Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 34. 24 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1894
271
vill väl ingen gärna taga i anspråk för sig
själf, med den andra önskar visserligen en och
annan dåraktigt nog skryta, men för den tredje
borde en hvar blygas, ty den är bevis på
ett ytligt väsen. Den, som därför vid alla
möjliga tillfällen föregifver sig vara glömsk,
den fäller öfver sig själf en dålig dom, och
hvem det än må vara, bör ban eller hon
uppbjuda allt för att alltmera bli herre öfver
denna svaghet. Glömska människor äro opå-
litliga varelser och löpa mer än andra faran
att af sin omgifning bli ansedda som kär-
lekslösa. En alltför ofta upprepad glömska
ho3 den ena eller den andra parten inom äk-
tenskapet har mången gång blifvit orsaken
till långvarigt missförhållande, och om man-
nen eller hustrun af verklig eller föregifven
tanklöshet oupphörligt försummar att taga
hänsyn till den andras önskningar, kan det
ju ej bli tal om den äkta oegennyttiga kär-
lek, på hvilken ett lyckligt äktenskap måste
vara bygdt.
»Jag har glömt det» — måtte vi vänja
oss att taga dessa ord mindre lätt än hvad
som i allmänhet sker! Och när vi en gång
sanningsenligt måste uttala dem, måtte de då
icke komma som en tanklös fras, utan som
en ångerfull bekännelse från våra läppar.
Isynnerhet om man lefver inom en barna-
krets, bör man noga akta sig för en tom
undanflykt, af hvad slag den vara må.
Undanflykter ha alltid prägeln af en viss
osannolikhet. Men något liknande en osan-
ning hos uppfostrarne genomskådas snart af
barnen, minskar deras respekt och förleder
dem till samma fel. Bort därför med ditt
tanklösa, osanna »jag har glömt det», och
mycket skall därigenom bli bättre både i
hemmet och familjen.
A. P.
Dofternas harmoni.
Efter Henri Coupin.
B
ör att bereda våra luktnerver en ange-
näm retning är det icke nog att i hvilka
proportioner som helst och på hvilket sätt
som helst sammanblanda olika dofter, som,
tagna hvar för sig, verka angenämt. Man
vinner härigenom lika litet sitt syfte som man
genom att på måfå trumma på ett piano
lyckas spela en harmonisk melodi. Det finnes
en .oktav dofter likasom det tinnes en oktav
noter; vissa parfymer stämma samman såsom
vissa toner från ett musikaliskt instrument.
Sålunda låta mandelns, heliotropens, vaniljens,
skogsrefvans dofter mycket väl förena sig.
De framkalla alla ungefär samma intryck,
ehuru i olika grad. Å andra sidan hafva vi
citronens, apelsinskalets, verbenans dofter, som
bilda en högre doftoktav och likaså kunna
förenas. Analogin blir fullständig genom de
s. k. halfdofterna, sådana som rosens doft
med geraniums såsom halfton.
Egendomligt är att man genom att i be-
stämda proportioner blanda ett litet antal
vällukter kan erhålla de flesta blommors dof-
ter, med undantag likväl af jasminens, som
är ensam i sitt slag. Med mycken öfning
lyckas man, om man så får uttrycka sig,
uppfostra sin näsa, och man blir kompositör
af vällukter på samma sätt som musikerne
blifva musikkompositörer. Vissa specialister
kunna särskilja ända till öfver fyrahundra
dofter och utan svårighet sammansätta dem
IDUN
på lämpligt sätt. Men desse utgöra undan-
tag. Man har också för att underlätta till-
verkningen af parfymer haft den sinnrika
idén att utvälja de dofter, som mest använ-
das i parfymfabriker, och att ordna dem i en
skala upptagande namnet på hvarje doft på
den plats, som motsvarar dess verkan på
luktsinnet.
De uti nedanstående skala icke förekom-
mande dofterna kunna utan svårighet inpas-
sas emellan de här upptagna. Vissa af dem
antaga hvarken kors eller B’n ; andra kanske
på grund af sina varieteter bilda en särskild
skala för sig. Då en parfymfabrikant vill
göra en parfym sammansatt af flere enkla
dofter, bör han taga dofter, som med hvar-
andra bilda ett ackord; då blir parfymen
harmonisk. Genom att kasta en blick på
skalan ser man hvad harmoni och missljud
hos dofterna vilja säga. På samma sätt som
en målare sammanblandar färgerna bör en
parfymör blanda dofterna. Då man gör en
parfym sammansatt af flere dofter, måste man
omsorgsfullt blanda dessa, på det att in-
trycket af dem skall blifva enhetligt likasom
intrycket af en färgblandning.
Skala för vällukterna.
u-imi
444414
«1-1441
*1444
«1444
+444
144.
+44
44
+1
4
F.
E.
D.
G.
H.
A.
G.
F.
E.
D.
C.
H.
A.
G.
F.
E.
D.
G.
H.
A.
G.
F.
T E-
rft* D.
— Gräslök.
— Verbena.
— Citronellolja.
— Ananas.
— Pepparmynta.
— Lavendel.
— Magnolia.
— Ambra.
— Cederolja.
— Bergamott.
— Jasmin.
— Mynta.
— Tonkaböna.
— Vild jasmin.
— Gul narciss.
-— Portugalolja.
— Mandel.
— Kamfer.
— Abrodd.
— Nyslaget hö.
— Orangeblomma.
— Tuberos.
— Nimosa.
— Viol.
(Tts
>
1+
11*
44+
141*
t7144+ F-
4141» E-
4144+ D
4rttt4> G
Diskant.
C. — Kos.
H. — Kanel.
A. — Tolubalsam.
G. — Luktärt.
F. — Mysk
E. — Violrot.
D. — Heliotrop.
C. — Geranium.
H. — Nejlika
A. — Perubalsam.
G. — Pergularia.
F. — Castoreum.
E- — Botting.
_D. — Skogrefva.
C. — Sandel.
H. — Kryddnejlika.
A. — Storax.
G. — Amerikansk jasmin.
Benzoe.
Löfkoja.
Vanilj.
Patschuli.
Bas.
Vi gifva här ett exempel på huru parfy-
mer komponeras enligt harmoniens lagar.
Bas.
G. Pergularia
G. Luktärt
D. Viol
F. Tuberos
G. Orangeblomma
H. Åbrodd
Diskant.
Denna skalmetod är sinnrik och gör myc-
ken nytta, men man kan icke ur vetenskap-
lig synpunkt sedt förneka, att den är ganska
konstlad. Ett godt steg framåt till en mera
vetenskaplig klassificering af vällukterna har
tagits genom den af hr Mesnard uppfunna
metoden att uppmäta vällukternas intensitet.
Denna metod består hufvudsakligen däri, att
man i en glasklocka uppsamlar luft mättad
med en känd vällukt och luft som passerat
öfver ett annat luktämne, nämligen terpentin.
Om luktsinnet, såsom man på förhand kan
antaga, äfven icke är i stånd att i absolut
mått uppskatta intensiteten hos en doft, så
kan det dock göra stor nytta vid jämförelser.
Man kan sålunda göra en blandning af ter-
pentindoft och en parfym, hvari luktsinnet
urskiljer endast en neutral doft, d. v. s. en
sådan doft, att det vore nog att en smula
variera proportionerna af de bägge luktäm-
nena i en eller annan riktning för att känna
antingen doften af parfymen eller af terpen-
tinen ; då kan man anse att de båda lukterna
uppväga hvarandra. Det återstår nu blott
att bestämma den kvantitet terpentin som
blifvit använd. Förfarandet härvid grundas
på terpentinens egenskap att släcka fosforns
fosforescens. Man kan lätt beräkna kvanti-
teten af terpentin, då man besinnar att man,
för att hindra fosfor, som befinner sig inom
ett kärl af en gifven rymd, att lysa, måste
tillföra kärlet en desto större mängd luft, ju
mindre denna luft är utblandad med terpen-
tinånga. Parfymens intensitet är uppenbar-
ligen i samma mån starkare som den mängd
terpentinånga, som erfordrats för dess neu-
tralisering, varit större.
Hr Mesnard har senare konstruerat en
apparat grundad på samma princip som den
ofvan beskrifna, men hvari mätningen utföres
på annat sätt.
Apparaten utgöres af en liten låda inne-
hållande tvänne valsar. Kring hvardera val-
sen är upplindad en tråd; den ena af dessa
trådar impregneras med den vällukt som
skall undersökas, den andra med terpentin.
Experimentatorn håller sin näsa tätt intill
en öppning i lådan och inför medels val-
sarna i den sistnämnda först en viss längd
af den med vällukten impregnerade tråden
samt sedan en så stor längd af den med ter-
pentin impregnerade tråden, att de bägge dof-
terna neutralisera hvarandra, Den i appa-
raten införda med terpentin impregnerade trå-
dens längd utgör ett mått på välluktens
styrka.
Sen till, att Idun och Iduns Mode-
tidning finnas hos alla edra bekanta!
G-parfymackord.
■ (C-dur, domminantsep-
timackord).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
