Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 1. 4 januari 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1895 IDUN 7
För deladt rum, med linne, 11,50 kr. per vecka;
» » » » )> 1,75 » dygn : :
» » » » )) 0,60 » natt;
För ensamt rum, utan linne, 55 kr. per månad,
» » » med » 57 » » »
» » » » » 14 » » vecka;
» » )) » » 2,io » dygn;
» » » » » 1 » » natt.
Resande, som bo i hemmet, kunna därstädes
till billigt pris erhålla enstaka måltider.
§ 5.
På hemmets bekostnad lämnas till hvarje rum
en lampa samt därtill erforderlig fotogen. Utgifter
för öfrigt lyse, äfvensom för tvätt, läkarevård och
medicin, ingå ej i inackorderingspriset.
§ 6.
Drickspenningar få icke gifvas till tjänarne.
§ 7.
Pensionär skall med aktsamhet handhafva hem-
mets tillhörigheter, genast ersätta föremål, som af
henne förstöras eller skadas, ej slå spikar eller
krokar i väggarne, själf damma egna tillhörigheter,
efter bästa förmåga bidraga till ett godt samlif
inom hemmet, samt för öfrigt i allt, som rör ord-
ningen därinom, rätta sig efter föreståndarinnans
föreskrifter och uppmaningar.
Pensionär, som störer ordningen och samlifvet
inom hemmet eller eljes befinnes utöfva ett men-
ligt inflytande på detsamma, må kunna uppsägas
till afiflyttning.
§ 8.
Till måltiderna, som intagas på bestämda tider,
bör pensionär punktligt infinna sig.
Up notisboken.
Julen på Jiofvet. Den kungliga familjens
julafton firades helt en famille. Sedan middag
intagits i pelarsalen, samlades man i det rum i
drottningens våning, där julklappsutdelningen plä-
gar äga rum. Såsom vanligt voro julklapparna
där placerade i grupper för hvar och en af fa-
miljens medlemmar. Ett stort antal julgranar
med snöglitter och tusende tindrande ljus prun-
kade i rummet.
Konungen bevistade icke detta år, såsom han
eljes plägat göra, juldagens otta i Klara kyrka,
men däremot högmässogudstjänsten i Slottskyr-
kan. Kronprinsen med sina båda äldsta söner
deltog i julottan i Storkyrkan.
På juldagen intogs hos konungen kl. half 7
e. m. middag, i hviiken alla den k. familjens med-
lemmar samt prins Bernadottes familj deltogo.
*
Kvinnlig pristagnrinna vid Svenska
akademien. Som vanligt firade vår vittra areo-
pag sin högtidsdag den 20 sistlidne december un-
der stor tillslutning af intresserade åhörare, sär-
deles damer. Hvad som i år gjorde högtidssam-
mankomsten särskildt bemärkansvärd var den om-
ständigheten, att det högsta och enda priset för
året, akademiens andra pris, utdelades åt en
kvinnlig täflingsskrift, benämnd » Lyriska stämnin-
gar», och hviiken till lörfattarinna befunnits äga
fru Ellen Lundberg född Nyblom. Den unga fru
Lundberg, gift i Stockholm med den bekante bild-
huggaren Theodor Lundberg, är dotter af profes-
sor C. R. Nyblom och hans maka, den för våra
läsarinnor vä kända författarinnan fru Helena Ny-
blom, samt har således det bästa literära påbrå
och har äfven själf tidigare gjort sig känd som
begåfvad skaldinna.
*
Kvinnornas utställning i Köpenhamn.
Den officiella inbjudningen till svenska och nor-
ska kvinnor att deltaga i de danska kvinnornas
tillämnade — och af oss förut omnämnda — ut-
ställning sommaren 1895 är nu utsänd. Med all
ifver arbeta i den danska hufvudstaden och pro-
vinserna de olika komitéerna för att samla och
ordna hvad som dagligdags strömmar in. Det är
att hoppas, att äfven det svenska kvinnoarbetets
deltagande må bli sådant, att det gör vårt land
den största möjliga heder.
Afsikten med utställningen är ej blott att fram-
ställa det kvinnliga arbetets utveckling — handens
så väl som tankens — århundraden igenom, utan
än mer att visa, hur långt den nordiska kvinnan nått
i det 19:de århundradet, och framför allt: att ge-
nom utställningen höja den kvinnliga hemindu-
strien, på hvilka bandtverksområden som helst,
så att arbeterskorna själfva må kunna få en öf-
verblick öfver hvad de förmå.
*
Kvinnliga medaljörer. Medaljen i guld
med inskrift »Illis quorum meruere labores» har
tilldelats framlidne kommendören Axel Adierspar-
res eflerlämnade änka Karin Sophie Adlersparre,
född Lcijonhafvud, för hennes förtjänstfulla verk-
samhet till främjande af kvinnlig bildning, samt
framlidne underlöjtnanten frih. C. A. Rappes efter-
lämnade änka Ranghild Thorborg Rappa för hen-
nes förljänstfulla verksamhet för sinnesslöas un-
dervisning och vård.
*
En medarhetarinna i Hagdahls kokbok.
Annandag jul afled härstädes fröken Henrika Hag-
clahl, 51 år gammal. Hon var brorsdotter till
doktor C. E Hagdahl, hvilkens handsekreterare
hon varit vid författandet af den bekanta Hag-
dahls kokbok. Därjämte har fröken Hagdahl till-
sammans med en syster utgifvit den mycket spridda
boken »Fråga mig om allt» samt ännu ett arbete
benämndt »Det bästa af allt». Vi torde närmare
återkomma till den hädangångnas i flere afseen-
den berömvärda lifsgärning.
*
»Gumman Strömberg.» En i vida kretsar
inom hufvudstaden mycket bekant personlighet
skattade den 28 dec. åt förgängelsen. Det var
enkefru Johanna Kristina Strömberg, allmänt kal-
lad »gumman Strömberg», som då efter långvarigt
lidande skildes hädan i en ålder af 64 år. Ända
sedan sin barndom hade hon idkat fiskaffär på
Hötorget och genom sitt redliga bemötande mot
sina kunder kunde hon snart till dessa räkna så
väl de förnämsta etablissement som en mängd
enskilde. Outtröttlig i sitt arbete och utrustad
med ett godt hjärta, hörde hon till dessa, hvilka
i tysthet räckt mången en hjälpsam hand. Hennes
hem var själfva gästfrihetens, och många äro de
som beklaga »gumman Strömbergs» bortgång. Hon
sörjes närmast af en son, skådespelaren vid Dra-
matiska tea’em Johan Strömberg, och två dotter-
barn.
*
1 huslig ekonomi börjar ny kurs vid Ateneum
för flickor härstädes den 21 instundande januari.
Vid senaste hösttermins slut erhöllo sex lärarinne-
elever i matlagningskursen afgångsbetyg. Deras
examen omfattade kunskaper i teoretisk hushålls-
lära, färdighet i praktisk matlagning och under-
visningsprof. Med anledning af det statsbidrag,
som erhållits för innevarande skolår, har största
vikt lagts på elevernas utbildning för undervisning
i huslig ekonomi uti folkskolorna.
*
Sofia Sager, den på sin tid i vida kretsar
bekanta originella författarinnan, föreläsarinnan
m. m., som då och då brukar »aflifvas» i en eller
annan tidning, lefver ännu i Amerika, enligt hvad
som framgår af ett bref, hvilket på sistlidne Anna-
dag ingick från henne till släktingar i Sverige.
Sedan några år änka efter en astronom, Wiener,
har hon nu, hunnit den respektabla åldern af 74
år och vistats i Amerika i 40 år, där hon lefver
i goda omständigheter. Ännu för några få år
sedan uppträdde hon därute och höll föreläsnin-
gar, hvilka utmärkte sig för mycken originalitet.
Teater och musik.
Kungk operan. Sedan vi senast hade tillfälle med-
dela något från vår första sångscen, har å den-
samma uppträdt en debutant, om hviiken man
torde kunna hysa mycket goda förhoppningar för
framtiden. Julias parti i »Romeo och Julia» har
nämligen ett par gånger sjungits af en ung fröken
Sparrman. I besittning af en välljudande sopran-
stämma med god utbildning, om ock ej fullt ut-
vecklad, redde hon sig på det hela taget mycket
bra, särskildt om man tar i betraktande, att det
parti hon valt för sin debut väl är något för makt-
påliggande för en debutant. En viss benägenhet
att slå öfver i tonen, som särskildt vid första upp-
trädandet förmärktes, torde få tillskrifvas en lätt
förklarlig oro hos den unga sångerskan. Spelet
kommer nog ock med tiden att förbättras. I vo-
kalt hänsende torde emellertid fröken Sparrmans
debut få räknas till de mera löftesrika, som på
senare åren förekommit vid k. operan.
Nyårsdagen återupptogs den populära operan
»Oberon»." Hufvudpartierna utfördes nu som förut
af fru Östberg och br Ödmann. Den förra var
tydligen ej väl disponerad för aftonen, men ut-
förde sitt svåra parti det oaktadt med en sällsynt
konst och bravur. Med hr Ödmann, hviiken här
som bekant har en af sina glansroller, delade hon
ock aftonens triumf.
Södra teatern bjuder sedan förlidne fredag på ett
nytt program, som i ganska hög grad är ägnadt
att med harmlös munterhet fylla det lilla konst-
templet på Mosebacke höjder. En inledande enak-
tare »Himmelsblått» af M. Bernstein kunde visser-
ligen nog vara ännu roligare, men får ett hurtigt
och gladlynt utförande af hrr Ander och Stermail.
Efterpjäsen — »Vildsvinet» i tre akter af Karl
Pander — är däremot alltigenom uppsluppet be-
fängd och föres fram med just det rätta lifvet och
farten. Hr Ekelund hade åter en lycklig kväll
liksom hr Lambert; och på kvinnosidan må näm-
nas fröknarna Caspér, Lindzén och Paldani som
hvar i sin stad på sin rätta plats. Vill man ha
en glad teaterafton mellan jul- och nyårskalasen,
bör »Södran» alltså komma i åtanke.
Oupplösliga band.
Novell för Idun
af
Sylvia.
» m( ag kan inte lefva utan dig!» Dessa ord
ja*11 hviskades i mitt öra, och jag kände
mjg tryckt intill ett klappande bröst.
Denna ömma scen tilldrog sig, just som jag
skulle passera genom en tambur, och varade
icke öfver en sekund, men det var som om
en glödande vind farit öfver mig och jag
kände mig nästan kväfd.
Hur hastigt öfvergående vår tableau vivant
än var, skulle den rent af förstenat den sam-
ling af fashionabelt folk, som min tant från
höstens början och så allt framgent under
vinterns lopp ett par gånger i månaden gärna
såg omkring sig.
Detta var hennes första bjudning efter vår
hemkomst från en badsejour. Rummen voro
rikt upplysta och dörrarna voro uppslagna på
vid gafvel. I förmaket hade endast någon
behöft vända på hufvudet och då — jag
ryser ännu vid den föreställningen 1
Lyckligtvis var man som bäst i begrepp
alt placera sig vid spelborden, hvilka jag
nyss ordnat, och med våldsam hjärtklappning
kunde jag tämligen obemärkt skynda in i
den skrubb, som min tant upphöjt till beder
och värdighet af serveringsrum. En stol hade
där nätt och jämnt plats i ett hörn bredvid
några hyllor. Begrafvande mitt ansikte i hän-
derna, kastade jag mig skälfvande ned, utan
att bekymra mig om, att ett par kristallskå-
lar med frukt höllo på att ramla öfver mig.
»Inte lefva utan mig? . . . Och jag?»
Att en dylik stund som denna skulle
komma, hade jag under de sistförflutna da-
garna nästan anat, men att den skulle komma
så här à propos, rent af som en öfverrump
ling, detta var något, hvarom jag icke ens
kunnat drömma. Hvarje känsloutbrott af ho-
nom hade jag beredt mig på att vända i
skämt. Då stunden emellertid nu var kom-
men, tog jag den så seriöst, att en snyftning
1« a
K _
X3 ,»< —
O *£<©
O .O -y
bCocS
.2
® d "tf
■d h ea
2 ® 09
S’ö c=
•HÖffl
o CL
03 O
r u co
^ <1) OJ
©,o o»
^ O 03
fl+jjfc
> G3
w w <U
a3*
- q
»! o ti
g £ o.
3 :c<5 M
ä
xi Ê3
® OH
Si O *5
> M fl
j-, :© ©
~ UJ*
3 i °
V, t>D 2*
** fl ®
~ — fl
n -O
hW 3
§•*
H 03 >
ïj ®
£3 bß “
as
©
Xi ^j-_©
_ w.’®
fl ® .
«ö £ a
cä
fl
«W .
©
CÖ . I
l-iå
fS"
a
s * ®
0
<0
*
’S
m -a
0£
•55
0
! ctf
>
a a
B5o
.fc o
tw o
0«
n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0011.html
