ ringar,
hvilken utgör en fortsättning af professor
Kovalewski’s undersökningar öfver samma sak.
I England har miss A. M. Clarke gjort
sig ett aktadt vetenskapligt namn genom sina
utmärkta observationer af föränderliga stjär-
nor, Orion-nebulosan och Merkurius’ rotation
m. m., samt framför allt genom sina bägge
arbeten »The history of the astronomy in
the 19 century» och »The system of the stars».
Utom nu anförda vetenskapsidkare finnes
ett stort antal kvinnor i Amerika såväl som
i Europa, hvilka som amatörer på lediga
stunder ägna sig åt studiet af den stilla
stjärnenatten. Bland medlemmarne af La
société astronomique de France märkas namn
sådana som m:me la comtesse Ferdinand de
Lesseps, mille Louise Branderbourger m. fl.,
och som observatör vid l’observatoire popu-
laire du Trocadero i Paris är anställd en
nulle A. Jeubert.
I Sverige har stjjärnkunskapens häfder ej
att anteckna något annat namn än Sonja
Kovalewski, hvilken fortsatt Laplaces under-
sökningar öfver Saturnus-ringen. Emellertid
torde det ligga inom möjlighetens gränser att
väcka till lif ett allmännare intresse för astro-
nomiska observationer äfven i vårt lilla land.
Utan tvifvel kan här åtskilligt af värde
åstadkommas utan några större förutsättningar
vare sig med afseende på matematiska kun-
skaper eller instrumentella hjälpredor, blott
lämplig ledning och näring lämnas från fack-
männens sida åt ett dylikt möjligen vaknande
forskningsbegär.
De af våra läsarinnor, som intressera sig
för saken, vilja vi hänvisa till en uppsats om
amatörastronomi, som finnes intagen i ett af
de närmast utkommande häftena af tidskriften
Ord och bild. För öfrigt torde en Handbok
för amatörastronomer vara att inom kort från
trycket förvänta, där en fullständig undervis-
ning om anställande af amatörobservationer
kommer att lämnas.
En visit i spetsfabriken.
»ftlÄnte sant, kära läsarinna, ni skulle gärna
vilja se, hur det går till att fabricera spet-
sar, denna artikel, ’som ni så gärna pryder både
er själf och edert hem med.»
»Ja, och som, då vi damer skola göra dem
själfva, kosta oss så många sträfsamma stunder.»
»Ni vet kanhända inte, att vi numera ha en
spetsfabrik i Sverige.»
»Verkligen?»
»Jo, det är Borås Spetsfabrik med adress Fri-
stad och belägen intill Fristads järnvägsstation å
Borås-Herrljungabanan.»
»Ja, de Boråsarne, de äro da riktiga snillen på
industri!»
»Ni följer alltså med på en liten visit i fab-
riken?»
»Så gärna.»
Fristad med sin exercished ligger nu i djup
vintersömn — dock med snötäcket betänkligt sön-
dertrasadt — och drömmer på Oresjöns klippiga
och fagra strand.
Med en artighet, som är naturlig hos den, hvil-
ken har hand om en fabrikation för damvärlden,
möter oss fabrikens chef vid stationen med ett
ekipage, som på några minuter för oss fram till
fabriksanläggningen, hvilken har ett vackert läge
i ett sannskyldigt Böhmerlandskap. På afstånd
höra vi dånet af det vattenfall i Viskan, som drif-
ver anläggningens maskiner.
Fabriksbyggnaden är uppförd af röd granit mod
metertjocka murar, hvilka från första stund ge
intryck af den soliditet, som lär utmärka varorna
från Borås spetsfabrik.
Vi stiga in, först på kontoret. Där få vi se
skilda profver på hvad fabriken kan åstadkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
