Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 34. 24 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ING
wStim
VINNAN oc
«gljlp
Slockholn. Muns. Tryckeri AkUMag.
N:r 34 (349) Fredagen den 24 augusti 1894. 7:de årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun ensam ............................ kr.
Iduns Modetidning jämte ko-
lorerade planscher........... »
Iduns Modet, utan kol. pl. ... >
4: 50
3: —
Byrå :
Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr.
Allm. telef. 6147.
Prenumeration sker å alla post-
anstalter i riket.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas säkrast kl. 2—3.
Redaktionssekr. : J. Nordling.
Utgifningstid: Annonspris :
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris I 5 öre
(lösnir endast för kompleltej ingar.)
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
Mathilda von Hartmansdorff.
-I-
tVnom kort mötas nordens
’jl folkhögskolevänner,
män oek kvinnor, till
»en vandrande jubelfest»
— man kommer att resa
frän den ena till den an-
dra af Danmarks folkhög-
skolor — för att fira half-
sekelminnet af den för-
sta folkhögskolans grund-
läggning är 1844 i llöd-
ding (Slesvig). För visso
kommer man därvid att
i främsta rummet fram-
kalla i erinringen bilder-
na af folkhögskolans fä-
der, den märklige, i Dan-
marks folklif så djupt in-
gripande skalden och häf-
datecknaren, biskopen N.
F. S. Grundtvig och den
originelle skolförestånda-
ren Kristen Kold, hvilken
äfven var den förste, som
år 1861 samlade kvinnliga
lärjungar till den ung-
domsskola i Ryslinge på
Fyen, som han grundat
och hvars elever ännu i
dag med rörelse tala om
den underbart gripande
kraften i hans religiösa
och historiska föredrag.
Svenska folkhögskolan
är som bekant mycket
yngre än den danska sy-
stern — den firade silf-
verbröllop i fjol, under
det att man i Danmark
•redan har guldbröllop i
år — men äfven därutin-
nan sin frände lik, att den
ursprungligen grundades
. ...
W IIlii
närmast för den inanligg
ungdomens medborgerliga
uppfostran och att det
var först senare, som man
fattade den obestridliga
sanningen, att det var af
ej mindre vikt för de
unga kvinnorna, de blif-
vande hustrurna och mö-
drarna, att få en andlig
och praktisk utbildning,
som ställde dem jämnbör-
diga med männen.
Visserligenfunnos äfven
den tiden för flickor här
och livar i städerna så
kallade pensioner, i hvilka
de burgna allmogedöttrar-
na ofta sattes, och sysko-
lornas antal vardt utan tal
—- ja, jag tror man en-
bart hade virk-skolor? —
men den ytliga pensions-
fernissan passade föga för
de blifvande dannekvin-
norna och, syning och
virkning i all ära, men
icke voro de tillräckliga
bildningsmedel för de unga
kvinnorna, hvilkas stads-
vistelse för öfrigt ofta
var farlig nog, om ej för
annat så för den lockelse
den innebar att efterapa
stadsdamernas pynt och
grannlåt.
Detta insågs äfven af
de mera klarseende inom
allmogens egen krets. Så
t. ex. vid en diskussion
i jan. 1879 i norra Kal-
mar läns folkhögskola i
Södra Vi framhöllo nio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
