Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 40. 5 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 I DU N 1894
Berg, hos hvilken hon sökte tjänst, var själf
mycket hemma i hushållsgöromäl. Hon tyck-
te mycket om Märtas rödblommiga an-
sikte och beslöt att lära upp henne till en
duktig tjänarinna. Märta stannade i denna
tjänst, tills hon 5 år senare gifte sig med
Karl Olsson.
Tack vare fru Berg, som alltid tog sig af
sina tjänarinnors ekonomi och därför hvarje
månad själf bar jungfruns lön på banken —
hon hade funnit, att sparsamhetsandan ofta
kom öfver jungfrurna, först sedan de börjat
att sätta in på sparbanken — kunde Märta
lämna sin tjänst med en kista full af präk-
tiga kläder och 150 kr. kontant i sparban-
ken.
På sin matmors inrådan köpte Märta af
en jungfru, som skulle resa till Amerika, en
symaskin för 30 kr., och på en auktion en
strumpstickningsmaskin för 20 kr. För de
öfriga penningarne köpte hon 2 buntar väf
till lakan och örngått samt väf till handdu-
kar och sängkläder.
Karl Olsson märkte snart, att hans hustru
hade medfört honom en god hemgift, ty ge-
nom hennes flitiga fingrar blef huset snart
försedt med lakan, örngått, handdukar, kud-
dar, madrasser, täcken m. m.
Karl och Märta ha snart varit gifta i 10
år och ha 3 barn. Han förtjänar 1,000 kr.
om året. Hälsa och välstånd hvila öfver
hela familjen, öfver hus och hem. Solen ski-
ner så vänligt in i den trefliga kammaren
ute på Kungsholmen, hvarifrån man har en
härlig utsikt öfver Mälaren. Uti i det rym-
liga köket höres ständigt surret från symaski-
nen. Märta har längesedan funnit, att den
utgör en blygsam, men säker inkomstkälla i
hennes hus. För att få penningar till tyg
och strumpgarn syr eller stickar hon för be-
talning. Hon har räknat ut, att hon förtjä-
nar omkring 1 kr om dagen och ändå hin-
ner att sköta hushållsgöromålen.
De bo nu i närheten af fabriken, och det
värsta är, att där finnas så många elaka barn
och slarfviga fabriksflickor. Det gör Märta
ondt att se, huru dessa stackars flickor ställa
för sig, då de bli gifta. De kunna ej sy,
tvätta laga mat eller baka och ha ytterst
litet begrepp om arbete inom hus och hem.
Fabriksarbetet är nästan det enda de kunna.
Det hera, de bereda sina män, kan just icke
hjälpa till att hålla dessa borta från krogen.
Hemmet är smutsigt och slarfvigt, och där
finns aldrig en bit lagad mat att få. De köpa
ej tyg och sy kläder af åt sig och barnen,
utan de köpa antingen färdigt eller ock låta
de sy, hvilket ställer sig så ofantligt mycket
dyrare. Penningarne räcka ej till, klädes-
persedlarna m. m. vandra till pantlånaren,
och svårigheten att få dem utlösta blir större
och större. Så småningom mista de allt, hvad
de äga; missnöje och fattigdom hålla sitt in-
tåg. Till hustruns okunnighet sällar sig nu
ock liknöjdhet. Märta såg, huru helt unga
hustrur ej ens brydde sig om att vårda sin
egen person, utan voro smutsiga, trasiga, okam-
made, och hon fann deras hufvudsakliga sys-
selsättning vara att hålla ett barn på armen
eller i knäet och samtala med grannhustrurna.
Ej under att mannen då icke trifves hemma,
utan dukar under för begäret att söka säll-
skap på krogen. Och dock förtjäna många
af dessa lika mycket som Karl Olsson. När
barnen bli större, tänka Karl och Märta där-
för flytta till en annan stadsdel, så att deras
barn ej må komma in i ett dylikt lif.
Hvad maten beträffar, så känner Märta ej
till de nymodiga beräkningarna, att en man,
som arbetar, behöfver ungefär 118 gr. ägg-
hviteämnen, 56 gr. fett och 500 gr. kolhy-
drater för att vidmakthålla sin hälsa och sin
arbetsduglighet, men hon förstår, att man-
nens och hennes hälsa är deras hela rörelse-
kapital. Hon har dessutom ett säkert märke
på sig själf; hon vet, att när hon nöjt sig
med klen föda några dagsr, såsom när Karl
var borta i Roslagen och begrafde sin far, så
orkade hon ej sy eller sticka så mycket: hon
blef så fort trött.
Sådan mat, som fru Berg trakterade sin
man doktorn med, vet hon, att det ej är
värdt att tänka på. Det skulle bli deras
ruin, och hon måste se till att skaffa sig kraf-
tig mat till långt billigare pris.
På hösten, när det är billigare, köper hon
in vinterförråd af potatis, ärter, mjöl och sill
samt saltar in fläsk och fårkött. Längre fram,
då det blir kallt, köper hon en ränta af ett
fett kreatur. Af blodet gör hon palt och
paltbröd, så att hon har hela vintern. Af
inälfvorna gör hon sylta och korf, som saltas
in så de stå sig. En del af lefvern späckar
hon och steker färsk. På detta sätt får hon
många kraftiga och mycket billiga mål. Märta
har räknat ut, att på l/i tunna sill gå
omkring 70 rätt stora sillar. Om hon betalar
4 kr. därför, så blir detta mellan 5 à 6 öre
för hvarje sill eller något mer än hälften af
hvad den gäller styckevis i handeln. Detsam-
ma blir förhållandet med potatis. En tunna
potatis, som köpes i hamnen, innehåller 150
till 165 liter. Ifall 1 tunna à 150 1. kostar
3 kr., så blir priset på 1 liter 2 öre. Priset
varierar naturligtvis efter varans godhet och
för olika år, men förhållandet mellan parti-
och mintupris blir ju ändå alltid detsamma:
genom att köpa i parti sparar hon ungefär
hälften. Ärter, mjöl, fläsk och kött bli lika-
ledes billigare, då man köper mer på en gång
och vid de tider, då det är billigast. »Detta
är ju också helt naturligt,» tänkte Märta, »ty
handlanden måste hafva så mycken vinst på
sin vara, att han kan lefva, betala hyra och
afsätta något för framtiden, då han ej orkar
arbeta.» Men att bidraga därtill ansåg hon
sig ej hafva råd till, det finge de rike göra.
Icke heller hade hon tid att springa och köpa
för några öre än hos den ene handlandeD, än
hos den andre, utan hon tyckte sig bättre an-
vända tiden vid sin sy- eller stickmaskin..
Bröd är i hushållet en ganska dryg utgifts-
post, och för att få ned denna till det minsta
möjliga så köper hon spisbröd från landet
och bakar själf hemma, då hon har »lång-
kok», så att hon sällan köper mjukt bröd,
och, då hon någon gång gör det, köper hon
ofta sådant, som blifvit öfver från föregående
dag. Detta är ej blott billigare och drygare,
utan äfven hälsosammare.
Lutfisk har hon själf lärt sig bereda, och
därigenom blir priset på den synnerligen billigt.
Märta köper allt kontant, ty hon har en
särdeles stor skräck för att »komma i böc-
kerna», men händer det någon gång, att hon
tar på kredit, så ber hon om en okvitterad
räkning, och denna sätter hon upp på en
spik i köket, så att hon ständigt skall se,
huru stor den är, och att den är obetald.
Fru Berg har dessutom lärt henne, att det
är nyttigt för hälsan att hafva omväxling af
mat; man blir annars led på maten och har
då ej så stor nytta af den. Hon försöker
därför att tänka ut så stor omväxling af rät-
ter, som hennes inkomster komma ut med.
Följande förteckning öfver hennes middags-
mål under några veckor visa, i hvad mån hon
lyckats.
1.
S. Kalops, potatis, hafresoppa .............. 90 öre.
M. Färsk inkokt strömming, potatis, man-
nagrynsvälling ................................ 40 »
T. Bräckkorf, rotmos, grönsoppa .......... 50 »
O. Stekt flundra, potatis, ölsupa .......... 55 »
Th. Pannkaka och kål ................ 45 >
F. Späckad oxlefver, potatis, kål ........__ 55 »
L. Stekt palt, korngrynsvälling .............. 40 »
2,
S. Kåldolma, potatis, blåbärssoppa ....... 80 »
M. Lefverpudding, skorpor och mjölk ... 50 >
T. Stekt färsk sill, potatis, rotmos, man-
nagrynsvälling .............. —............. 50 »
O. Slarfsylta, potatis, snickarsoppa ....... 40 »
Th. Risgrynskaka, ärter....... .................... 45 »
F. Lutfisk, potatis, ärter ......................... 45 »
L. Lungmos, potatis, köttsoppa............... 55 »
3.
S. Oxstek, skärbönor, fruktsoppa.......... 100 »
M. Salt sill, mjölkstufvad potatis, he’gryns-
soppa ..... ........................................-, 45 »
T. Fläsk, bruna bönor, nyponsoppa ___ 60 »
O. Lutfisk, potatis, hafresoppa ___ 40 »
Th. Pannkaka, ärter ........... 45 »
F. Bräckkorf, potatis, ärter ...................... 40 »
L. Salt kött, brynta rötter, tisdagssoppa 70 »
4.
S. Pepparrotskött, potatis, köttsoppa––- 90 »
M. Sillbullar, potatis, franska bröd o. mjölk 50 »
T. Paltbröd, fläsksås, hafresoppa .......... 45 »
O. Stekt strömming, potatis, spenat, grön-
soppa ............................................. 50 »
Th. Risgrynskaka, kål................................ 50 »
F. Kabeljopudding, kål............................ 45 »
L. Salt kokt strömming, senapssås, korn-
grynsvälling ..................................... 48 »
Är kassan klen, så få de dyrare midda-
garne återkomma ändå mera sällan, och många
gånger lagas af de billigare (puddingar och
sådant) så mycket, att det räcker till två
middagar och blott behöfver stekas upp nästa
dag, hvarigenom Märta kan spara tid och ved.
Medelpriset på middagarne blir 55 öre. För
år blir alltså utgiften till middagar 200 kr.
Öfriga utgifter i veckan:
7 liter söt mjölk ..................................... kr. 0: 94
7 » skummad mjölk ........................... » 0:35.
Kaffe åt Karl och Märta (ej barnen) ... » 0: 50.
Smör .................................... »0:
Ost, mager................................... »0:30.
Mjöl och gryn till gröt ...................... »0: 50.
Bröd........................................................... » 2:50.
Socker........................................................ » 0:25.
Öfriga utgifter, såsom tvål m. m............. » 0:50.
~~ Ki\ 6:58.
För hela året alltså............................ » 342:16.
Middagarna............................................ » 200:00.
S:a kr. 542: 16.
Karl Olssons räkenskaper för år:
Hyra ................................. kr.175:
Bränsle .................................... »40: 00.
Sjukkassa ................................. »30:00.
Ljus och gas.............................. »10:00.
Skatt ......................................................» 30:00.
Skolsaker ............................................. » 10:00’
Skodon ................................................ » 40:00.
Kläder.................................................... » 50:00.
Mat ........................................ »542:16
S:a kr. 927:16.
Inkomster ........................................ kr. 1,000: 00.
Hvarifrån dragas utgifter.................. » 927:16.
Besparing alltså................................. kr. 72:84.
Denna besparing insättes efter hand i spar-
banken.
Märtas arbetsförtjänst går ej in i Karls
räkenskaper, utan användes till kläder och
hvad som för öfrigt kan göra hemmet trefligt.
Därigenom kunna de skafta sig saker, som
de annars icke skulle få råd att köpa, men
som gifva deras hem ett mera välmående ut-
seende Denna hennes arbetsförtjänst cätter
henne också lättare i tillfälle att göra större
uppköp på en gång. Hon förskotterar då af
sin egen kassa.
_______________________
Flossa-apparaten Liedberg & Bäckgrens maskinaffär
LiedTifirert na.tant Prisr 4 lrr Förevisas dasrl. vid va.« utstMllnlnc 1 Tndnntrl«nint.aot. Q A TTlaT»o. TT StnnVhnlm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
