- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1894 /
275

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 34. 24 augusti 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1894 IDUN 275
regionerna, sâ att tjänare och matvaror där-
igenom kunna gä ut och in. I denna källar-
våning inrymmes, jämte köket, äfven ett rum,
där tjenstefolket äter och vistas om dagarne
(de sofva nämligen i vindsrummen) samt nö-
diga skalferier, källare och skänkrum. Själfva
köket är nästan utan undantag ytterst pro-
pert och ordentligt — ett större hvitskuradt
bord står midt på golfv.et och själfva spiseln
vid ena kortändan. Bra olik en svensk spisel
ter sig den engelska. Det är nämligen vid
en öppen koleld, som här kokas och stekes,
och det är rätt eget att se, huru de stora
köttstyckena upphängas på krokar och vändas
och vridas öfver densamma, under det att det
drypande fettet och köttsaften uppsamlas i en
enkom därför afsedd panna. En ugn finnes
dock i och för de många pastejernas och rus-
sinkakornas skull, och ehuru det hela före-
kommer oss obekvämt nog, kunna de konser-
vativa engelska kokerskorna svårligen vänja
sig vid något annat. De regera för öfrigt
egenmäktigt i husens nedre regioner, och få
husfruar hafva mod att visa sig där nere eller
trotsa dem i något afseende. Ännu färre
lägga själfva någon hand vid matlagningen,
utan gifva på morgonen sina önskningar till-
känna och vänta att se dem utförda utan
vidare. I ordentliga hus genomgås hushållets
räkenskaper en gång i veckan, och det som
blifvit taget på bok hos olika handlande be-
talas. Att gå på torget och köpa kontant bru-
kas ej, ty något torg finnes ej och icke heller
saluhallar liknande dem man annars så ofta
ser utrikes. Kokerskan rekvirerar helt enkelt
å sin matmoders vägnar de erforderliga mat-
varorna hos speceri-, fisk- och grönsakshand-
laren med flere, och deras sringpojkar hem-
bära genast det begärda. Bagarens och slak-
tarens kärror stadna alla morgnar på visst
klockslag utanför dörren.
Från Iduns läsekrets.
Några ord till Kata Dalström.
(I anledning af hennes uppsats uti n:r 31 af
Idun).
Haf tack för eder maning till de svenska kvin-
norna ! Måtte den finna ett, eller rättare tusen-
tals genljud i alla väderstreck i vårt gamla, kära
Sverige, ty det är icke allenast vår rättighet, utan
äfven plikt att vi arbeta för erhållande af röst-
rätt. Detta icke af egennytta, ej heller af ärelyst-
nad och maktbegär, såsom det torde antagas utaf
mången konservativ, utan af ren medkänsla för
mänsklighetens lycka i framtiden. Det vill nu
säga: att till en början få bort återstoden af de
lagar, som i forntiden stadgades af den råa styr-
kans koryféer, utan hänsyn och utan rättvisa.
Man har tillvitat kvinnorna många fel, många
brister, tyvärr, icke utan giltiga skäl. Kvinnan
är, säger man, ologisk, behagsjuk, listig m. m. d.,
men hvaraf alla dessa försyndelser uppstått —
det har, efter hvad jag vet, ännu icke, åtminstone
ej offentligen, utredts. Dock tyckes ju detta vara
påtagligt nog, då hon genom svagare kroppskon-
stitution än mannen hindrades att begägna »näf-
rätten» och således från begynnelsen dömdes till
slafvinna. Ty, det var helt gifvet i de starkares
intresse att förbise något sådant, som att det sva-
gare »kärilet» kunde innehålla någon intelligens,
som förtjänade observeras. Männen ville ej ens
anse kvinnorna för människor på den tiden, och
det fastän deras egen öfverlägsenhet icke räckte
till att gifva oss något annat rimligt epitet, då
det varit alltför vådligt att höja oss till ängla-
värdighet och bief alltför bråkigt alt finna en
länk emellan dessa alternativ — ängel, männi-
ska. Slafvinna däremot, det stämde väl öfverens
med männens egoism och deras bekvämlighet.
Sålunda utstakades hennes verksamhet: koka ma-
ten, baka brödet, »stå på tå» för mannen, vara
hans rodocka, då han det behagade o. s. v.
Hvad under då, om hon tillgrep de enda vapen
hon fann tillgängliga: koketteri och list. Sålunda
uppkom biuket af smink och puder, snörlif och
krinoliner, mod-fåneri och otaliga andra dårska-
per, allt för att inverka på männens sinlighet och
vinna terräng åt ett drägligare bemötande, då
hon icke såg någon utväg för att få vara män-
nens jämlike. Hon sålde sitt eget omdöme, sin
redlighet, blef ytlig behagsjuk och intrigant, dref
på så sätt »skapelsens herrar» att le och buga
inför henne och — att skratta på hennes rygg.
Sent omsider, efter sekler, började gryningen
till ett bältre: upplysning och dess broder huma-
nitet inträdde i världen, mötta af många anta-
gonister, mycket tvifvel, mycken misstro, envisa
fördomar — allt svåra stölestenar på den nya
vägen, hvilken dock med Guds hjälp kan och
skall göras klar för och af kvinnorna.
Härtill fordras dock enighet, allvar och fast-
het och såsom medel till målets uppnående : kvin-
nornas rösträtt.
Då den blir vunnen, men först då, kunna vi
hoppas att vinna segrar öfver osedlighet och onyk-
terhet damt i och med detsamma införa hela
mänskligheten i ett nytt, lyckligare skede än det
närvarande.
Ja, de äro »lifsfrågor», dessa, som röra hemmet
så djupt och nära, alt alla småintressen borde
vika för dem, men de röra icke endast enskilta
familjer, utan hela den organisation, som kallas
nation, uti hvilken hvar och en utgör en länk,
om än obemärkt och ringa.
Må vi åtminstone vara länkar af ren metall, vi
kvinnor! Intet bladgull, ingen komposition, som
lätt faller af och visar sitt ringa värde! Och må
dessa länkar blifva lika mångtaliga som fullödiga,
på det alt kedjan måtte räcka rundt om foster-
landet !
Inga Schenfelt.
&
Up notisboken.
En enastående familjefest firades här om
dagen hos jägmästaren II. von Hedenberg i Hernö-
sand. Samtidigt med silfverbröllopet mellan jäg-
mästaren och hans maka, född af Schmidt, firades
bröllop mel’an deras dotter, fröken Gurli von He-
denberg och ingeniören Torvald Fürst. Dagen var
därjämte fru von Hedenbergs födelsedag, hvilken,
egendomligt nog, äfven var svärsonens, brudgummens
födelsedag. Familjen von Hedenbergs två trotjäna-
rinnor, af hvilka den ena innehaft sin tjänst hos
herrskapet i 25 och den andra i 20 år, bafva till-
erkänts medalj för långvarig och trogen tjänst.

*


I damernas egen bad- och siminrättning
vid Skeppsholmen i Stockholm var i fredags e. m.
föranstaltad en uppvisning med så väl innevarande
som föregående års elever. Innan själfva uppvis-
ningen började, höll revisor F. af Klintberg ett kort
hälsningstal, däri han bland annat erinrade om, att
siminrättningen i år kan fira sitt 25 årsjubileum,
samt i sammanhang därmed omnämnde de personer,
som från början tagit initiativet till damernas del-
tagande i simsporten.
Därefter tog själfva uppvisningen sin början un-
der ledning af badanstalttns föreståndarinna, fröken
Anna Laurent. Till en början skedde uppvisning
med årets elever i lilla bassängen ; bland småttin-
garne togs priset af 9-åriga Sigrid Bergqvist, som
från trampolinen gjorde ett vackert hopp ned i stora
bassängen. Nu kom turen till de mera försigkom-
na, hvilka alla i stora bassängen rörde sig på ett
om god ledning vittnande sätt. Uppvisningen af-
slutades med hoppning från trampolinen, sedan de
unga damerna därförut genom flytning i ring, stjär-
na och aDkare förskaffat sig intensiva applåder, hvar-
af äfven fröken Laurent fick sin välförtjänta del.
»
»Bitar af Snorre*, den i våras utkomna dikt-
samlingen af den populära författarinnan, ha rönt
så ovanlig och strykande åtgång, att i dagarne an-
dra upplagan måst utsändas.
*


Porträttvisitkort äro en elegant och tilltalande
nyhet, som förts i marknaden af Porträttvisitkorts-
fabriken i Göteborg, till hvars annons i dagens n:r
vi hänvisa. De oss företedda profven kännetecknas
af ett fint utförande och priset är habilt. Ej minst
bland damerna torde intresse för den nätta lilla nou-
veautén vara att påräkna.
Teater och musik.
Kungl. Operan inledde i måndags afton den nya
säsongen med uppförande af Webers mel idiösa opera
»Oberon» inför en fullsatt och entusiasmerad salong.
Hvad som närmast gaf denna föreställning glans
och högtidlighet var emellertid den omständigheten,
att vårt lands obestridt ypparsta sångerska, fru Ca-
roline Östberg, efter en tvåårig frånvaro i främman-
de land, nu gjorde sitt återinträde på vår främsta
sångscen. Hur saknad hon varit, bevisas bäst af
det jubel, som hälsade Rezia genast vid hennes för-
sta entré. Och allt efter som den utmärkta artisten
i det svåra och ansträngande partiet hann ådaga-
lägga, hurusom hennes konst så långt ifrån förlorat
någon af sina glänsande egenskaper, att den fastmer
just nu kan anses stå på sin högsta höjd, uppelda-
des salongens stämning till en grad, som varit myc-
ket sällsynt på senare år. En rik gärd af blommor
och lager ägnades ock den efterlängtade, som, tyd-
ligen gripen af återseendets hjärtlighet, otaliga gån-
ger måste vända åter in att mottaga publikens hyll-
ning.
Hr Odmann mottogs ock med synnerlig värme
och sjöng sin Huon med mycken smak och bravur.
Fröken Karlsohn var mycket godt på sin plats i
Fatimas parti, och fröken Holmslrands Puck förtjä-
nar äfven erkännande. I sin helhet gick operan
med verklig kläm under kapellmästar Halléns led-
ning.
K. operans repertoar för den närmaste veckan
upptager »Oberon», »Mefistofeles», »Aida» och
»Faust».
Artistpersonalen för innevarande spelår utgöres af
följande personer: hrr Brag, Bratbost, Bröderman,
Grafström, Henrikson, Johanson, Lundmark, Malm-
sjö, Nygren, Rundberg, Sellergren, Strandberg, Ström-
berg, Söderman, Vallenius och Odmann; fruarna
Brag, Linden, Lindström, Strandberg och Östberg,
samt fröknarna Almati, Frödin, Holmstrand, Karl-
sohn och Lindegrén. Premierdansöser äro ftöknar-
na Flamand, Rosén och Brandt.
Förste regissörs- och instruktörsplatsen innehafves
af hr Rundberg. Såsom kapellmästare och chor
mästare fungera samma personer som under före-
gående spelår.
K. Dramatiska teatern har nu ock begynt sin kam-
panj; till att börja med föras endast gamla »pjäser»
i elden, medan man ännu kan påräkna främlings-
publiken. Vid första föreställningen, i går torsdag,
gafs Shakespeares »Trettondagsafton eller Hvad ni
vill». I dag gifves Esmanns lustspel »Kära släkten».
-ät
Barmhärtighet.
Skiss af
Wilma Lindhé.
(Forts.)
Gråten satt henne i halsen, och hjärtat slog
som ville det sprängas, men hon hade endast
en tanke — att se glad och obesvärad ut.
Värden helsade henne, som hade hon varit
den käraste gästen; och det kom liksom en
gnista hopp i de sorgbundna ögonen. För
värdinnan gjorde hon en djup nigning, hvilken
denna, upptagen af andra gäster, ej tycktes
märka.
Det var som om alla med ens blifvit när-
synta, både herrar och damer; men friher-
rinnan G..— som kom med sin son i släp-
tåg — såg så mycket bättre och drog hastigt
åt sig den frasande sidenklädningen liksom
rädd att besmittas af den bleka kvinna, som
stått i hennes väg — så satte hon sig i hög-
sätet.
Rektorn och rektorskan kommo båda. Vär-
dinnan såg ett ögonblick handfallen ut, så
Extra fin Marsala (Qualité Inghilterra) härstädes lagrad sedan 1891. Vid un-
dersökning af handelskemisten befunnen, enl. intyg, fullgod.
rini.AnlA.nr, iGw, R „1,4 r>„;„ t. »Cl T7U___________f__.il_______
K. A. Nydahl & C:o
Stockholm, 2 Stnreplan 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1894/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free