Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22. 1 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ING
»i
yiNNAN
%
^liÉ
Stockholm, lduns Tryckeri Aktiebolag.
"jlfr
N:r 22 (337) Fredagen den 1 juni 1894. 7:de årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun ensam ............................ kr.
Iduns Modetidning jämte ko-
lorerade planscher.............. »
Iduns Modet, utan kol. pl. ... »
Byrå:
Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr.
Allm. telef. 6147.
4: 50
3: —
Prenumeration sker å alla post-
anstalter i riket.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas säkrast kl. 2—3.
Redaktionssekr. : J. Nordling.
Utgifningstid:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerspris 15 öre
(lösn:r endast för kompletteringar)
Annonspris :
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
Charlotte af Tibell.
J
land svenska för-
fattarinnor, som
nnder de senare
decennierna gjort en
god insats i vår litte-
ratur, företrädesvis på
den andliga sångens
område, under det hon
själf, likt skogens lin-
néa, trädt i skuggan,
förtjänar Charlotte af
Tibell med rätta ett
rum i vårt porträtt-
galleri.
Ättens stamfader var
Petrus Thomce Cassio-
pcens, prost i Skeptuna,
efter hvilken socken
sönerna antogo det för
våra öron sällsamt
klingandenamnet Skep-
tunensis. Prosten i
Skeptuna var en af
dem, som underteck-
nade Upsala mötes be-
slut. Genom sina sö-
ner blef han stamfa-
der för icke mindre
än sju vidt utgrenade
prästsläkter. En af
hans afkoinlingar, kyr-
koherden Laurentius
Petri i Tibble, under-
skref också Upsala mö-
tes beslut, sedan han
såsom motståndare till
liturgien varig utsatt
för en mängd ledsam-
heter. Hans sonson,
kyrkoherde i Hageby,
skref sig Tibelius, hvil-
ket återigen dennes
son, som beträdt den
mmM,
il Lim
‘I WwÀ
J
mm
militära banan, med
bortkastande af den
latiska ändeisen, för-
kortade till Tibell.
Löjtnant Tibell och
hans maka, Katarina
Elisabeth Nordenfeldt,
hade endast sonen Gu-
staf Vilhelm,född 1772.
Innan vi öfvergå att
tala om dottern, må
det tillåtas oss att här
nämnanågotomfadern,
som spelat en icke o-
betydlig roll i vårt
lands historia.
Den v unge Gustaf
Vilhelm blef, liksom sin
far, militär och deltog
redan vid sexton års
ålder år 1788 i kriget
mot Ryssland, hvarun-
der han icke saknade
tillfällen att utmärka
sig. Sålunda var han
med, då bron spräng-
des vid Anjala, liksom
i träffningen vid We-
relä. Efter fredsslutet
blef han informations-
officer vid Karlberg.
Eranska revolutio-
nen och de krig, den
framkallade, lockade
emellertid den unge
Martissonen att inträ-
da i fransk tjänst, och
med vederbörligt till-
stånd begaf han sig
till Erankrike, deltog
i de franska legioner-
nas ärorika tåg öfver
Alperna och var med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
