Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 47. 23 november 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1894 I DU N 377
Drottningen intog någon förfriskning och be-
fallde därefter fram sin lilla ridhäst (Donna)
samt gjorde en promenad i den vackra om-
gifningen. Till middagen hade hon glädjen
se sin gemål konungen samt tre af sönerna.
Så förflyta några timmar af lyckligt familjelif,
till sist en stilla aftonbön, och sabbatsdagen
är slutad.
* *
*
Det är ju endast undantagsvis, som drott-
ningen har någon i sin omgifning, som så kan
tolka skriftens ord, men alla söndagar, åtmin-
stone under drottningens vistelse här, före-
läser den tjänstgörande kammarherren predi-
kan för dagen. Drottningen med omgifning
sitter i den nämnda salongen, i matsalen be-
tjäningen; oeh ej allenast slottets tjänare,
kungsgårdens folk, alla, som bo här, hög och
låg, alla äro välkomna att deltaga i lands-
moderns andakt. Ett vackert föredöme, i
sanning, för landets mödrar!
* *
*
Och så till sist en arbetsdag, en vanlig,
höstlig hvardag, så som drottningen nu till-
bringar dem på Ulriksdal. Efter förrättad
morgonbön intager drottningen i regel sitt
kaffe mellan 9 och 10, hvarpå hon syssel-
sätter sig med sin ganska stora korrespon-
dens. Under förmiddagen ingår en mängd
ärenden och bud, som fordra hennes om-
tanke och omsorg, från de olika sjukhem
och välgörande stiftelser, hvilkas beskyddarinna
hon är.
Många vädja, i de mest växlande förhål-
landen, till drottningens ädelmod. Så alla
dessa, som bedjande vända sig till henne
med af dem förfärdigade föremål af olika
slag. Stora summor utdelas väl ej, men
hulpna blifva de alla, i de allra flesta fall.
Under allt detta har drottningen som oftast
äfven flere visiter att emottaga.
Vid 2-tiden företager hon sin vanliga pro-
menad, helst till häst, någon gång i vagn.
Därpå en stunds hvila.
Kl. 6 serveras middagen; under tiden har
aftonposten anländt och drottningen läser eller
låter sig föreläsas tidningarna, ty med stort
intresse följer bon händelsernas gång.
I synnerhet nu mot julen sysselsätter sig
drottningen sedermera någon timme med hand-
arbete, bestämdt till julgåfva åt någon kär
anförvandt. Och så till sist slutas dagen
med bön.
Mycket omväxlande från detta schema kunna
ju dagarne ibland blifva genom inträffande
resor m. m. dylikt. Men ett är sig alltid
likt: hon börjar och slutar hvarje sin dag
med ett troende hjärtas varma bön.
—a—
Om ansiktets vård.
Hvarje dam sin egen »face masseuse».
I n:r 43 af Idun omnämndes under rubri-
ken »Ur notisboken», att Stockholm nyligen
fått sin första »face masseuse» eller utöfver-
ska af den moderna ansiktsbehandling -—
»ansiktsmassage» — som utomlands nu så
lifligt anlitas af alla damer, hvilka vilja vårda
sitt utseende och sin hälsa, och som för sina
verkningar högt lofprisas. Om samma sak
har Idun nu mottagit följande bref från en
ung londonflicka, hvars mor för öfrigt är
svenska oeh bär ett för våra läsarinnor väl-
bekant namn. Den unga damens skrifvelse
bör helt visst intressera, icke minst för de
praktiska anvisningar den lämnar enhvar att
enkelt och billigt själf blifva sin »face mas-
seuse».
Vår brefskrifvarinna talar:
Redan för många år sedan hörde jag talas
om, att det skulle finnas ställen i Paris, där
man kunde gå in gammal och ful och kom-
ma ut som en nyuppstigen Venus, formliga
»skönhetskvarnar» således, sådana sagan be-
skrifver. Allt sedan denna tid, då fåfängans
onda ande grep mig, har jag tänkt med läng-
tan på den staden, där alla människor kunna
vara vackra, oeh förebrått London, min egen
födelseort, att hon icke gjort mera till för-
höjandet af sina döttrars naturliga skönhet.
Men härom dagen, då jag gick på Bond
Street — Londons fashionablaste handelsgata
— såg jag i ett fönster ett plakat, hvarpå
stodo dessa tre ord: »Chiropodie, manicure,
face massage». Jag stannade och funderade.
Chiropodie oeh manicure — det ena för
fotterna, det andra för händerna ■— dessa
kände jag väl till; men ansiktsmassage? Där-
med menades nog de förskönande medlen,
som pariserdamerna så allmänt begagna.
Jag steg in. »Hvad är egentligen denna
ansiktsmassage?» »Jo,» svarade en fröken
bakom disken, »den förskönar hyn genom att
fullkomligt rena ansiktet samt gör huden fin
och mjuk. Vill fröken försöka det?»
»Mycket gärna,» tänkte jag för mig själf,
men — »hvad kostar det?» frågade jag högt.
»Sju kronor.» Detta svar stäfjade något min
entusiasm, ty jag fann priset väl högt, Jag
var dock allt för nyfiken att låta hindra mig
genom några konsiderationer för min för till-
fället lätta börs och svarade följaktligen med
min och ton så mycket af »grande dame»
som möjligt, att jag ville försöka det.
Härpå visades jag till andra våningen oeh
lämnades ensam, medan jag väntade på mas-
sösen. Första åsynen af rummet slog mig
med häpnad. Midt på golfvet stod ett litet
bord, hvarpå låg en massa förskräckande
instrument, och samma obehagliga känsla, som
man har hos tandläkaren, kröp öfver mig.
Men vid närmare undersökning lugnades jag.
Rummet var tredeladt genom skärmar, och
jag befann mig nu i den afdelning, som var
ägnad åt »manicure». De förfärliga instru-
menten voro icke annat än nagelsaxar och
putsare af olika slag!
Nu kom massösen och jag fördes in i an-
siktsafdelningen. Här fick jag sätta mig på
en låg, bekväm stol framför ett tvättställ,
bakom hvilket hängde en stor spegel. En
handduk knöts om mitt hufvud, en annan
breddes öfver min klädning, och så börjades
operationen.
Massösen var en ung, treflig flicka, som
icke gjorde hemlighet af sin konst, utan gärna
språkade om allt, som angick ansiktets vård.
Behandlingen tog ungefär en half timme, och
till slut var det verkligen ett mycket skärt
och hvitt ansikte, som log emot mig från
spegeln. Men hvad som tillfredsställde mig
mest, var tanken att jag kunde behandla mig
själf nästan lika bra i mitt eget rum. Och
som hvarje dam kan på detta sätt förbättra
sin hy, skall jag nu beskrifva,
hur jag gör det själf.
Först stryker jag öfver ansiktet med en
svamp, doppad i litet varmt vatten, hvarpå
jag torkar mig med en mjuk handduk. Här-
efter håller jag ansiktet för några minuter
öfver en panna, hvarur imman af kokande
vatten stiger upp. I frisérsalongen vid Bond
Street begagnades en för ändamålet särskildt
inrättad apparat, men en liten bleckpanna
öfver en spritlampa går ganska bra.
Detta vidgar porerna och gör således huden
mycket mottaglig för massagen, som nu kan
börjas. Man stryker på bra med lanolin (ej
vaselin, ty denna finner jag skadlig för huden)
och för båda händerna -— utgående från näs-
roten — än uppåt, än nedåt, sakta kring
ansiktet. Man skall vara noga om att ej ute-
sluta någon del; öfverläppen, ögonlock och
näsborrarne behöfva kanske något mer mas-
sage än det öfriga ansiktet. En ordentlig mas-
sage kan naturligtvis endast utföras af en in-
lärd, men denna är egentligen för att gnida
lanolinen väl in i huden. Man håller på med
detta ungefär tio minuter, oeh sedan tvättar
man sig med varmt vatten och tvål. Hvilken
tvål, som är lämpligast, är naturligtvis en
viktig detalj; för min del tror jag, att lanolin-
tvål är bland de bästa. Färgade och parfyme-
rade tvålar äro ofta, fastän ej alltid, skadliga
och böra därför undvikas. Detta är texten
för många predikningar, det vet jag,- men lik-
som med många andra texter måste man
»töla» — som de säga i Värmland — för
att få in det i människohufvuden.
Efter tvättningen sköljer man sig väl i
varmt vatten, hvarefter man stryker på en
blandning af olika delar glycerin och citron-
saft. Detta är för att sluta till porerna och
hindra en förkylning. Man påstår äfven, att
den sammandragande verkan af citronsyra är
ett godt medel mot skrynklor.
Nu torkar man sig mycket väl och gör
slutligen en afgnidning med en bit fint sämsk-
skinn, som man måste ofta tvätta ur med
tvål och vatten.
Sedan, om ni så vill, kan ni begagna litet
hvitt puder — det skadar alls icke, men det
kan vara lika bra utan, beror på tycke och
smak.
Om ni nu stryker med handen öfver kin-
derna, skall ni finna dem mjuka som den
finaste sammet. Gå nu, om ni har en man,
och bed honom ge er en kyss; om icke —
kanske någon annan vill stå till tjänst!
Denna behandling bör utföras tre gånger
i veckan, och dessutom bör ansiktet tvättas
morgon och kväll i varmt vatten — om kväl-
len med och om morgonen utan tvål. Efter
tvättningen sköljer man sig väl i rent varmt
vatten och sedan doppas svampen i kallt vat-
ten och strykes fort öfver ansiktet. Detta
verkar som en dusch, oeh hvad som är bra
för den öfriga kroppen är också bra för an-
siktet.
Torka väl, först med en handduk, sedan
med skinnet.
Tag tillräcklig motion i friska luften, för
en regelbunden diet, undvik starka drycker
och kryddor, och om ni icke snart ser ut
som en rosenknopp, så — ja, så ser ni väl
ut som en ros i full blomstring.
Londonflicka.
Kärlek är kärlek: en drottning älskar icke ädlare
än en tiggerska och en snillrik vis icke bättre än
en dum olärd. Lessing.
Hvar och en, som före den 20 december från undertecknade rekvi-
reraren Flossaapparat, erhåller gratis ett på tyguppritadt, färglagdt
mönster, 60 kvadratcmtr. stort, passande till kudde, pall eller matta
’"dast väl justerade apparater af Lledbergs patent levereras.
Liedberg & Bäckgrens maskinaffär
3 A Klara V. Kyrkogata. Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:48 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1894/0381.html
