Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 18 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 I D U N 1895
»tycker ni mera om mig sä här? Ja, det
gör jag själf också.»
»Är det bättre med tandvärken nu faster
lilla?» — Hild lade sin arm med ovanlig
ömhet omkring fasters midja och tryckte en
byss på hennes runda kind.
»Tandvärken? — Ja, den ligger nu ma-
gasinerad.»
Faster Henrika måste sätta sig och stöda
båda sina knubbiga händer mot knäna för
att riktigt kunna skratta ut.
Jaså, det var således ingen som hade märkt
det. Hur löjligt! I många runda år hade
de nu allesammans fört ett fasligt »rej» om
att hon inte var lik annat hyggligt folk med
tänder i mun, — och nu, — då hon ändtli-
gen hade gifvit efter för ett så allmänt och
envist kraf, så var det till sist ingen enda
af dem som .. .
»Du hade således ...»
»Yarit hos tandläkarn, ja, . ..»
»Åh faster, nu förstå vi... »
»Hvarför jag var som en riktig tvärbigga
ja, . . .»
»Och hvarför du knep så fasligt på mun-
nen. Yi kände inte alls igen vår rara faster.»
»Nej, hur skulle ni kunna det? Jag kände
ju inte igen mig själf. I en hel timme har
jag nu suttit framför spegeln i mitt rum och
försökt att framkonstruera ett leende, men
det har inte gått. Jag såg fortfarande ut,
som om jag haft en surkart i munnen.»
»Men faster såg ändå ut som en lady,
när faster log,» inföll Valter.
»Nej, men hon log ju inte,, » ropade de öf~
riga, och däri låg felet.
»Nå, sägen nu själfva, hur ni bäst tycka
om mig. Jag har föresatt mig att under-
kasta mig mitt martyrskap, ifall ni yrka
därpå.»
Man såg spörjande och halft besvärade på
hvarandra.
»Det blefve nog bättre om några dar,»
tröstade svägerskan.
»Från skönhetssynpunkt,» sade Märta, »så
är ju en mun full med hvita tänder vackrare
än en, som är beröfvad denna prydnad, men
om faster i stället alltid skulle se surmulen
ut, sä röstar jag för, att det får bli på det
gamla viset.»
»Ja, faster är ju i alla fall en undantags-
människa» — det var Hild, som nu tog or-
det — »och jag tror, att vår gamla faster
Henrika är vår bästa.»
»Rätt så, flickor.!»—grosshandlaren höjde
sin tekopp — »jag hade under hela midda-
gen en obestämd känsla af, att solen gått i
moln och nu vet jag, hvaraf det kom sig.»
Vänd till sin syster, tilläde han muntert:
»Skål syster Henrika. Du har nu täppt
till munnen på oss för alltid.»
Litteratur.
Ord och Bild, den förtjänstfullt redigerade,
vackra månadstidskriften, utgifves äfven under
år 1895 efter i det närmaste oförändrad plan
och kan med skäl rekommenderas för sitt ge-
digna innehåll och sin vårdade utstyrsel. Det
förra årets sista häfte är till större delen ägnadt
åt Gustaf-Adolfsminnet. Efter en titelsida, teck-
nad af David Ljungdahl, följer Frithiof Holmgrens
dikt »På Gustaf Adolfs dag». En utförlig, helgju-
ten och koncist formad framställning af Gustaf
II Adolf som historisk personlighet är författad af
Harald Wieselgren och rikt illustrerad med porträtt
och vyer. Konungens likbegängelse skildras efter
nya källor utförligt af G. A. Ossbahr. Under ru-
briken litteratur ger Allen Vannérius en framställ-
ning af den danske filosofen Harald Höffdings
verk och betydelse, illustrerad med Höffdings por-
trätt. Häftet afslutas med dikten »Blanka vapen»
af E. N. Söderberg.
Pianschbilagorna utgöras af den franska må-
laren Dagnan-Bouverets »Madonna», som var ut-
ställd på Nationalmuseum 1890 och då väckte stor
och berättigad uppmärksamhet, samt ett från
Skotland till utställningen å Nationalmuseum an-
ländt porträtt i helfigur af Gustaf II Adolf, till
skrifvet Frans Porbus d. y. och af konungen skänkt
till general Alexander Leslie. Detta porträtt har
icke förut varit afbildadt i något svenskt arbete.
Prenumeration å den all uppmuntran värda tid-
skriften kan ske såväl å posten som i boklådorna.
Nordisk revy, utgifven af Erik Thyselius, är en
nyhet för året på den periodiska litteraturens fält,
hvilken torde äga ganska stora betingelser att för-
värfva en vid läsekrets. Nordisk revy sträfvar att
inom den sammanhållande ramen af modern fri-
sinnad grundåskådning samt af frigjordhet i for-
melt hänseende både från steril akademisk hög-
tidlighet och publicistisk slentrian bereda de olika
skiftningarna af våra dagars frisinnade tankerikt-
ningar tillfälle att gifva sig uttryck äfven inom
tidskriftslitteraturen, för att därigenom i sin mån
medverka till förmedlande af den idéernas bryt-
ning och den kännedom om nutidens tankar, le-
dande personer och företeelser, som äro nödvän-
diga förutsättningar för ett lifligare pulserande
andligt Iif. För sådant ändamål skall Nordisk
revy söka att med lif och värme, fritt och oför-
behållsamt, med allvar eller löje debattera för-
nämligast dagens frågor och företeelser på litte-
raturens, konstens, politikens och de sociala frå-
gornas områden. De hittills utkomna häftena
vittna godt om redaktionens bemödanden och in-
nehålla Here intressanta bidrag. Tidskriftens års-
pris är 10 kr,, och utgifvas i regel 2 häften i må-
naden.
Svensk Tidskrift, utgifven af docent F. v. Schéele
i Upsala, utgifves äfven under 1895 efter oför-
ändrad plan, och redaktionen har i sin anmälan
på följande sätt formulerat sitt program: »Redak-
tionens energiska bemödande skall fortfarande
blifva att låta tidskriften, i ordets bästa bemärkelse,
följa med sin tid. Ät det lösliga och »pikanta»
skall ingen plats lämnas, men lika litet åt det,
som man kan ha någon rätt att i förklenande
bemärkelse kalla »akademiski». Till formen lätt-
lästa och så vidt möjligt är korta artiklar med
allvarligt innehåll, som går rakt på sak — det är
och skall blifva tidskriftens sträfvan.» Tidskriften
utkommer med 10 häften om året, hvardera om-
fattande fyra tryckark i stort format, till ett pre-
numerationspris af 10 kronor.
Öppet bref till Sveriges kvinnor om behofvet af en
allmän svensk kvinnoförening, af Nanny Palmkvist, är
titeln på. en liten broschyr, som vi i dagarne fått
oss tillsänd. Den är väl värd att läsas af alla
för kvinnans andliga utveckling och frigörelse nit-
älskande män och kvinnor. Den är måttfullt och
varmt skrifven, om än i språkligt hänseende ej
fullt mönstergill — ett fel, som likväl betyder min-
dre i ett fall som detta, där känsla för och tro på
den sak man förfäktar, betyda, snart sagdt, allt.
Vi kunna därför med full trygghet rekommendera
fröken Nanny Palmkvists lilla skrift och till denna
vår rekommendation foga den önskan, att rätt
många bland Sveriges tänkande kvinnor må be-
själas af samma entusiasm för kvinnornas sak,
som så helt gripit författarinnan.
Vi kunna ej afsluta vår korta anmälan på ett
lämpligare sätt än genom att anföra några rader
ur broschyren. På tal om den så olika bedömda
kvinnoemancipationen säger författarinnan: »Vis-
serligen är sant, alt kvinnoemancipationen vill
kvinnornas frigörelse — hvad ju också själfva
ordet innebär — men icke en frigörelse i form,
utan i anda och sanning, icke en frigörelse, som
berättigar till mer eller mindre dåliga mäns ova-
npr och laster, icke en frigörelse, som befriar från
iakttagande af behag, takt, seder i uppträdande
och väsen. En sådan frigörelse vore icke en fri-
görelse, utan motsatsen. Innebure kvinnoeman-
cipationen tillstymmelsen ens af något sådant,
vore den ett ondt, och det vore alla rättsinte
mäns och kvinnors plikt att bekämpa den.»
För edra söner ocli döttrar
bjuder Kamraten, den allmänt omtyckta ungdoms-
tidningen, den bästa och mest omväxlande läsning.
Ur notisboken.
Vid hofvet presenterade damer. Cour
gafs här om dagen af drottningen i slottet, hvar-
vid företräde gafs åt statsråds och hrr serafimer-
riddares fruar samt följande damer presenterades:
af fru Boström, f. Almqvist: fröknarna Elisabeth
och Lisa Boström; af grefvinnan Augusta Lewen-
haupt, f. Wirsén: fru Anna Blomstedt, f. Adel-
svvärd; af statsrådet Olsons fru: fröken Leonora
Olsön; af hofmästarinnan fru„Ankarcrona, f. gref-
vinna Bielke: friherrinnan E. Åkerhielm, f. Ankar-
crona ; af grefvinnan Conrad von Rosen : grefvin-
nan Claes Lagerberg, f. Leuhusen; af fru Evers,
f. fiöhss: friherrinnan Lagerbjelke, f. Evers; af
grefvinnan Horn, f. Blomstedt: fru Lottie Steuch,
f. Horn, och fröken Siri Steuch; af fru Seton, f.
Rosencrantz: fru Seton, f. Braunerhielm; af fru
Palander af Vega: fröken Mary Palander; af fru
Emilie Blomstedt, f. Adelswärd : fru von Post, f.
Sirenius, samt följande utländska damer: fru He-
germann-Lindencrone, som presenterade sin dotter,
samt fru Pilgrim-Baltazzi och fröken Sautzo, sy-
ster till markisinnan de Prat de Nantouillet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
