- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1894 /
378

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 47. 23 november 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

378 I DU N 1894
Tio julklappsidéer.
Prisbelönade bland de insända bidragen till
»Iduns julklappsbasar».
(Forts. o. slut fr. föreg. n;r.l
VIII.
Vackra glödritningsarbeten. För den som är be
gåfvad med artistiska anlag och därjämte är i
lycklig besittning af en glödritningsapparat, ges
det oLoligt många vackra och originella arbeten
att utföra, passande till julklappar.
Se här t. ex. en fotografilåda af skinn. Man
utväljer bland sina gamla pappaskar en fyrkantig
sådan med tillhörande lock och af lämplig storlek
t. ex.: längd 25 cm, bredd 19 cm. och höjd 7
cm., d. v. s. så stor, att tvänne kabinettkort le-
digt få plats bredvid hvarandra. Asken tages helt
och hållet i sär och de olika bitarne — botten,
sidor och lock — beklädas med ljust lamm- eller
sämskskinn, eller ock glacéskinn. Helt tunt mjöl-
klister användes härtill och de olika delarne läg-
gas under torkningen i jämn stark press, så att
ej pappet må böja sig. Det iakttages att skinnet
bör stå några linier utanför pappkanten. Har
man ingen passande ask att tillgå, kan man själf
tillskära bitarne i papp efter ofvannämnda pro-
portioner, men detta är tydligtvis mera arbetsamt.
Lock och sidor dekoreras nu med glödstiftet, med
pensel och färger (akvarell eller oljefärg), eller
ock med bådadera i förening. Konturerna brän-
nas då först och sedan vidtager målningen. Na-
turligtvis måste mönstret öfverlämnas åt hvars
och ens smak, men till ledning kan ju sägas, att
man dels kan hålla det i rococostil med ljusa,
fina färgnyanser, dels välja blommor i naturstil,
t. ex. göra sig penséer i Here färger, utmärkt på
hvit glacébotten. Målningen öfverpenslas med
spritfernissa. Nu slås kring kanterna på pas-
sande afstånd från hvarandra små runda hål med
pikérjärn. Med smala skinnremmar snöras lådans
olika bitar åter stadigt tillsammans genom dessa
hål. Sedan man invändigt beklädt asken med
atlas eller sidenbrokad i färg med målningen och
gifvit detta ett underlag af tunn vadd, är den
prydliga julklappen färdig.
De pärmar som medfölja illustrerade tidningar
och planschverk äro ofta nog dels smaklösa, dels
ovaraktiga.
Med någon fantasi kan man däremot själf kom-
ponera riktigt vackra, solida praktband i låder,
till hvilket illustreradt verk som helst. Man låter
den bokbindare, som skall binda in verket, själf
uppklistra skinnet på papp, enär ban bäst förstår
bedöma de erforderliga proportionerna. Mest
hållbart blir ljust lammskinn, som utväljes hos
garfvaren, och fås ett halft dylikt för ungefär 2 kr.
50 öre. Man pryder framsidan med glödritning
och målning med tunn oijefärg, hvilken då den
torkat, bestrykes med spritfernissa. Till mönster
väljer man antingen blommor i naturstil eller
ornament i renaissancestil. Kan man däri in-
lägga en anspelning på verkets innehåll, så myc-
ket bättre. Utmärkta motiv till snirklade orna-
ment, vackert präntade initialer och gamla munk-
bokstäfver, i och för boktitelns återgifvande, kan
man hämta ur någon antik foliant, om man äger
tillgång därtill. Baksidan hålles endast i glöd-
ritning med ett enkelt fortsättningsmönster.
Af hvitt glacéskinn fås ett ännu elegantare,
men ömtåligare band. Denna både ovanliga och
värdefulla julklapp skall säkert vara välkommen
för mången, som däraf kan hafva ett varaktigt
nöje.
En målad skiffertajla blir annars en ganska
enkel, men nätt julgåfva. Köp en skiffertafla un-
gefär 20 cm. lång och 15 cm. bred. Dekorera
träkanten med glödstiftet och täck dess ena skiffer-
sida helt och hållet med målning i oljefärg: en
figur (tomte), en blomsterslinga, pärongren eller
något dylikt. I ena kortsidan borras ett hål,
hvarigenom trädes ett smalt sidenband i färg med
målningen, fasthållande griffeln. Taflan, som bör
upphängas bredvid skrifbordet, är afsedd för hus
moderns memoranda.
S. P. Q. R.
IX.
Stiliga fotografiramar. Man uppritar på entrådig
stramalj ramens storlek. Till kabinetlsporträtt
kunna t. ex. de två sidorna vara 8 och de två
4 centimeter breda. Sedan sys öfver 6 trådar
rätt uppstående stygn med klufvet filosellsilke,
hvaraf 3 trådar tagas. Mönster i bågform och
zigzag finnas i broderihandeln. Tag 2 chatterin-
gar t. ex. mossgrönt och ljusrödt eller blått och
gult, 5 färger af hvarje chattering, de sista myc-
ket ljusa, nästan hvita. Låt de ljusaste färgerna
i bägge chatteringarna mötas och å andra sidan
de mörkaste sammaledes.
Ritar man i det ena hörnet en sköld, på hvil-
ken utsys monogram eller emblem och som fylles
med gobelinstygn i hvitt silke öfver 2 trådar, ser
det bra ut. Den som är händig kan förmodligen
själf uppfodra ramen på papp, eljes får man låta
bokbindaren göra det och ser den fin ut.
Samma idé kan begagnas till visitkortsbok ; då
man gjort broderiet efter kortets storlek, natur-
ligtvis något mer än dubbelt så stort som kortet,
fastsyr man det vid böjlig papp, fodrar det hela
med ljus atlas, viker det lätt midt itu och syr
inuti 2 små fickor af atlas för korten. Det hela
kantas med en guldsnodd eller dylikt. Se här
ett användbart mönster. 6 stygn uppåt, 2 stygn
nedåt, 2 åter upp, 2 ner, 6 upp; detta utgör balfva
mönstret och sys det andra stygnet 3 trådar högre
upp och en tråd mera till höger än det första.
Enligt dessa grunder fortsättes uppåt och sedan
neråt, så att mönstret går i taggar.
X.
Kappskyddare. De flesta personer, åtminstone
de som bo i stora städer, där garderobsutrymmet
ej brukar vara storartadt, hafva sina ytterplagg
hängande i tamburen. Det är ju också dessutom
bekvämast att hafva ytterplaggen nära tillhands.
Säkerligen hafva många med mig gjort den erfa-
renheten, att våra kappor ej just fara väl i dessa
tamburer, helst där man, som vanligtvis är fallet,
eldar i en kamin med kol, då det svarta koldam-
met aflagrar sig öfverallt. Äfven vid den dagliga
städningen af tamburen, kunna ju ej heller våra
kappor eller andra ytterplagg undgå att få sin
beskärda del af det upprifna dammet. Kanske
jag därför kunde göra några ordningsälskande
julklapps gifvarinnor en tjänst med att delgifva
dem beskrifning på s. k. »kappskyddare», som äro
en ny idé, men försökt och befunnen vara prak-
tisk och prydlig:
Af cirka 90 centimeters bredt tyg klippas 2 vå-
der, längden beroende af den kappas längd, som
man ämnar den till. Våderna hopsys och söm-
men bildar midten af ryggsidan. Så vikas vå-
derna, att af hvarje våd ungefär 40 centimeter
hör till bakstycket och det öfriga till framstyckena,
som därigenom blifva något vidare. Uppe vid
halsen, ungefär 13 centimeter från sömmen på
bakvåden och 30 dito från kanten på framvåden,
snedda^ nu utåt sidovecket, på våderna ungefär
14 centimeter, som bildar axelsömmen, och hvil-
ken hopsys; därifrån klippes tyget i en rundel,
10 centimeter neråt, hvilket rynkas och hopsys
med den undra delen af axelsömmen, så det bil-
dar en upphöjning, såsom det har brukats på de
moderna rundskurna kapporna (hela faconen lik-
nar de rundskurna »gå borts»-kapporna). Uppe
vid halsen sys en dragsko, i hvilken trädes band,
framvåderna förses sedan med lika band, att
knyta dem tillsammans med, ungefär 25 centime-
ter mellan hvarje bandrosett. Fållas nertill; om
man vill, kan man äfven nertill sätta en rätt bred
rynkad garnering. Man kan göra dessa s. k.
»kappskyddare» enkla eller mer eleganta, allt
efter råd eller smak. Jag har sydt en af grå tunn
twills (ty det måste vara af lätt tyg), köpte ljus-
blå bomullsband, sådana hvarmed de i butikerna
ombinda paketer, och sydde däraf flere rader som
bårder, använde af dem äfven att träda i drag-
skon samt till rosetterna. Jag har sytt ett mo-
nogram på framvåden rätt högt uppe vid halsen,
af ljusblått märkgarn. — En mer elegant har jag
äfven sytt, sydde den af mörkbrun twills, sydde
längs framstyckena och nertill flere rader smala
bårder af ljus chokolad-färgad satin, dragskobandet
och rosetterna af sidenband — samma färg, sil-
ket till monogrammet äfven i samma färg. —
Dessa kappskyddare kunna äfven användas som
herr ytter-rocks-skyddare, jag skulle då vilja före-
slå några lämpliga ordspråk broderade som en
bård kring halsen, såsom: »glöm ej portnycklen»,
»om skalkar locka dig, så följ icke» etc.
Det faller väl af sig själf, att rockarne och kap-
porna skola hänga på s. k. kapphängare, för att
ej förlora façon.
»Skånskan».
Dr notisboken.
Kronprinsessan Victoria afreste i måndags
från Karlsruhe till Rom för att vistas därstädes
en längre tid.

*


Nu om. måndag äger den nye ryske tsa-
rens högtidliga förmälning rum med prinsessan
Alix af Hessen, i Anitschkowpalatset i Petersburg.
Utom kejsarfamiljen komma sannolikt endast de
högsta ämbetsmännen samt riksrådets medlemmar
att bevista högtidligheten. Tsaren bor tills vidare
hos änkekejsarinnan i Anitschkowpalatset, men
flyttar till Vinterpalatset så snart detta blir iord-
ningstäldt. Änkekejsarinnan ämnar omedelbart
efter bröllopet begifva sig till Kaukasus för att
vårda sin dödssjuke son, storfursten-tronföljaren
Georg.
*


En gammal lärarinna. 92 år fyllde i fre-
dags en af Vimmerbys äldsta innevånare, änkefru
Sofia Haag. Fru Haag, som är änka efter fram-
lidne prosten och kyrkoherden Haag i Rumskulla,
Kalmar län, har många bekantskaper i vidt skilda
delar af vårt land, ty under sin krafts dagar hade
hon å Rumskulla kyrkoherdeboställe ett mycket
besökt pensionat för unga flickor, Fru Haag är
jämförelsevis ganska rask, men minnet och tanke-
skärpan ha dock under de senare åren, såsom
helt naturligt är, något försvagats.
*


Slöjdinspektrisen fröken Hulda Lundin
har från damkomitén vid Chicagoutställningen fått
mottaga en silfvermedalj, på hvars ena sida drott-
ning Isabellas bild är präglad och på hvars andra
sida synes en spinnande kvinnofigur. Medaljen
åtföljdes af en skrifvelse af följande innehåll:
»Det är beslutadt, att alla jurymedlemmar,
som blifvit utsedda af damkomitén för Columbia-
utställningen, från oss skola mottaga ett tack för
det utmärkta sätt, hvarpå de hafva utfört sitt upp-
drag, samt ett erkännande af den tjänst, de där-
med gjort kvinnosaken i hela världen.»
*


Ellen Eries om skolan och fosterlands-
kärleken. Vid Stockholms folkskolelärareför-
enings novembersammanträde förliden lördag höll
fil. d:r Ellen bries föredrag öfver ofvanstående
ämne.
En fosterländsk rörelses framtid, sade talarin-
nan, hvilar på ungdomen, och därför bör denna
göras till en svensk ungdom. Och därvid bör
skolan framträda väckande och stärkande. Men
skolans uppgift är icke löst därmed, att den an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1894/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free