Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. 8 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1894 I DU N 179
till det stängda
rum dem alla,
där emellan fyra bräder
hvilar godsets bleka fru.
Nyckeln sätts i dörrn. Vrid sakta!
Se — i kistan — hvit och vän
som en fé bland skogens trän
ljuft hon sofcer! Och betrakta:
handen tar i
kronan, kransen,
- som hon bar i
bröllopsdansen. . .
Fast hon ej att vissna hån
kunnat myrtenbladen vakta.
Vaxljus lysa bleka dragen.
Kristusbild från altarbord
signar tyst, och upp står slagen
bibeln med ett tröstrikt ord.
Granar sprida,
bort i skummet,
dofter blida
genom rummet.
Och i dörrn står sommardagen,
hvilande kring grönklädd jord.
Öfcer folkets hufvun står den
— folket, som här tyst ser på,
packadt ut på trappan, gården:
godsets äldre, godsets små.
Gammal, krokig
torpargumma
synes brokig
näsduk tumma.
Torparn sjålf med handen klår den
envist våta ögonvrå.
Riktigt ofvergifvet gråter
unga moran, frisk och röd.
Barnet hon från armen låter
se, hur deras fru år död.
Pojkar lyfta
sig på tårna,
ej i år’na
till att snyfta:
tänka på att sup och bröd
till begrafningsdan stå åter.
An i döden hon dem gläder,
godsets moderliga fru.
Lefcande hon gaf dem kläder,
godt kalas hon ger dem nu.
Unga, gamla
förr den blida
visste samla
till sin sida
■— unga, gamla hon ännu
samlar mellan fyra bräder.
Nu en hand om nyckeln tager.
Dörren stänges. Alla gå.
Friska luften djupt man drager.
Hör, i häcken finkar slå!
Husens väggar
solen bränner.
Doft från häggar
stark man känner.
Herrgåln är så ljus och fager
— men den 1er i sorg ändå.
Fredrik Nycander.
Skolungdom oeh sommarferier.
Ett ord till hemmen af Maria Nyström.
(Slut fr. förra numret.)
Vänjas barnen att använda hela sommaren
uteslutande till lek och sysslolöshet, skall denna
vana sedan följa dem långt in i mannaåldern
och sålunda en fjärdedel af människans bästa
arbetstid bortslösas. Det är nog äfven de syss-
lolöst tillbringade skolferierna, som här hemma
skapat behofvet af långa semestrar inom snart
sagdt alla verksamhetsområden, hvilka väcka
de stora kulturfolkens förundran.
Företages ej någon särskild ferieutflykt, få
barnen tillbringa sina ferier efter eget godtfinnan-
de, och då råka de ut för en än större fara, den
att »slå dank», och det torde knappast för
barnen finnas någonting ohälsosammare. Det
lättjefulla hängandet på stolarna, de planlösa
promenaderna längs gatorna, det med ett ord
sagdt ingalunda ovanliga, att de halfvuxna bar-
nen icke veta, hvarmed de skola »fördrifva
tiden», är för dem ytterst skadligt. Redan
uttrycket »fördrifva tiden» innebär det osunda
i ett sådant tillvägagående. Barnen böra så
använda sin tid i allvar som lek, att tiden
aldrig synes dem för lång. Det är blott drö-
naren och lättingen, som hafva behof att döda
tiden. Ett lättjefulllt dagdrifvarelif innebär all-
varliga vådor för barnen. Det ej blott gör
dem tröga och loja, men den af ingen nyttig
och god verksamhet fängslade fantasin har fritt
spelrum att slå in på farliga, osunda vägar.
De kamrater, som under ett sådant dagdrifva-
relif påträffas, äro gemenligen ej heller af bästa
slag och bidraga i sin mån ej så litet att locka
in på oriktig stråt.
Af vikt är därför att ungdomen äfven un-
der sommaren har sig något regelbundet arbete
förelagdt, naturligtvis bör dock detta ej fordra
alltför mycket stillasittande och ändå lämna
någon tid för lek och rekreation. Som exem-
pel må här gifvas några små anvisningar till
feriearbete.
Det är alldeles på sin plats, att barnen böra
hjälpa till i hemmet och främst af allt, att de
lära att hjälpa sig själfva: att bädda sin säng,
borsta sina kläder och skodon, förse sig med
tvättvatten o. s. v. Kunna föräldrarne än för
tillfället till hemmets disposition ställa flere
tjänare, kan dock hända att i en framtid så
icke blir fallet, ty ingen är herre öfver ödet
och ingen vet, huru barnets framtid kan ge-
stalta sig. Ferierna äro äfven den lämpligaste
tiden för flickorna att under moderns ledning
invigas i hushållsmysterierna, en ledning vida
naturligare och mångsidigare än en hushålls-
skola kan gifva. Detta arbete för hemmet har
äfven en annan betydelse än blott den att vänja
barnet vid regelbunden verksamhet, det gifver
barnet en känsla af större samhörighet med
detta hem och gör det dubbelt kärt.
En för både gossar och flickor hälsosam och
för sinnet bildande sysselsättning är trädgårds-
arbetet. Börjande från den enkla planteringen
af en bärbuske och sedan utvidgande sig till
köksväxtodling oeh konstmässiga blomsteran-
läggningar, väcker det intresse för det nyttiga
och sköna samt alstrar omtanke och uthållig-
het. Det går ej an att vara vårdslös vid
trädgårdsskötsel ; en försummad sättning för-
stör de präktigaste växter, ett kvarglömdt ogräs
förkväfver den späda plantan.
På landet kan ungdomen gärna deltaga i
lättare jordbruksarbete; äfven rödjandet af nå-
gon skogsdunge, jämnandet af en väg o. dyl.
är allt arbeten, hvilka lämpa sig väl för ung-
domen och vanligen äfven snärt mycket intres-
sera dem. Men hvad barnen än må företaga
sig, bör man tillse, att de arbeta med någon
plan och verkligen föra arbetet till slut. Ej
t. ex. plocka några stenar här i dag och där
i morgon, tälja blott för att få spånor, sköta
mjölkkammaren i dag och lämna den i morgon,
plantera blommor, utan att vårda dem.
För de små barnen spelar arbetet själffallet
en k mycket liten roll, men frågan gäller bär
hufvudsakligen den vuxnare skolungdomen, 10
—18 åringarna.
Vanan vid själföfvervinning och pliktupp-
fyllelse blir den sedan en god hjälp så väl
under skoltiden som längre fram i lifvet, och
det, som för lättingen och den njutningslystne
förefaller som en tung arbetsbörda, blir för
den arbetsvana knappast annat än ett nöje. —
Men äfven direkt måste skolans intressen
under sommaren tillgodoses, om öfveraDsträngning
skall undvikas.
Från månget håll har framhållits det olämp-
liga uti att ferierna så mycket koncentrerats,
då de fördelade oftare skulle bereda barnen
en kortare, men oftare återkommande, gagne-
ligare rekreation. Men om äfven, med
hänsyn till vår korta sommar, man funnit
nödigt att förlägga större delen af ferieroa till
denna tid, kan dock en god del af ledigheten
magasineras för att fördelas under skoltiden.
En eller par timmar dagligen under ferierna an-
vända till repetition af det under läsåret inhäm-
tade, särskildt i läroämnen, hvari eleven vet
sig vara svag, underhålla kunskaperna och sätta
harnet i tillfälle att vara temligen fritt från
lexläsning under höstrepetitionerna, då öfver-
gången från sommarens frihet till skolans tvång
kännes tung nog. Om eleverna i regeln under
sommarmånaderna genomginge föregående års
kurs, kunde äfven de tidsödande höstrepeti-
tionerna till någon del undvikas eller hastigare
undangöras, hvarigenom en forcering (med ty
åtföljande öfveransträngning) för att hinna ige-
nom den fastställda kursen ej ifrågakomme.
En sådan sommarrepetition ställer sig trefli-
gare för de äldre eleverna, om för dem beredes
tillfälle att tillsammans med i närheten boende
kamrater hålla gemensamma repetitionstim-
mar. Detta sporrar intresset och väcker mera
lif i läBningen.
Vid anordnandet af dessa sommarstudier är
det af vikt att vissa arbetstimmar dagligen, två
högst tre, bestämmas, hvilka ej utan trängande
nödvändighet få försummas.
Sin stora betydelse för det stundande läse-
året har ferieläsningen däri att intresEet för
skolstudierna hålles vaket, under det i motsatt
fall sommarens sysselsättningar Bä intaga bar-
nets tankar, att en god del af terminen förgår,
innan det åter lyckas samla dem för skolan
och dess fordringar.
"t Sålunda skola hemmen genom ett lämpligt
feriearbete uppöfva barnens arbetsförmåga och
genom korta repetitioner af skolkursen för dem
underlätta öfvergången från ledigheten till skol-
arbetet och således bevara dem för en öfver-
ansträngning, skenbart beroende af skolgången,
men kanske mest förorsakad af föräldrarnes
egen håglöshet eller klemighet. —
Men äfven vid den egentliga rekreationen,
d. v. s. nöjet och leken, måste föräldrarne
söka bevara barnen för öfvérretning och ner-
vositet. De redan förut omnämnda med öfver-
drifven lyx anordnade sena baltillställningarna
förstår nog hvarje förnuftig människa att för-
döma, så att de kunna lämnas å sido, men
annat är det med barnets lektyr och dess lust
att hänga med näsan öfver berättelseboken vid
roiasta ledighet. Frånsedt det ohälsosamma i
stillasittandet, öfvergå sågböckerna blott alltför
lätt till romaner och vid den rådande öfversväm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
