Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 43. 26 oktober 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 IDUN 1894
KonstnäFsdFömmaF.
ningen. Det låg något af viking öfver denna
nordiska typ, bredaxlad och med hvälfdt bröst,
stora vackra drag, ljus hy, hög panna och
en riktig lejonman af ljusgult hår, hvilket tätt
och krusigt stod som en boll kring det väl-
diga hufvudet. Han försökte gå sakta och
på tå, men stötte först armbågen mot dörr-
låset och snubblade sedan mot en stol. Han
gaf till ett litet förläget skratt och stod så
vid Halfdans soffa och räckte honom sin stora,
knotiga, något röda hand, i hvilken Halfdans
utmärglade, smala hand försvann som en liten
mjuk silkesvante. Det var icke utan, att där
kom något vått i Max" ögonvrå, när han kände
denna kvinnligt fina, fuktiga hand i sin, och
han såg på Halfdan med ett uttryck af halft
undran halft medlidande.
»Hur är det fatt, gamla gosse,» sade han,
»du har varit länge sjuk, hör jag — inte
visste jag, att det var så dåligt med dig ...»
»Sätt dig, Max,» sade Halfdan, — »mam-
ma, ge Max en stol och ställ den så, att
jag kan se på honom hela tiden, medan han
talar, utan att det gör ondt i mina ögon.»
Modern efterkom hans begäran och gick
därefter sakta ut ur rummet och slöt dörren
efter sig.
»Jag är så glad att se dig, Max,» sade
Halfdan med ett matt leende, »jag kände ge-
nast igen din röst där ute, och jag visste ju
dessutom, att du var i staden och firar trium-
fer — du har fått pris på salongen, du —
och du har en utställning i Blanch ...»
Halfdan kunde inte hjälpa, att det låg en
smula bitterhet i tonen.
»Ja —» svarade Max och lade del ena
benet i kors öfver det andra, i det ett själf-
belåtet leende krusade hans slätrakade läpp,
»man rår inte för sin tur ibland .. .»
(Forts.)
Litteratur.
Af Carl Snoilskys Svenska Bilder med teckningar
af Albert Edelfelt har nu andra häftet utkommit
på Hugo Gebers förlag. Gaf arbetets första häfte
de bästa löften om ett verk af i alla afseenden
bestående värde, ja så godt som enastående
i sitt slag, så synes det nu föreliggande häftet
hålla nästan ännu mer, än hvad början lofvade.
Allt fortfarande sluta sig den framstående konst-
närens bilder troget och stilfullt till skaldens väl-
formade och klangfulla strofer, och både öga,
tanke och känsla finna i detta verk rika tillfällen
till sällsynt intellektuel njutning.
blir kallare eller mildare, skall kronprinsessan
fara till södern eller stanna i Baden.
Svensk lärarinna hos vicekon ungen af
Kanada. Till sin hembygd i Morup i meller-
sta Halland har anländt fröken Ebba Wetterman,
dotter till organisten Alfr. Wetterman. Fröken
Wetterman är lärarinna för vicekonungens af Ka-
nada barn, en gosse och en flicka, men har nu
fått två månaders ferier. Vicekonungen af Kana-
da hade henne i sin tjänst såsom guvernant, då
han ännu uppehöll sig i Skottland, där han har
stora besittningar.
Lea Ahlhorn sjuk! Den i vida kretsar både
såsom konstnär och människa högt aktade fru
Lea Ahlborn ligger sedan någon tid allvarsamt
sjuk. Hennes hälsa har på senare tid ej varit
synnerligen stark, men först under de senaste da
game har sjukdomen antagit en mera oroväckande
karaktär, så alt man fruktat det värsta. Ännu är
dock ej allt hopp ute för ett omslag till lyckligt
återfrisknande.
Kvinnliga läkare. 18 kvinnliga studerande
äro för närvarande inskrifna vid Karolinska in-
stitutet härstädes, nämligen Anna Ahlström, Elin
Beckman, Anna Dahlström, Maria Folkeson, Thora
Granström, Sofia Holmgren, Hertha Johansson,
Signe af Klintberg, Signe Enoch, Anna Looén,
Mathilda Lundberg, Sigrid Molander, Ada Nils-
son, Siri von Porat, Julia Rosenbaum, Ellen San-
delin, Anna Stecksén och Alma Sundquist. Af
ofvannämnda ha 8 aflagt medicine kandidatexa-
men och bland dem är fröken Stecksén anställd
vid institutet såsom e. o. amanuens och biträder
vid de patologisk-anatomiska öfningarna och lik-
öppningarna.
*
Ny kvinnlig lärare vid högskolan. Till
amanuens i matematik vid Stockholms högskola,
med hvilken plats är förenadt hållandet af före
läsningar, har ussetts fil. kand. Annette Vedel,
dotter af danska geheimelegationsrådet Vedel.
En rival till kaffehönan. Ett nytt kaffe-
surrogat, benämndt Kathreiners Kneipp maltkaffe,
har nyligen utsändts i den svenska marknaden.
Det tillverkas vid fabriker i, utom vårt eget land,
Tyskland, Österrike, Schweiz, Italien, Frankrike
och Finland, hvarjämle i ännu Here länder malt-
kaffefabriker äro under anläggning. Detta tyder
ju på, att det nya surrogatet måtte äga värdefulla
egenskaper, och det har äfven blifvit prisadt af
auktoriteter, icke blott utomlands, utan äfven hos
oss. Det förekomma* i handeln omalet samt be-
står hufvudsakligast af fint och väl rostadt malt,
men är därjämte impregneradt med ett extrakt af
den verkliga kaffebönans skal. Det nya fabrika-
tet skall härigenom ganska nära efterlikna lukten
och smaken hos veritabelt kaffe. Den förtjänsten
har detta surrogat odisputabelt, att det är billigt
samt uppger sig icke att vara annat än hvad det
är, hvadan det förefaller ganska troligt, att det
med framgång skulle kunna täfla med de miss-
tänkta drycker, som stundom serveras såsom
»ädelt kaffe».
Skiss af Elin Ameen.
alfdan Lind låg på soffan i det rum, som för-
ut varit moderns sängkammare, men sedan
någon tid förvandlats till hans sjukrum, på
det att modern i rummet utanför skulle kunna
vaka öfver honom och vara till hands, när
han behöfde något. Rullgardinen var till hälf-
ten nerdragen, så att half skymning rådde
där inne, ehuru utanför vårsolen lyste med
bjärt glans på fönsterrutor och tak.
En brasa flammade i kakelugnen, men det
oaktadt låg Halfdan och småfrös i sin tjocka,
vadderade nattrock och svepte filten tätare om
sin utmärglade, darrande gestalt. Hans ögon
voro slutna, och då han emellanåt öppnade
dem till hälften, skälfde ögonlocken, liksom
hade den dämpade dagern gjort ondt, och
han slöt dem åter, i det en lätt suck sväfvade
öfver hans färglösa läppar.
Det var ett mycket fint ansikte, som hvi-
lade mot det hvita kuddöfverdraget och nä-
stan lika hvitt som det. Dragen voro kvin-
ligt mjuka, profilen nästan rent grekisk. Det
något tunna håret föll i en mörk lock ned
öfver en panna, hvit och jämn som marmor,
och den för en man alltför mjuka munnen
skuggades af en fin, mörk mustasch.
Kanske låg han i en halfslummer, kanske
var han endast försänkt i djupa tnnkar, men
han spratt till vid en häftig ringning på tam-
burklockan och öppnade sina ögon med ett
nervöst, förskrämdt uttryck — stora, mörka
ögon, som en gång varit strålande, men hvilka
nu hade något brustet, dödstrött i sig.
Snart därefter hörde han röster ute i det
lilla förmaket — moderns och en till — en
mans, rik och fulltonig samt något högljudd.
Han reste sig upp på armbågarne och lyss-
nade, i det ansiktet fick mera lif och färg.
Ja, det var Max Berger, han kände igen rö-
sten och skrattet, Max, som fått pris på sa-
longen, Max, som hade en utställning af taflor
i hufvudstaden, om hvilken tidningarna myc-
ket talade, de flesta med beröm, ett par
entusiastiskt och endast några få med reser-
vation. Det var Max — barndomsvännen,
som Halfdan ej sett på flere år och hvars
röst nu väckte så många minnen hos honom
och kom hans hjärta att slå fortare och ögo-
nen att vidga sig af glad rörelse.
Halfdan sträckte ut sin hand och ringde
med den lilla klockan, som bland en hop
medikamentsflaskor och andra småsaker stod
på ett bord bredvid hans hufvudgärd.
Strax därefter tittade ett äldre fruntimmers
ansikte in genom den halföppna dörren.
»Mamma,» sade Halfdan med en anstryk-
ning af otålighet i rösten, »jag hör, att det
är Max — låt honom komma in . . .»
Modern trädde helt inom dörren och gick
fram till soffan. Hon lade sin hand ofvanpå
en af sonens och kände på den.
»Du är fuktig och kall, och du ser så blek
ut; det är nog bäst, att du inte tar mot Max,
inte i dag — kom ihåg, doktorn har sagt,
att du skall ha så mycket lugn och ro som
möjligt.»
»Det bryr jag mig inte om; var inte barns-
lig nu, mamma, utan låt Max komma in;
jag längtar efter honom.»
Med en betänksam skakning på hufvudet
gick modern ut för att hämta Berger och
återkom snart med honom.
Det var en stor och kraftig gestalt, som
nästan fyllde den tämligen )trånga dörröpp-
Up notisboken.
Landsmoderlig omtanke. Af det nya, nu
så mycket omtalade medlet mot difteri, antidifteri-
serum, har epidemisjukhuset i Stockholm genom
drottningens bemedling från TInstitut Pasteur i
i Paris erhållit en mindre kvantitet. Tillrednin-
gen af antidifteriserum är en synnerligen grann-
laga operation, som tager månader i anspråk, och
då efterfrågan därå allt sedan läkarekongressen i
Budapest i september varit mycket stor, är det för
närvarande synnerligen svårt att erhållamedlet, som
hittills beredts endast i Berlin och Paris. Tack
vare drottningens städse vakna intresse för allt
hvad till sjukvård hör, har nu emellertid första
steget kunnat tagas till det nya medlets pröfvande
äfven här i landet.
Kronprinsessan lider ej af lungsot. 1
kronprinsessans hälsotillstånd har inträdt ett stille-
stånd och därmed en tids relativt välbefinnande.
Länge ha läkarne varit villrådiga om sjukdomens
art; nu äro de eniga därom, att det icke är en
hals- eller bröstsjukdom, utan blodbrist, som man
hittills ej lyckats häfva. Beroende på om vintern
Ansiktet och dess värd är i allmänhet en
sak, åt hvilken ägnas alltför liten uppmärksamhet.
Oafsedt den sanitära synpunkten gör det emeller-
tid naturligen ett bra mycket angenämare intryck
att se ett ansikte med mjuk och klar hy mot att
se den sträf och skrynklig med finnar, fräknar
och pormaskar.
1 Amerika har man för länge sedan insett detta,
och man har därför sett personer särskildt utbilda
sig till s. k. »face masseuses», som haft till upp
gift att pä lämpligt sätt aflägsna från ansiktshu
den alla för densamma skadliga beståndsdelar
och därigenom försköna ansiktet. Från Amerika
har metoden spridt sig vidare, och i dagarna har,
som synes af annons i dagens n:r, Stockholm fått
sin första »face masseuse», fröken Annie Petters
son, som vistats i Amerika och där studerat
konsten
Den nya metoden består i, att sedan ansiktet
uppmjukats med Cold cream, hålles det öfver ett
fat kokhett vatten, i hvilket lagts vissa ingredien-
ser, ångan från vattnet upphettar ansiktet och
öppnar porerna, hvilka därigenom befrias från
pormaskarna. Därefter vidtager ånyo ingnidning
af Cold cream och välluktande — samt naturligt-
vis för huden absolut oskadliga — salvor, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:48 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1894/0350.html
