Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. 28 september 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1894 IDUN 313
Äfven för utländskorna, hvilka ofta som
helt unga flickor komma hit för att förtjäna
sin utkomst som lärarinnor eller barnvärda-
rinnor, vore ett dylikt hem af stor betydelse.
Man har tänkt sig, att hemmet skulle kunna
utgöra en samlingsplats för dem, och att de
där skulle finna tillfälle till umgänge med
landsmaninnor och förströelse af hälsosam art.
Med andra ord, här i detta hem skall den
för sin utbildning arbetande unga kvinnan
kunna känna sig hafva en fristad, där hon i
ro och under goda förhållanden kan arbeta
för sin framtid. Här kan den af sitt kall
ansträngda lärarinnan finna en tids hvila för
själ och kropp, och den i främmande land
ensamstående utländskan kan här känna sig
hafva ett hem att gä till, där hon kan finna
ett moderligt råd och stöd i sina bekymmer.
Villkoren för att blifva medlem af Stock-
holms internationella lärarinnehem äro med
flit ställda sä, att de skola vara möjliga att
uppfylla äfven för personer med mycket be-
gränsade tillgångar. Genom att erlägga en
årsafgift af endast 1 krona, blir man s. k.
passiv ledamot och har som sådan utsikt till
att, så vidt utrymme och behof medgifva,
blifva mottagen som pensionär i hemmet. En
något högre afgift — 3 kronor, genom hvars
erläggande man blir aktiv ledamot, berättigar
att vid föreningens årsmöte deltaga i besluten.
Den, som på en gång erlägger en afgift af
minst 25 kronor, blir ständig medlem och
befrias från vidare årsafgifter.
Inackorderingspriset kommer att ställas så
lågt som efter förhållandena blir möjligt.
Hemmets ekonomiska existens är åtminstone
till en början till stor del beroende på yttre
understöd. Man hyser dock den förhoppnin-
gen, att hemmet med tiden skall arbeta sig
upp till en god ekonomisk ställning. Så har
skett med många af de hem, man i utlandet
ser, hvilka först kämpat med svårigheter, men
nu uppnått en blomstrande och säker ställ-
ning.
Den vackra tanke, som ligger till grund
för bildande af dessa hem, den nämligen att
i någon mån för de ensamma kvinnorna er-’
sätta familjehärden, har nämligen visat sig
tillräckligt lifskraftig för att tillförsäkra dy-
lika företag en varaktig framtid.
Ehuru hemmet egentligen öppnas först på
nyåret, komma möjligen redan i höst några
pensionärer att jämte föreståndarinnan inflytta
i den förhyrda lokalen, 26 Kungsgatan.
Vi äro öfvertygade om, att många af dem,
som läsa dö^sa rader, med varmt intresse
skola omfatta detta företag, och särskildt tro
vi, att föräldrar med glädje se, att något
göres till lättnad och hjälp för dem, åt hvilka
de anförtro det ytterst mödosamma och an-
svarsfulla arbetet att fostra och undervisa det
uppväxande släktet.
Den, som önskar ingå som medlem i före-
ningen eller teckna tillfälligt bidrag, kan an-
mäla sig skriftligt eller muntligt hos styrel-
sen för Stockholms internationella lärarinne-
hem, 26 Kungsgatan, Stockholm, där äfven
teckningslistor finnas tillgängliga.
Kvartalsprenunteranter
erinras om nödvändighêten ait nu ome-
delbart Jörnya prenumerationen för
oktoberkvartalet, som begynner med
nästa nummer.
ärmargratis
till Iduns romanbibliotek för
hela årgången 1894
erhåller hvar och en af våra läsarinnor, som
åtager sig den helt visst ganska ringa mödan
att anskaffa en enda ny prenumerant för si-
sta kvartalet (oktober—december) af Idun
för i år. Redaktionen har nämligen beslutit
att för detta kvartal anordna en profprenu-
meration öfver hela landet, på det att tidnin-
gen och dess sträfvanden för de svenska kvin-
norna och hemmen må bli kända i ännu
vidare kretsar än hittills. Vi hoppas äfven, att
ingen af våra läsarinnor skall försumma bi-
stå redaktionen i denna sak, lika visst som
ingen af dem är i den ställningen, r.tt hon ej
kan värfva en ny prenumerant för de sven-
ska hemmens organ. För den ringa kvar-
ta/safgiften af kr. 1: 50 erhåller hvarje
prenumerant en så afsevärd valuta, att den
måste anses vida öfverträffa prenumerations-
afgiften. Se för öfrigt härom det utförligare
ti/lkännagifvandet i n:r 37!
Till hvar och en, som alltså anskaffar
en ny prenumerant på sista kvartalet
för i år, sända vi gratis ocli porto-
fritt vackra k/othpärmar till Iduns roman-
bibliotek för i år, försedda med guld■ och
svartsirningar och i färg efter eget val: rödt,
grönt eller brunt. Den af Eder anskaffade
nya prenumeranten bör snarast möjligt verk-
ställa prenumerationen å närmaste postanstalt.
/ Iduns annonsbilaga till n:r 37 finner Ni en
urk/ippsblankett, som ni ifyller och — med bi-
fogande af den nyanskaffade prenumerantens
postkvitto — insänder till: Redaktionen af Idun,
Stockholm, hvarefter pärmarne med första till-
sändas Eder.
Stockholm i september 1894.
Redaktionen af Idun.
-Sft
Hemmets nöjen.
Efter Talmage.
»
et finns ej så få sätt att göra våra hem
mera tilldragande och angenäma, än de
i regel äro. Föräldrar kunna ej vänta, att
deras barn skola afhålla sig från de för-
lustelser, som utom hus stå dem till buds,
med mindre de låta hemmet blifva något be-
hagligare och gladare än hvad helst annat,
ungdomen kan hafva att tillgå på andra håll.
Sitten därför icke i ert hem, kära föräldrar,
trumpna och ointresserade, med en halft för-
dömande blick på edra barns ystra munter-
heti I voren själfva en gång unga, låten
edra barn vara unga! Därför att edra ögon
börja blifva skumma och edra fotleder styf-
va, kväfven ej ungdomsglädjen hos dem, ur
hvilkas ögon skalken lyser, och hvilka dansa,
emedan deras fötter spritta af lif! Det finns,
Gudi lof, en mängd lekar och spel, som
kunna, utan att i minsta mån inverka men-
ligt på ungdomens moralitet, idkas i våra
hem. Glädten upp hemmen med sådana
oskyldiga förströelser! Sitten ej och kinken
öfver edra krämpor och förvånen eder öfver,
att barnen kunna glamma som de göra!
Tacken hellre Gud, att deras sinnen ännu
äro så lätta, deras skratt så friskt, deras kin-
der så rosiga och deras förhoppningar så lju-
sa. Tids nog kommer solen att skymmas äf-
ven för de kära barnen, tids nog få de göra
bekantskap med sorg och bekymmer och ån-
gest. När stormen en gång drager samman
molnen på himlen, då mån I refva seglen,
men till dess–––- !
Iufören således i edra hem lekar och spel;
ej endast sådana, som äro vår tids uppfin-
ningar, utan äfven sådana, vi fått i arf efter
föregående släkten. Söken upplifva allehan-
da sällskapslekar, hvilka förr i världen roade
ung och gammal, såsom exempelvis bouts-
riméer, tablåer, lefvande charader och äfven
dans- och sånglekar. De skulle helt säkert
kunna roa ännu i dag.
På sätt som nu blifvit antydt, skulle efter
hand bildas förtroliga sällskapskretsar, där
man »hade roligt», i det annan ungdom dro-
ges till de hem, hvilka förstode bjuda på
verkligt nöje, fyllande dem med skratt och
skämt och munterhet. Lifsledan, »blasert-
heten», eller hvad man nu vill kalla det fula
spöket, skulle ej få något rum med i den
ring, där glädjen fattat spiran.
Af förkonstlade så kallade nöjen ha vi öf-
vernog. Ofvanstående rader vilja i någon
ringa mån reagera mot dem.
Blommor från frön.
jl[|en, som skrifver dessa rader, har roat sig med
att draga upp åtskilliga slags blommor —
c n. Cinneraria, Heliotrop, Coleus och Gloxinia —
från frö. Det är ganska intressant att från bör-
jan följa en blommas utveckling och iakttaga hen-
nes egenheter. Men här vill jag nu egentligen
orda om gloxiniorna. Jag har betalat ett paket
glox frö med 40 öre, och har jag då haft frön för
flere år.
Gloxinians frön äro utomordentligt små. Till
såningstid har jag användt maj eller juni. 1 en
kruka med finsållad, något sandblandad jord sår
man fröna, strör några få korn af samma bland-
ning öfver dem och lägger en glasskifva öfver
krukan. Man bör hålla jorden vid jämn fuktig-
het — vattnet måste falla ned endast som fint
duggregn — och skugga krukan, isynnerhet sedan
de små, finludna plantorna kommit upp, hvilket
sker efter ett par, tre veckor. När 4 à 6 små
blad vuxit fram, brukar jag »skola om» småttin-
garna, då jag vanligen afskär hjärtbladen, för
att plantorna må komma nog djupt i jorden. Det
kan vara svårt nog att få plantorna att lefva öf-
ver vintern — men det går. Bor man i »kalla
norden», är det kanske skäl i att på hösten »plan-
tera ner» de små krukorna i större krukor och
endast vattna på den »yttre jorden», eftersom
största faran för de späda plantorna ligger där-
uti, att man i vintertid så lätt förvattnar dem.
Hafva gloxiniorna emellertid öfverlefvat första vin-
tern, kunna de sedan i många år vara till glädje.
Vid gloxiniornas planterande förfar jag antin-
gen som vid andra blommor — lägger ett lager
af träkol ofvanpå stenskärfslagret i botten af bur-
ken — eller också blandar jag sönderkrossade
träkol i de nedre jordlagren. Jag använder en-
dast lätt sandblandad jord. Kolet både göder och
ger starkare färg åt blommorna. Gloxiniorna be-
höfva emellertid kraftig jord, och jag har hört
någon säga, att de böra omplanteras hvarje må-
nad. Detta är nog öfverdrifvet, men en träd-
gårdsmästare har sagt, att man skall sätta om
dem två à tre gånger på året, och det låter ju
rimligt. Jag har emellertid ej praktiserat detta,
är rädd att oroa blommorna för mycket. Man
kan, sedan plantorna blifvit nog stora, någon gång
gifva dem en svag gödselvattning, andra året göra
det starkare, eller rakt af blanda något gödsel i
jorden. Fårgödsel lär vara att föredraga, emedan
den ej så lätt alstrar mask. För att man ej skall
behöfva vara rädd för mask, måste all gödsel,
som blandas i blomkrukorna, vara väl brunnen,
likaså måste vattnet, då man lagar till gödselvatt-
net, vara kokhett.
Sedan gloxinian blommat i juni—september
Matfnr Möbeltv&er. Gardiner. Portièrer Lager n. b., I o. 2 tr., Vesterlånggatan Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
