Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 42. 19 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;y
yiNNAN
lÄå
ilte
B
- • ’ 4=
N:r 42 (357) Fredagen den 19 oktober 1894.
Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolaa.
7:de årg.
Prenumerationspris pr kvartal:
Idun ensam ..... ................. kx ] • go
Iduns Modetidning jämte ko-
lorerade planscher............. * 1-50
Iduns Modet, utan kol. pl....» 1: —
Byrå:
Klara Södra Kyrkog. 16,1 tr.
Allm. telef. 6147.
Redaktör och utglfvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas säkrast kl. 2—3.
Redaktionssekr. : J. Nordling.
Utgifningstid:
hvarje helgfri fredag.
Auuouspris :
36 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje päbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
Prenumeration sker å alla post-
anstalter i riket.
Lösnummerpris 15 öre
(lösn:r endast för kompletteiingar.)
Tvän
Madame Louise Millet,
född Urbain.
J[orps diplomatique hör just ej till de sam-
hällsklasser, hvilka här i världen hafva
en varaktig stad. Vid minsta vink måste dess
representanter vara beredda att stå till de re-
spektive regeringarnas disposition i olika delar
af den civiliserade världen. Knappt ha de och
deras familjer på en ort hunnit att sätta sig
in i landets förhållanden och knyta bekantskaps-
eller vänskapsförbindelser, förr än de kallas att
i ett annat land bevaka sin nations in-
tressen och göra sig hemmastadda i ett sält-
skapslif, hvars skaplynne och vanor måhända
betydligt afvika från en umgängeskrets, vid
hvilken de förut blifvit fästa.
Dessa säregna förhållanden äro helt naturligt
ägnade att dana en kosmopolitisk åskådning och
karaktär, som ej har så lätt att slå några dju-
ne ”afgående” diplomatfruar.
pare rötter i en tillfällig umgängeskrets’ sympa-
tier. Ty inom få af det mänskliga lifvets om-
råden spelar väl nationalitetskänslan en så be-
tydande roll som inom sällskapslifvet, åt hvil-
ket nu en gång diplomaten på grund af sin
ställning med eller mot sin vilja måste ägna
lejonparten af sin tid.
Det gifs emellertid äfven för detta ostadiga
släkte undantagsfall, då en längre tids vistelse
i ett och samma land medför förbindelser in-
om dess societet och ännu bredare lager af
nationen, hvilka för alltid knyta fa-
miljer vid hvarandra, hjärtan vid
hjärtan, och som ännu mera för-
djupas, ifall de ädlaste egenskaperna
hos en människa med en hela karak-
tären omfattande bildning få fram-
träda och göra sig gällande i en verk-
samhet utåt.
Här ofvan nämndes ordet kosmo-
politism. Det kan vara vanskligt nog
att använda, ty det finns personer som
därvid fästa förutsättningar om den
mest afskyvärda missriktning såsom
nationell indifferentism och nihilism,
en blaserad lifsåskådning, ja anti-
religiositet m. m. Men genom histo-
rien och lifvet går en ström af kos-
mopolitism, hvars ursprung från en
klar och ren källåder äfven fanatiska
nationalitetsifrare måste erkänna, god-
hetens, barmhärtighetens eller —
om man vill begagna ett uttryck, som
hos vissa människor ej just har den
högsta kurs — filantropiens ström,
hvilken välsignelserik glider genom
alla tider, alla folk, alla land, utan
att kunna hejdas af nationella grän-
ser. Nåväl, om nu diplomatien skulle
taga denna slags kosmopolitism om
hand och befordra dess utbredande,
så synes det som om detta företag
borde erkännas såsom den vackraste
sidan af dess mission.
Hvar och en inser, att denna sida af en
diplomatisk uppgift bäst tillgodoses af ett kvin-
nohjärtas fina instinkter och känslor. Också
är det ingenting ovanligt att öfver allt i värl-
den se diplomatiska kårens damer vara de första
att skynda i teten för filantropiska företag af
större eller ringare omfattning. Detta hör tvärt-
om till ordningen i den grad, att detta föredöme
gifvit uppslag till ett mode. Man vet, huru ton-
gifvande de diplomatiska kretsarne i allmänhet
äro. När man nu ser dessa kretsar öfva en
Baronessan Marie Pfustersehmid von Hardtenstein,
född von Merck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
