Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 50. 14 december 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I DU N 1894
400
Jag tror icke pä samlingen af den före-
bråelse, som riktas mot dessa »äfventyrsböc-
ker», den nämligen, att de skulle göia odug-
lig och häglös till arbete samt skaffa fanta-
sien alltför mycken näring. Ty fara därför
kan eudast uppstå i det fall, att barnen fä
sysselsätta sig alltför mycket med läsning.
Och om än någon företagsam liten bokläsare
hittar på att etablera sig som Robinson Cru-
eœ och därigenom orsakar en smula rumor
eller ett indiankrig bringar de unga hjältarne
i en stunds gräl, torde dock i allmänhet fa-
ran af att ungdomen söker realisera böcker-
nas dikter vara tämligen obetydlig. De unga
flickorna hafva nästan mera alt frukta af det
romanpjunk, som kan råka att falla i deras
händer. Nu för tiden finnes dock äfven för
dem mycket mera att välja på än förr, och
sentimentaliteten har förlorat sitt envälde öf-
ver denna gren af bokvärlden.
Sedan tar den ålder vid, då barnen skola
träda in i lifvet så att säga på egen hand.
Då hafva barndomens böcker kastats på hyl-
lan, och bland de tusentals volymer, som stå
de fullvuxne till buds, gäller det att välja —-
ett ännu svårare val. Godt är det för dem,
som i sin läsning under uppväxtåren fått sin
smak odlad, och hvilkas kritiska förmåga fått
utveckla sig under en god och örn ledning.
Lennart Hennings.
Kejsarinnan Haruko af Japan.
S
apanska folket är ett biandfolk, hvars
etnografiska plats varit föremål för myc-
ket meningsbyte mellan de lärde. Släktska-
pen med mongolerna är dock omisskännelig
hos en stor del af folket och framträder
äfven tydligt i den nuvarande kejsarens drag.
Men därjämte finner man, särskildt i södra
delen af landet, en helt annan och vida vack-
rare folktyp med ljusare hudfärg, smärtare
växt, smalare ansikte och högre panna, krökt
näsa och frånvaro af de för mongolerna ut-
märkande kindknotorna. Denna typ antages
förskrifva sig från ett tatariskt eröfrarfolk,
men inympning af malajiskt blod är äfven
tänkbar, att ej säga sannolik. Den förekom-
mer naturligtvis i tusentals olika skiftningar
och mer eller mindre påtagliga blandningar
med den mongoliska typen. Men näppeligen
finnes i hela Japan en bättre och mera ut-
präglad representant för nämnda vackra folk-
typ, än själfva kejsarinnan. Hon fyller på-
tagligen äfven europeiska anspråk på kvinnlig
skönhet.
Kejsarinnan Haruko är dotter till en af
Japans förnämste ädlingar. Hon är född den
28 maj 1850 och förmäldes den 9 februari
1869 vid knappt 19 års ålder med den då
ännu ej 17-årige kejsar Mutsu-hito, hvars
regering allt sedan dess varit ett oaflåtligt,
framgångsrikt reformarbete. I detta arbetes
ledning har äfven kejsarinnan haft sin bety-
dande andel. I bildning och begåfning kan
hon värdigt ställas vid sin framstående gemåls
sida, och hon har af öfvertygelse omfattat
den västerländska kulturen samt gjort till sin
uppgift att göra Japans kvinnor delaktiga af
dennas goda sidor.
Kvinnans ställning är i Japan ojämförligt
bättre än i Kina, ja i hela det öfriga Asien,
men rörande hennes människovärde och sär-
skildt hennes rättigheter som maka råder
doek ännu ett i det stora hela orientaliskt
åskådningssätt. Utansidorna af en kultur-
rörelse äro ingalunda betydelselösa eller ovik-
tiga. De kunna både bana väg för och
kraftigt bidraga till genomförandet af mera
djupgående reformer. En sådan utansida var
införandet af den europeiska kvinnodräkten
vid det japanska hofvet. Härvid gick helt
naturligt kejsarinnan i spetsen. Sedermera
har hon i ett upprop till Japans kvinnor för-
ordat samma dräkts allmännare införande i
landet. Men hon har ej stannat härvid, utan
gjort mycket både för kvinnans bildning och
kvinnans rättigheter. Det är till stor del
hennes förtjänst, att ifvern att tillägna sig
europeiskt vetande ej stannat hos det man-
liga släktet, utau funnit uttryck i inrättandet
af en mängd flickskolor. Ej få europeiskor
ha under de senare åren blifvit gifta med
japaneser, som gjort studieresor i Europa och
Förenta staterna, och europeiska vanor ha
sålunda vunnit insteg i många japanska fa-
miljer. Grefve Aoki, som under många år
var Japans sändebud vid hofvet i Berlin,
hemförde som gemål en högt bildad dam af
gammal pommersk adel, och grefvinnan Aoki
vann snart hos kejsarinnan ett inflytande,
som hon användt på bästa och ädlaste sätt
till sitt köns höjande. Societeten i Japan
framvisar ingalunda, såsom på många håll
i det fordom spanska Amerika, en vrångbild
af europeiskt umgängeslif: de europeiserade
japanskorna ha med bibehållande af sin okonst-
lade glädtighet och liflighet tillägnat sig en
höfvisk förfining, som påtagligen ej sträcker
sig endast till ytan. Och det är redan länge
sedan de europeiska sändebudens och konsu-
lernas fruar och döttrar i Japan ensamma
representerade västerländsk bildning och upp-
fostran.
Redan 1870 stiftades en lag om civiläkten-
skap, åsyftande att bana väg för en med
kvinnans värdighet mera öfverensstämmande
uppfattning af äktenskapet. Och 1873 med-
gafs äfven åt hustrun rätt att att begära
skilsmässa, hvilket förut varit mannens före-
trädesrätt i vidsträcktaste mått. I högre grad
än dessa lagar ha dock nyare, på öfverfy-
gelsens väg spridda åsikter bidragit därtill,
att kvinnan både inom familjen och umgän-
geslifvet alltmera betraktas som mannens ve-
derlike. Och förtjänsten häraf tillskrifves i
väsentlig grad det ädla föredöme och det
upplysta inflytande, som kejsarinnan Haruko
utöfvat såväl personligen som genom sin för
’Japans odlingslif tongifvande omgifning.
J. P. Velander.
En varaktig julklapp åt
de unga!
Ï
dessa dagar, då våra läsarinnor helt
visst äro mer eller mindre upptagna af
tankar på att genom någon liten gåfva
glädja äfven de unga i sin omgifning, dött-
rar och söner, små anförvanter och vänner,
vilja vi påminna om en julklapp, som mer
än mången annan skulle glädja ungdoms-
sinnet och göra sig angenämt påmint under
hela det kommande året, nämligen ett pre-
nmnerationskvitto på den så omtyckta ung-
domstidningen »Kamraten» för 1895. Vi
bedja att få fästa våra läsarinnors synner-
liga uppmärksamhet på Kamratens stora an-
nons i detta nummers annonsbilaga, som
innehåller utförligare upplysningar om hvad
allt för godt Kamraten har att bjuda sina
unga vänner.
I j u 1 e t i d.
Berättelse af Hedvig Indebetou.
(Forts. fr. föreg. n:r.l
Men det var förunderligt! Midt under alla
dessa glada sysselsättningar kunde det hända
att Helene plötsligt blef allvarsam -— allvar-
sammare än någon sett henne, fastän hon
sökte slå bort det, så snart hon såg svärmors
blick hvila på sig; och en afton, när hon
kom upp på sitt rum, öfverraskade hon sig
själf med, att hon med ens kastade sig i sof-
fan och började storgråta — hvarför, det
visste hon knappt själf, kanske var det sak-
naden efter Axel — — men nej, det var
också något annat! Och det dröjde länge
den aftonen, innan Helene somnade.
Följande dag var dagen före julaftonen, då
Axel skulle komma. Helene vaknade om
morgonen med denna glädjande tanke, och
upplifvad häraf språkade hon så glädtigt med
lilla Astrid om julförberedelserna, hvilka nu
lifligt upptogo bådas sinne, att svärmors
vänliga, men kanske något öfverlägsna leende,
då hon åhörde dem, undgick Helenes upp-
märksamhet. Men när Helene skulle resa till
stationen för att möta sin man, började lilla
Astrid gråta, ty hon trodde att »tant Helene»
skulle resa bort på allvar; och då hittade
denna på, att Astrid skulle få följa med, efter
som vädret var blidt och godt, ehuru ändock
vinterväder.
Och med det härligaste julväder randades
också själfva julaftonen. När man stigit upp
från den tidiga frukosten, stod Helene kvar
vid fönstret i matsalen och såg ut öfver det
vackra vinterlandskapet. Ur en färgrik mor-
gonrodnad hade solen just runnit upp, och i
<J u.v elerare
K. ANDERSON
1 .Tabobstorg- 1
Juvel-, guld- och silfverarbeten, passande till lysnings- och hederspresenter. Bordsilfver, eleganta mönster till lägsta pris
efter dagens kurs ä silfver. Armband, Broscber, Nålar, Ringar, Kedjor etc i stor och modernt urval till billigaste pris.
Diamantringar med 1, 3 och 5 diamanter från 20, 60 och 125 kr.
ÄW“ Reela varor. Billiga priser. — Bref besvaras omgående "^9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
