Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 46. 16 november 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o/u
I U U IN 1894
söndagen till att riktigt sofva ut efter allt
stöket. Har herrskapet varit borta, vilja de
också hvila ut på morgonen, och då afätes
frukosten ej förr än långt fram på förmidda-
gen. Och detta senare är kanske största or-
saken till tjänarnes brist på söndagshvila.
Huru ofta hör man ej en husmor säga: »Om
hvardagarna äta vi alltid frukost kl. 9, men
om söndagarna drager det nog ut till både
10 och 11, innan alla bli i ordning.» Då
kunna tjänarne ej få afsluta sina morgonsyss-
lor förr än flere timmar efter den vanliga ti-
den, och då måste det genast börjas med för-
beredelserna till middagen. Man bör därför
alltid om söndagarna gå upp så tidigt, att
inga sysslor hindra tjänarinnan från att på
söndagsförmiddagen besöka kyrkan eller att i
hemmet få några ostörda timmar. Om så
matmodern ställer så, att tillagningen af mid-
dagen ej tager för lång tid, och förhållandet
blir detsamma med aftonmåltiden, så kunna
tjänarne få rätt mycket ledigt äfven under
eftermiddagen och då få tillfälle att besöka
och äfven i hemmet taga emot sina släktin-
gar och vänner. En och annan fullkomligt
ledig söndag böra de ju också hafva, men
alldeles icke hvarje, ty detta skulle vara dem
till både andlig och ekonomisk skada.
Dessa regler hafva i många år praktiserats
i mitt hem, och redan under veckans första
dagar börjar man längta etfter söndagen, den
lugna, fredliga söndagen, då allt det oroliga
jäktandet under veckans lopp stannar af och
helgdagsfriden uppfriskar den trötta anden.
Sara.
Tio julklappsidéer.
Prisbelönade bland de insända bidragen till
»Iduns julklappsbasar».
IV.
Japansk väggduk med plattsöm. Det 36 cm. breda och
47 cm. höga midtstycket på den 104 cm. långa samt
93 cm. breda duken sammansättes af gula band i åt-
skilliga nyanser; banden kastas tillsammans, och
därpå sys sedan ett mångfärgadt plattstygnsbroderi
i japansk stil. Tyget till den omgifvande, 6 cm.
breda randen väljes efter godtfinnande och täckes
fullständigt af smala, med flocksilke sydda schat-
terade plattstygnsränder, som äro guldgula inåt
och skifferblå utåt. Broderiet fastsys vid en 23
cm. bred rand af skifferblått siden, som prydes
dels med strödda figurer af guldbårder med lätta
stygn omvexlande majgrönt och vieil rose, dels
med rosetter af gula cigarrband med stjärnor i
rödt och brunt samt lätta stygn i guldgult ulom-
kring. Duken kantas upp- och nedtill med guld-
bårder samt fransar af omvexlande tre cigarr-
band och en tofs af flocksilke. De hopflätade tre
cigarrbanden afslutas med pärlor. Duken fodras
med svart kypert. Den vackra, originella idén
tar sig särdeles väl ut, upphängd på väggen.
G. L.
V.
Om man har en bror, som är löjtnant, och vill gifva
honom något riktigt trefligt till julklapp, så bör
man sy honom följande bordduk. Men innan man
börjar sy, får man först samla ihop ingredienser-
na, hvilka utgöras af ett stycke blått uniforms-
kläde och en massa afsprättade uniformsklaffar,
reverer m. m. Dessa klistras därpå fast på duken
och sys med application, antingen som bård i kan-
ten eller härs och tvärs i en ljuflig röra öfver
hela duken. På kragarna utför man dessutom
broderier, hvilka na’urligtvis böra »stöta på pa-
trull», och af reverna formar man hjul, kulor, rid-
spön, stigbyglar, piskor och allt, hvad man kan
hitta på. I de fyra hörnen göras toffsar af porte-
epétr och duken fodras med gul satin.
Eller kanske unge herr bror går i fästmans-
tankar!
Ett högst pikant utseende får då en fotografi-
ram af trä, ifall man målar den på följande sätt:
Stora, lösa prästkragar målas härs och tvärs öfver
ramen, de böra vara dels hela, dels delvis afploc-
kade; däremellan bör man se de fallande små,
hvita bladen, och med tusch skrifves här och
hvar: »/a» — »nej» —- »af hjärtat» — »med
smärta» — »något litet» — »alls intet.» Skaffar
man sedan »föremålets» porträtt och sätter i ramen,
blir det nog en välkommen present, tror jag.
Lisa.
VI.
Själfförfärdigade fjädergarnityr. En hvar vet, huru
dyrt ett riktigt vackert fjädergarnityr är, och nu
då dessa äro så moderna, hvad vore då kärkom-
nare till julklapp åt de kvinnliga medlemmarne af
familjen än just ett dylikt, helst då man med en
ringa kostnad och besvär själf kan tillverka det-
samma. Material tages, till de hvita, af våra an-
kor, gäss och till de svarta eller brokiga af tama
höns. Tillverkningssättet är mycket enkelt. Se-
dan man vikit en 14 cm. bred gasremsa dubbel,
tråcklas och pressas den samman, för att göra
densamma jämnare och stadigare. Därefter tager
man de smä fjädrarne (dunen) en om sender,
sticker det lilla skaftet genom gasen och fäster
den på afvigsidan med en fin nål, i samma ord
ning som de sitta på fågeln, fast mycket glesare.
Om detta göres omsorgsfullt och man vid valet
af fjädrarne lagar så, att man får de finaste och
yfvigaste dunen, kan ett sådant hemmagjordt fjä-
dergarnityr fulltut jämföras med den i handeln
förekommande utländska varan, som i hållbarhet
lämnar mycket öfrigt att önska.
Det går lättare än mången tror, om man själf
granskar och utväljer de fjädrar man önskar, me-
dan de sitta kvar på fågeln.
Till hvita garnityr böra endast de fina snöhvita
dunen, som sitta under vingarna, användas; men
till de svarta kunna med fördel användas de i grönt
blått- svart skiftande rygg- och halsfjädrarne på
den svarta spanska eller cochinchina hönan.
Ett utomordentligt vackert och originelt fjäder-
garnityr, passande till unga flickors skridskodräk-
ter, sammansättes af yttersta spetsen af de guld-
grön- blåbrokiga hals- och stjärtfjädrarne af den
spanska färgrika tuppen. Äfven andra vackra
exemplar finnas bland våra inhemska höns, som
lämna ett utmärkt material.
Xandra.
VII.
Lämplig present till en ung dam, som redan förut
blifvit begåfvad med allehanda mer eller mindre
nyttiga lyxartiklar. Fem små slipade parfymfla-
skor, belst likadana, men åtminstone lika stora,
fyllas med t. ex. heliotrop, liljekonvaljeolja, viol,
rose och reseda. Till hvarje flaska sys en siden-
påse så stor, att flaskan kan nedstickas däri.
Följande färger lämpa sig ganska bra tillsammans.
Matt mossgrönt siden, på hvilken sys en kvist
liljekonvalje, mörkt smultronfärgadt med en rese-
da, Ijnsgult med violblomma, matt ljusblått med
mörkröd ros och skärt med heliotrop. Sedan på-
sarne på framsidan blifvit försedda med sina blom-
mor, sydda med silke i klump, och stjälkstyng,
anbringas en centimeter från öfre kanten en drag-
sko, som tillknytes kring flaskhalsen med en smal
silkessnodd i samma färg som sidenet. Af 1 me-
ter långa och 3 centimeter breda band i samma
färger som sidenpåsarna göres en rosett med yglor
och 5 nedhängande olika långa ändar, på hvilka
de respektive påsarne fastsys. När de vid roset-
ten upphängas på en vägg, bilda påsarna sålunda
en klase, i det de hänga delvis bredvid och delvis
öfver hvarandra.
Puella.
(Forts.),
Ur notisboken.
Kvinnorna och fattigvården. För att väcka
ett mera allmänt och verksamt deltagande för
kvinnors inväljande i fattigvården kommer Fredrika
Bremerforbundet att inom den närmaste tiden an-
ordna ett diskussionsmöte, en åtgärd, hvilken sä-
kerligen blifver välkommen för de många, som
intressera sig för att den 1889 införda förändrin-
gen angående fattigvårdsstyrelse, att äfven kvinna
däri må kunna inväljas, måtte vinna en vidsträck-
tare tillämpning än hittills.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
